29 september 2010

Vad har grabbarna på Ladies Night att göra?

Medborgare! Aftonbladet rapporterar idag att Kent Grim har anmält Ladies Night till Diskrimineringsmannen (DO) för könsdiskriminering. Han hade bespetsat sig på att gå och se Brolle, Martin Stenmarck och Andreas Johnson i Globen i höst. Men när han försökte köpa biljett till krogshowen blev det nobben. Istället fick han veta att på Ladies Night så är det killarna som står för underhållningen och tjejerna som sitter i publiken. Kent Grim var inte välkommen. Det tycker inte Kent Grim är jämställt och anmälde därför showen till DO.

Kent Grim undrar även om det hade accepterats att det funnits en liknande krogshow, men där rollerna var omvända. Det hade det naturligtvis knappast! Då hade landets feminister gått i taket och anklagat männen för att köpa kvinnornas kroppar och utnyttja dem.

Men bör inte Kent Grim vara en gentleman och låta kvinnorna ha sin egen kväll med de attraktiva representanterna för det manliga könet? För vad har väl grabbarna på Ladies Night att göra?

26 september 2010

När mördas den första sverigedemokraten?

Medborgare! Man må tycka vad man vill om Sverigedemokraterna och deras politiska åsikter. Men den senaste veckans panikdebatt kring dem sprider en unken doft av 30-tal och visar hur tunn den demokratiska fernissan är i Sverige. Närmare 480 000 svenskar har nu skrivit under Aftonbladets hatkampanj mot Sverigedemokraterna och visat att de verkligen inte accepterar att det finns medborgare som tycker och tänker olika än dem själva. De 339 610 svenskar som lade sin röst på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet förtjänar tydligen inte samma demokratiska rättigheter som resten av befolkningen. De ska tydligen tystas med alla tillgängliga medel.

Vänsterpartiets ledare Lars Ohly uppmanade redan på valnatten att ta till utomparlamentariska metoder för att stoppa Sverigedemokraterna. Kanske var det därför som sverigedemokraten Issa Issa blev brutalt knivöverfallen av ett gäng ett par dagar efter valet? Han kandiderade till kommunfullmäktige i Göteborg för Sverigedemokraterna, men efter överfallet väljer han nu att helt lämna politiken.

Samtidigt kan man läsa att hotbilden mot Sverigedemokraternas riksdagsledamöter medför stora förändringar i Riksdagens säkerhetsarbete. Det krävs många säkerhetsvakter för de 20 ledamöterna och särskilt runt partiledaren Jimmie Åkesson. Partisekreteraren och riksdagsgruppledaren Björn Söder lever med skyddad identitet efter upprepade hot, men även andra ledamöter har blivit hotade.

I dagslägen verkar det bara vara en tidsfrågad innan den första sverigedemokraten blir mördad, aktivt påhejade av Lars Ohly och Aftonbladets chefsredaktör Jan Helin.

Det är uppenbart att ingen av dem har läst Alice Teodorescus kloka debattartikel i Aftonbladet, där hon pekar på att det är kontraproduktivt att demonisera 5,7 procent av befolkningen och att bedriva en intensiv häxjakten på alla dessa "rasister". Istället borde den politiska makteliten och den journalistiska mediaeliten granska sig själva och fråga sig vad de har för del i att så många väljare lämnat de etablerade partierna för Sverigedemokraterna.

Dessutom borde de stå upp för alla medborgares rätt att uttrycka sin åsikter, utan att drabbas av repressalier. Det är grundläggande för yttrandefrihet och demokrati!

