14 mars 2010

Visst ska man lyssna på barn, men man ska inte förutsätta att allt de säger är korrekt

Medborgare! I torsdag diskuterades pappafrågor i SVT's Debatt. På plats bland dem som anser att pappor missgynnas i samband med vårdnadstvister fanns bland annat journalisten Ingrid Carlqvist och pappaombudsmannen Arne Wirén. Bland de som ansåg att så inte är fallet fanns journalisten Annika Sundbaum Melin, som bland annat har skrivit en artikel på Newsmill där hon hävdar att kvinnor som skyddar sina barn kastas i fängelse, och advokaten Eva Kornhall, som tidigare skrivit till socialdepartementet och kritiserat att PAS-teorin används av socionomer och jurister som försvar i vårdnadstvister. Båda dessa damer hävdar att det inte alls är papporna som missgynnas i vårdnadstvister, utan tvärtom att det är mammorna som missgynnas. Detta trots att domstolen oftast bifaller mammornas önskan att få enskild vårdnad.

Tyvärr är det allt för vanligt att dessa mammor börjar beskylla papporna för olika hemskheter i samband med vårdnadstvister. Speciellt om pappan insisterar på att få behålla vårdnaden om sina barn och att få vara en del av deras uppväxt. Då kan det börja med att han blir beskylld för att vara våldsam, mot mamman eller mot barnen. Myndigheterna kan då besluta om besöksförbud eller tillse att mamman får kvarskrivning, så att pappan inte kan få reda på var hon flyttat med deras barn. Detta kan ske redan innan vårdnadstvisten är avgjord och kan leda till att mamman kan hålla barnen borta från pappan under långa tider. Om inte detta hjälper kan mamman beskylla pappan för att vara pedofil och att han har begått sexuella övergrepp på barnen. En som råkat ut för just detta och som också var med i Debatt-studion är Joakim Ramstedt.

När en anmälan om misstänkt övergrepp kommer in till Socialtjänsten leder detta till att man omedelbart ser till att pappan inte får någon som helst fortsätt kontakt med barnen under utredningstiden. En utredning som enligt lag ska ske skyndsamt, men som ofta drar ut över väldigt lång tid. Som en del i denna utredning utsätts barnen för mängder av intervjuer och utredningar. De förhörs av psykologer, socialsekreterare och poliser. De kan även utsättas för omfattande läkarundersökningar. En grundtes bland de som arbetar med utredningar av barn som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp brukar vara att man måste tro på vad barnen säger. Det låter ju fint vid en första anblick.

Bland de mest kända förespråkare av denna syn finns Monica Dahlström-Lannes och genusprofessorn Eva Lundgren, men även den socialdemokratiska politikern och nämndemannen Eva-Britt Dahlström och bloggaren Marina Engan delar denna syn. Även Annika Sundbaum Melin och advokat Eva Kornhall tillhör dem som anser att man blint ska tro på det som barn och deras mammor säger. Att det barnen säger skulle kunna ha sitt ursprung hos just mamman eller att den som intervjuar barnet skulle kunna påverka det anser de vara på gränsen till förtal. Nej, något sådant kan inte vara sant. Det skulle ju även öppna upp till att PAS skulle kunna förekomma.

I det radikalfeministiska Sverige får helt enkelt inte tesen om att man ska tro på vad barnet säger ifrågasättas. I Danmark har man länge delat samma syn. Men efter att det uppdagades att ett oproportionellt stort antal pappor misstänkts vara pedofiler i en liten kommun efter att ha anklagats av sina före detta fruar för sexuella övergrepp på deras barn och efter att kommunens socialtjänst lett intervjuerna med dessa barn, så startades en granskning av detta. Kan man alltid tro på det barn säger eller är det möjligt att påverka dem och få dem att säga att de varit med om något som de de facto inte har varit med om?

Efter att ha sett dokumentärfilmen Farlige Forklaringer från DR (via Daddy) så kan man undra om ens Monica Dahlström-Lanne, Eva Lundgren, Eva-Britt Dahlström, Marina Engan, Annika Sundbaum Melin eller Eva Kornhall kan vara lika tvärsäkra när de hävdar att man blint ska tro på det barn säger?

Visst ska man lyssna på barn, men man ska inte förutsätta att allt de säger är korrekt. Det är faktisk fullt möjligt att påverka dem! Och det kan få ytterst hemska konsekvenser om man inte tar hänsyn till detta!


8 kommentarer:

Ola Jennebrink sa...

På 1600-talet avrättades häxor och trollpackor på vittnesmål från barn.Till slut skedde en tillnyktring vilket ledde till att man i Stockholm avrättade en flicka för att gjort just en sådan falsk anklagelse.
En reflektion - Tänk om det vänder nu också, och vi eldar upp dagens elaka häxor?????