Eller som Voltaire skulle ha uttryckt det:
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."
AB1 AB2 DN1 DN2 EX1 EX2 GP1 GP2 GP3 SvD
MER INTRESSANT OM: , , ,

20 september 2010

Feminismens draksådd

Medborgare! Valets stora vinnare är Sverigedemokraterna. De har nått målet att komma in i Riksdagen och är nu större än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna med sina preliminärt 20 mandat. Dessutom har de fått den vågmästarposition som de helst av allt önskade sig. Många är det som nu uttrycker sin indignation över att "hatet" har nått Riksdagen. De etablerade partierna och andra förståsigpåare är redan i full färd med att bortförklara eller tona ner Sverigedemokraternas framgångar. De skyller på att Sverigedemokraterna inte blev bemötta på rätt sätt. Eller så gör de som Lars Ohly, skyller på att det är de andra partiernas fel.

Nu kommer också de första standardmässiga svenska genusanalyserna. Att den könsmässiga fördelningen av Sverigedemokraternas riksdagsledamöter kommer att sänka den kvinnliga representationen i Sveriges riksdag. Av Sverigedemokraternas 20 ledamöter kommer endast 3 vara kvinnor.

Det konstaterades redan i gårdagens VALU att den manliga övervikten i Sverigedemokraternas ledning på många sätt motsvarar partiets typiska väljare. Dessa är företrädesvis ung män, bosatt utanför storstaden, med lägre utbildningsnivå och oftare arbetslösa än de genomsnittliga väljarna.

Det är alltså dessa (män) som står för "hatet" i Sverige om man ska tro de etablerade partierna och gammelmedia. I gammal vanlig ordning kommer analyserna peka på att det är dessa, patriarkatets hejdukar, som är orsaken till allt ont.

Men sanningen är snarare den omvända. Sverigedemokraternas entré i Riksdagen är en konsekvens av vänsterns och feminismens allt extremare polarisering under de senaste 10-15 åren. Där framför allt vita heterosexuella män har pekats ut som grunden till allt ont på jorden. Det är i den samhällsmiljön som den stora merparten av Sverigedemokraternas väljare har fått växa upp. En miljö där de från barnsben har mött ett hat och ett förakt från samhällets sida. Detta skapar naturligtvis en vanmakt. En vanmakt som i sin tur leder till nytt hat och nytt förakt, riktat mot andra utsatta grupper i samhället så som invandrare.

Det är en väldigt ond spiral som landets ledande feminister har skapat. En ond spiral som haft sitt ursprung inom hela vänstern och som funnits representerad ända uppe i den Socialdemokratiska regeringsmakten. Vem minns inte dokumentären Könskriget (del 1 och del 2)? Där kan man finna de grundläggande orsakerna till Sverigedemokraternas framgång.

Sverigedemokraternas framgång är helt enkelt feminismens draksådd. Som man sår får man skörda!

Läs mer om feminismens draksådd hos Matte Matik!

19 september 2010

Vänsterpartisten som gav Sverigedemokraterna vågmästarrollen

Medborgare! Allt tyder nu på att valresultatet ger Sverigedemokraterna en vågmästarroll. Just den situation som både de rödgröna och Alliansen har varnat för. För bara ett antal dagar sedan såg dock läget helt annorlunda ut. Då förutspådde flertalet av opinionsundersökningarna att Alliansen skulle nå egen majoritet. Men så publicerade vänsterpartisten Emelie Holmquist sin berättelsen om hur hennes mamma Annica Holmquist var på väg att utförsäkras av Försäkringskassan, trots att flera oberoende läkare intygade att hon inte hade någon arbetsförmåga. Det slutgiltiga beskedet från Försäkringskassan hade dock ännu inte kommit.

Berättelsen spreds snabbt på nätet och även till gammelmedia. De rödgröna valde i sin desperation att använde berättelsen som ett slagträ i valdebatten. Allt i ett försök att smutskasta regeringen. Allt i ett sista försök att vända opinionen till sin egen fördel.

Nu ser vi vad resultatet blev. Att Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarroll. Just det läge som de etablerade partierna varnade för under hela valrörelsen.

Då är det onekligen lite tragikomiskt att det var en vänsterpartist som såg till att det andra extremistpartiet fick en vågmästarroll, men Sverigedemokraterna tackar säkert Emelie Holmquist i kväll!

18 september 2010

Den nya sjukförsäkringen har även en solsida

Medborgare! Det återstår nu bara timmar av årets valrörelse och partierna försöker in i det sista att övertyga väljarna att lägga sin röst på just dem. De rödgröna har i slutspurten försökt att använda den nya sjukförsäkringen som ett vapen för att vinna röster. Detta genom att beskylla Alliansen för enskilda fall där Försäkringskassans beslutat att inte förlänga sjukersättningen för svårt sjuka, som det uppmärksammade fallet Annica Holmquist. Detta trots att Försäkringskassan själva har erkänt att de kan ha gjort fel och därför vill granska ärendet på nytt för att finna en lösning för Annica Holmquist.

För reglerna är klara, sjukförsäkringen är inte tidsbegränsad för personer med allvarliga sjukdomar! I grunden är den nya sjukförsäkringen bra. Den har tillkommit för att hjälpa sjukskrivna, som har arbetsförmåga eller som med lite rehabilitering kan återfå arbetsförmåga, att komma tillbaka till arbetslivet. Sjukskrivna som med de tidigare reglerna blev vända ryggen av samhället. Sjukskrivna som då tvingades in i förtidspension för att arbetslöshetsstatistiken skulle se lite bättre ut. Sjukskrivna som hamnade i ett utanförskap, utan möjlighet att ta sig tillbaka till samhällsgemenskapen igen.

Det är dessutom så att vi alla har ett behov av att så många som möjligt av de sjukskriva återkommer till arbetsmarknaden igen, om vi verkligen vill säkra välfärden i framtiden. Vi har nämligen en enorm demografiskt utmaning framför oss. Allt större grupper kommer att gå i pension i framtiden. Allt fler ungdomar utbildar sig under allt längre tid. Detta gör att det är en allt mindre andel av den arbetsföra befolkningen som måste försörja de som inte arbetar. Då är det viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och betalar skatt. Varje person som går från bidragsberoende till att själv försörja sig och betala skatt bidrar dubbelt till välfärden.

Därför är det oerhört viktigt att hjälpa så många som möjligt tillbaka till arbetslivet så snabbt som möjligt efter att de blivit sjuka. Det kommer att ställa stora krav på sjukvården, men också på sjukförsäkringssystemet. Det nya sjukförsäkringssystemet är ett steg i rätt riktning.

Visst finns det enskilda personer som hamnar mellan stolarna, som Annica Holmquist. Det händer i det nya sjukförsäkringssystemet, men det skedde även i det gamla sjukförsäkringssystemet. Orsakerna kan vara oklarheter i reglerna, men också misstag av tjänstemännen på Försäkringskassan.

Fördelen med det nya systemet är ju att det faktiskt lett till att sjukskriva har fått hjälp att komma tillbaka. Sådant är naturligtvis inte lika sensationellt och leder därför inte till helsidor i kvällstidningarna. Inte heller kan det användas som ett slagträ i valkampen. System förväntas ju fungera!

Men i sådana här lägen kan det vara på sin plats att läsa om Lottens föräldrar som fått hjälp att återvända till arbetsgemenskap igen, något som inte bara varit till nytta för de själva utan för hela familjen. Alla mår de bättre nu.

En annan som äntligen fått hjälp är Bo Göran Hägg från Göteborg. Han säger i en intervju att livsglädjen är tillbaka och att han ser positivt på framtiden igen.


Det är lätt att glömma att den nya sjukförsäkringen även har en solsida. En solsida som är långt större än skuggsidan. Glöm inte det när det är dags att rösta i morgon!

17 september 2010

Lars Ohly använder sig av privata alternativ

Medborgare! Den gamle kommunisten Lars Ohly brukar fördöma alla former av privat vård. Officiellt gäller att sjukvård ska skötas av det offentliga. Samma ska gäller skolan. Officiellt anser Lars Ohly att friskolor bör avskaffas. Men för nomenklaturan gäller tydligen andra regler. Medlemmarna av proletariatets diktatur ska tydligen ha sina egna förmåner. Lars Ohly använder sig själv inte av den offentliga sjukvården. När han för en tid sedan hade problem med sitt knä valde han att operera detta hos det privata Sofiahemmet. Hans barn går dessutom i privata friskolor!