Ann Helena Rudberg sa...

Det är alldeles förfärligt att vuxna slåss om barnen, som om de var saker. Något man ska behålla för sig själv.

I min släkt finns en mamma, som antagligen ville behålla barnen för att hon då skulle få mer i bidrag. Hon falskanklagade pappan och han har inte fått se sina barn sedan dess. Det är ett slags kidnappning, som myndigheterna hjälper till med och det spelar ingen som helst roll att pappan sedan har blivit frikänd.

Han är för evigt en skurk i barnens och myndigheternas ögon. Barnen är hjärntvättade av mamman och myndigheterna.

Jag hoppas att de ska kunna söka upp sin pappa åtminstone när de blir myndiga.

Han är den som har dragit sig tillbaka för att han inte orkar mer och för att vad han än gör så blir det värre.

Joakim "Daddy" Ramstedt för en viktig kamp där för alla pappor. Men också för honom har det tagit lång tid att komma till sin nuvarande ståndpunkt.

Pappan i min släkt är ingift och har i sin nya familj hand om andra barn. Han är världens snällaste människa. Så i det fallet ligger allt på mamman, som är den som har burit sig åt som en riktig häxa. Hur kommer barnen att se på henne när de väl får veta hur allt har gått till?

Anonym sa...

De barn som utsätts för denna hjärntvätt blir ju genom den utsatta för sexuella övergrepp. Av samhället och mammorna. Plus övergreppet att bli av med sin trygghet i tillvaron. Horribelt.

Anders sa...

Vilket oerhört avslöjande reportage. Varför får vi aldrig se sånt i svensk TV? Här mal media bara på om "mäns våld mot kvinnor" och "barn bästa" hela tiden. Hur kan man fortsätta blunda för vad barn och pappor utsätts för?

KimhZa Bremer sa...

Utmärkt inlägg, MX!

Benke sa...

Ja, vad säger man?! Har precis genomgått exakt det som skrivs i artikeln ovan... först våldsanklagelser (ca 300 st), sen incest (2 ggr)... och ett barn (tjej 8 år) som hålls ifrån mig. Incesten lades ner direkt båda gånger efter polisförhöret med min dotter. Förundersökningen kring våldet tog, hör och häpna, 1,5 år!!!! När åklagaren sagt sitt var det en (1) händelse som hon avsåg att pröva, men åtalet ogillades efter att jag med tydliga bildbevis kunnat påvisa mammans lögn!

Men vad hjälper det, egentligen. 1,5 år av relationen med min dotter är borta, för att inte tala om vilken tid det kommer att ta innan jag kommit ifatt med min egen upprättelse som pappa gentemot myndigheter. Kommer nog att bli fortsatt behandlad som en våldsman, för det känns som om socialtjänsten har kört in sig själv i ett hörn och måste fortsätta vidhålla sin ståndpunkt, annars raseras allt det de tidigare har "stått upp för" baserat på mammans fabuleringar.

Nu har mamman ensam vårdnad och vägra samverka kring umgänget.... så man kan säga att mamman nådde sitt mål... sen att vår dotter hela tiden uttryckt att hon vill vara med mig... det skiter både mamman och socialtjänsten i!

Men det här verkar vara vardag för många pappor... och mamman agerar ju bara som en "öm och ansvarstagande mamma"?!?!

Behöver jag säga att det finns dokumenterad psykisk ohälsa hos mamman?

Ska jag nu överge mitt barn för att jag inte orkar med mamman längre? Självklart inte, och med artiklar som ovan så får "man" ny kraft! Tack!

Helena sa...

Naturligtvis är det möjligt att påverka barn och få de att berätta om sådant som inte hänt eller finns. Det borde väl varenda kotte som själv har barn veta. Hur många barn tror inte på jultomten?

Anna sa...

Hej,

Här har ni en häxa som kränkts av myndigheterna. Det skrivs mycket om mammans hjärntvättning av barn och stackars pappor som talar sanning. I mitt fall är det precis tvärt om! Pappan säger vad som helst för att vinna och myndigheterna tror blint på honom pga PAS. När mina barn blev tillräckligt stora för att själva anmäla pappan blev det ändring. Min dotters kommentar i somras: -Tänk om pappa gett sig från början, då hade vi fått många bra år". Vuxna män talar inte heller alltid sanning när det kommer till vinna/förlora. Snälla lyssna på barnen, de vet vad som händer dem. Och nej, varken jag trodde på jultomten som barn och inte mina barn efter de fyllt tre år. Jag avråder kvinnor nu att berätta om misshandel av deras barn, låt pappan slå tills det syns och låt barnen bli så stora att de själva kan rädda sig för det var verkligen inte värt att bli så förnedrad som jag blivit. Och snälla ni, kränk inte mig ni heller för att jag här berättar hur jag haft det, om ni kan...

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!