Som vanligt gäller andra regler för de kommunistiska ledarna än vad de förspråkar för folket! Hyckleri brukar vi vanliga medborgare kalla det!

Vänsterns odemokratiska metoder

Medborgare! På söndag avgörs Sveriges framtid. Valet står inte bara mellan arbetslinjen och bidragslinjen. Det står även mellan ett samhälle där alla medborgare får en möjlighet att göra sig hörda och ett samhälle där vissa medborgare tystas med våld. I en riktig demokrati måste alla medborgare få uttrycka sina åsikter utan att drabbas av repressalier. Det får man tyvärr inte i vänsterns Sverige. Det har under de senaste veckorna tydligt framgått när inte bara extremvänstern, utan även Vänsterpartister, gjort allt för att stoppa Sverigedemokraterna från att hålla torgmöten och föra fram sitt politiska budskap.

I Göteborg har dessa aktioner gått ännu längre. En grupp ungdomar har försökt förhindra väljare att rösta på Sverigedemokraterna. Detta genom att tränga in i röstbåsen. Många av väljarna kände sig dessutom hotad utanför vallokalen.

På flera platser i landet har misstänkt valfusk uppmärksammats. I Örebro har Socialdemokraterna bedrivit "valskolor" för att lära framför allt invandrare att rösta, på vem kan säkert alla gissa. Efter "valskolan" har man följt deltagarna till vallokalen för att se till att rätt valsedel läggas i röstkuverten. Socialdemokraterna i Huddinge misstänkts också för att ha brutit mot vallagen. Partiets valarbetare ska bland annat ha försett osäkra förtidsröstande med valkuvert där partiets röstsedlar redan stoppats in.

Vänstern tar alltså till vilka odemokratiska metoder som helst för att vinna valet. Till och med våld och valfusk!

Det är inte underligt att Göran Hägglund liknade valet mellan Sverigedemokraterna och vänstern som pest eller kolera!

Sverigedemokraternas bästa valarbetare

Medborgare! Om ett par dagar går hela landet till val. Med största sannolikhet kommer Sverigedemokraterna att komma in i Riksdagen för första gången, trots att de inte har fått samma möjligheter att föra ut sitt budskap i media och heller inte fått deltaga i partiledardebatterna på samma villkor som övriga partier med över 4 procent i opinionsundersökningarna. Frågan är hur många av väljarna som överhuvudtaget har haft möjlighet att ta del av deras budskap och åsikter, för att bilda sig en egen uppfattning om dem?

Mest uppmärksamhet har Sverigedemokraterna istället fått för att vänsterextremisterna har gjort allt för att förstöra deras valmöten. Polisen har tvingats till stora säkerhetspådrag när Sverigedemokraterna håller torgmöte, för att hålla de odemokratiska och våldsamma vänsterextreminsterna på avstånd. Vid flera tillfällen har torgmötena helt fått ställas in, vilket är ett tydligt tecken på att demokratin inte fungerar som den ska i Sverige. Och då speciellt inte på vänsterkanten i svensk politik.

I ett demokratiskt land ska alla ha möjligheten att få göra sin röst hörd och ha möjlighet att föra ut sitt politiska budskap, utan att utsättas för fysiska och psykiska hot. Politiskt motstånd görs med argumentation, inte med knutna nävar och högljudda burop. Det inser alla demokratiska medborgare. Tyvärr riskerar nu vänsterextremisterna att bli Sverigedemokraternas bästa valarbetare!

10 september 2010

Inget beslut för Julian Assange innan valet!

Medborgare! Idag har det gått tre veckor sedan Anna Ardin och Sofia Wilén promenerade in på Klara polisstation för att anmäla Wikileaks frontperson Julian Assange för våldtäkt. Rättsväsendet reagerade instinktivt. Larmet gick omedelbart. Jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand beslutade redan innan förhören var slut att anhålla Julian Assange i sin frånvaro och beordrade dessutom polisen att söka efter honom i Stockholms fashionablare nöjeskvarter. Ordern var densamma som alltid sker när en kvinna anklagar en man för våldtäkt. Fånga in honom och släng in honom bakom lås och bom, utan möjlighet att kommunicera med omvärlden.

Men i det här fallet gick det inte riktigt som det var tänkt. Dels hittade aldrig polisen Julian Assange och därmed kunde man inte låsa in honom under utredningen, vilket vanligtvis sker män som anklagas för våldtäkt. Dessutom läckte någon till pressen att Julian Assange var misstänkt för våldtäkt. Jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand var dessutom dum nog att verifiera detta när en reporter från Expressen ringde till henne på fredagskvällen. Dagen efter spreds nyheten som en löpeld över jorden!

Anna Ardin själv var heller inte sen att börja smutskasta Julian Assange. Redan dagen efter att hon anmält Julian Assange till polisen säger hon i en intervju till Aftonbladet att Julian Assange är "en man med skev kvinnosyn och problem att ta ett nej". Inte långt därefter börjar dessutom hennes socialdemokratiska vänner att ytterligare misstänkliggöra Julian Assange på nätet.

Chefsåklagare Eva Finné, som fick ta över ärendet, insåg snart att det inte alls fanns något grund för de anklagelser som Anna Ardin och Sofia Wilén hade lagt fram. Dessutom insåg hon antagligen att det inte skulle gå att agera som rättsväsendet gör i vanliga fall när bevisen är i det närmaste obefintliga. Nu granskade ju hela världen varje ord som det svenska rättsväsendet yppade. Därför avskrev hon misstankarna mot Julian Assange.

Det fick målsägandes ombud Claes Borgström att gå i taket. Att ifrågasätt kvinnor och inte tro på deras berättelse strider ju mot den statsfeministiska ideologin som Socialdemokraterna stödjer. Och det är knappast en slump att Anna Ardin och Sofia Wilén företräds av Claes Borgström. Både Anna Ardin och Claes Borgström är socialdemokrater och radikalfeminister. I deras värld ljuger inte kvinnor om våldtäkter, än mindre falskanklagar sina manliga one night stands.

Därför begärde Claes Borgström överprövning av ärendet. Detta ledde i sin tur till att gick det ytterligare prestige i ärendet från rättsväsendets sida. Efter en tid, antagligen med en hel del politiska påtryckningar, beslutade överåklagare Marianne Ny att åter öppna ärendet. Julian Assange var därmed åter misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande.

Sedan dess har det snart gått två veckor, men speciellt mycket nytt har inte hänt, förutom att Julian Assange har insett att advokat Leif Silbersky inte är rätt person att företräda honom. Det finns ju faktiskt andra försvarsadvokater i Sverige. Sedan ett par dagar är det därför advokat Björn Hurtig som representerar Julian Assange. Han har redan uttalat att det är någonting som är fel i hela det här fallet och att han tror att Julian Assange kommer att kräva kompensation av staten när väl ärendet har avskrivits.

För till slut är det med största sannolikhet det som kommer att ske. Det har nu gått tre veckor och överåklagare Marianne Ny har inte ens begärt att förhöra Julian Assange om anklagelserna. Under tre veckor har alltså åklagaren, tillsammans med Anna Ardin och Sofia Wilén, försökt hitta bevis som kan fälla Julian Assange. Anna Ardin och Sofia Wilén har dessutom fått hjälp av Claes Borgström att formulera sig så att deras anklagelser kan tolkas som våldtäkt.

I liknande ärenden där vanliga män är anklagade hade alltså männen suttit inspärrade i tre veckor vid det här laget. De hade antagligen inte heller hörts, utan hade enbart fått spendera 23 av dygnets 24 timmar inspärrade i ett kalt rum utan kontakt med omvärlden. En timme om dagen hade de fått promenera runt ensamma i rastgården. Plötsligt en natt blir de väckta, insläpade i ett förhörsrum och ställda mot väggen, ombedda att erkänna. Precis som Julian Assange får de inte veta exakt vad de är misstänkta för, utan bara att polisen har bevis för att de är skyldiga. Erkänn, eller så får du fortsätta vara inspärrad!

Man kan tycka att fallet Assange borde få larmklockorna att ringa, men inte! Rättssäkerhet är inte ett prioriterat område i Sverige. Tvärtom! Sverige är snarare ett paradis för falskanmälare.

Julian Assange verkar ännu inte ha förstått vad han är utsatt för. Han tror fortfarande att det hela handlar om Wikileaks. Att han är utsatt för en komplott där USA pressat Sverige att stoppa Wikileaks från att sätta upp servrar i landet. Han har inte förstått att han råkar i händerna på ett feministiskt rättsväsende där en försmådd kvinnas ord väger oändligt mycket tyngre än en mans ord, speciellt då en utländsk mans ord. Han har heller inte förstått att han har turen att klara sig ganska bra hittills. Medias granskning av fallet kan komma att bli hans räddning. Hade han varit en vanlig svensk man hade han antagligen redan varit dömd!

Det borde egentligen inte ta mer än någon vecka att utreda ett ärende som detta. Nu har det redan gått tre veckor och rättsväsendet vet ännu inte hur de ska ta sig ur situationen utan att tappa ansiktet. Frågan är om överåklagare Marianne Ny vågar avskriva ärendet innan valdagen. Det skulle framställa Socialdemokraterna, Claes Borgström och hela statsfeminismen i dålig dager.

Men att driva ärendet till rättegång skulle antagligen vara ännu värre. Det skulle blotta vilken usel rättssäkerhet män har i Sverige. Att män kan bli ställda inför domstol enbart baserat på en kvinnas subjektiva ord. Hela världen skulle skratta åt åtalet och åt det svenska rättsväsendet. Enda möjligheten är att sköta det hela bakom lykta dörrar, men hittills har allt i ärendet läckt som ett såll.

Just nu står därför överåklagare Marianne Ny som åsnan mellan två hötappar och har bara att välja mellan ett antal dåliga alternativ. Samtidigt är hon antagligen utsatt för påtryckning från politiskt håll. Om hon väljer att avskriva ärendet innan valet, samtidigt som de rödgröna vinner, så vet hon att hennes dagar inom Åklagarmyndigheten är räknade. Claes Borgström är inte bara advokat, han är även påtänkt jämställdhetsminister i en rödgrön regering. Dessutom delar han advokatbyrå med Thomas Bodström, som är påtänkt justitieminister för Socialdemokraterna!

Därför kommer antagligen överåklagare Marianne Ny att vänta med sitt beslut i ärendet tills efter valet.

08 september 2010

Därför är Socialdemokraterna inte längre ett statsbärande parti

Medborgare! Allt mer tyder på att Socialdemokraterna är på väg mot ett katastrofval. Allt fler medborgare vänder ryggen till Mona Sahlin och detta syns i nästan varje ny opinionsundersökning. Mycket tyder nu på att valresultatet kommer att hamna under 30 procent. För bara ett drygt år sedan såg det ut som om Socialdemokraterna hade regeringsmakten i en ask, men sedan blev den rödgröna röran allt mer uppenbar. Socialdemokraterna och Miljöpartiet (egentligen Manshatarpartiet) bjöd in Kommunisterna för att säkra en rödgrön majoritet efter valet.

Men att släppa in ett extremistparti i värmen visade sig vara ett misstag. Samarbetet knakade från början och trojkan hade svårt att komma överens. Valmanifestet blev ett skämt och väljarna har nu sett igenom den bidragspolitik som de rödgröna förespråkar. Trots att det är arbetarklassen som traditionellt varit Socialdemokraternas väljarbas så är det just arbetarna som är de stora förlorarna i de rödgrönas Sverige.

Många äldre Socialdemokrater känner inte längre igen sig och Mona Sahlin har fått intern kritik från flera håll. Nu måste hon förlita sig på hjälp från Norge för att hitta någon som talar gott om henne. Den beska sanningen är dock att Socialdemokraterna har förlorat sin statsbärande ställning i Sverige. Man är inte längre ett trovärdigt regeringsalternativ. Speciellt inte bland den arbetande delen av befolkningen.

Så går det nämligen när man bjuder in Kommunisterna i regeringssamarbetet. Precis samma sak skulle drabba Moderaterna om de bjöd in Sverigedemokraterna. Den stora merparten av landets medborgare vill absolut inte ha extremister som Vänsterpartiet (Kommunisterna), Sverigedemokraterna eller Feministiskt Initiativ i regeringsställning!

Det var just detta som Maud Olofsson så öppet gav uttryck för i gårdagens partiledarutfrågning. Ett parti som vill företräda den stora majoriteten av folket sätter sig absolut inte i regering med extremister. Speciellt inte ett parti som vill framstå som statsbärande!

06 september 2010

Där gick Lars Ohly på pumpen

Medborgare! Igår fick Lars Ohly och Vänsterpartiet chans att visa upp sig för hela svenska folket i SVT's partiledarutfrågning. Det var ett gyllene tillfälle att värva röster och framhäva samarbete inom den rödgröna alliansen. Men det framgick med all tydlighet hur oeniga man är inom vänstertrojkan och att det framför allt är Vänsterpartiet som har svårt att dra jämnt. Men mest slående var nog att Lars Ohly så tydligt visade att Vänsterpartiet är ett extremistparti som bygger sin ideologi på hat och förakt. Ett hat och ett förakt som i slutändan drabbar enskilda medborgare.

Tydligast lyste detta förakt mot medborgarna igenom när Lars Ohly blev utfrågad om föräldraförsäkringen. Ett av problemen som kan uppstå vid en individualiserad (delad) föräldraförsäkring, som Vänsterpartiet vill införa, är att barnet inte har slutat amma när det är dags för mamman att börja jobba igen. Det kommer naturligtvis inte att inträffa för alla mammor och deras barn, men för en del av dem. Hur ska de göra, frågade reportrarna Lars Ohly, som då svarade:
"Jag var hemma åtta månader med varje barn. Min dåvarande fru använde bröstpump och det går i dag också."
I sann boljevistisk auktoritär anda framlägger alltså Lars Ohly en enhetslösning för alla medborgare. Lars Ohly och Vänsterpartiet vill bestämma hur länge Sveriges mammor ska amma sina barn och hur de ska lösa amningen när det är dags för mamman att börja jobba igen. Som om bröstpump skulle fungera för alla mammor! Men amningsexperter håller inte med, även mammor är individer! För en del fungerar bröstpump, för andra inte.

Det är i sådana här lägen man förstår vad Göran Hägglund menade med sin kritik mot att det har utvecklats en åsiktselit i samhället under de senaste decenierna och hur denna åsiktselit allt mer har främjat sig från vanlig folk och deras verklighet. Lars Ohly och Vänsterpartiet visar tydliga tecken på att ha främjat sig från verklighetens folk!

Hellre tolerant konservatism än auktoritär kommunism!

04 september 2010

Lata Linda vill att skattebetalarna ska försörja henne

Medborgare! Det märks att det gått grus i maskineriet för de rödgröna. När det nu bara återstår två veckor till valet har Socialdemokraterna tagit sitt partiorgan Aftonbladet till hjälp för att försöka smutskasta Alliansen så mycket som möjligt. Återigen är det förändringarna sjukförsäkringen som man försöker framställa som den ömma punkten för regeringen. Detta genom att lyfta fram ett antal uppmärksammade utförsäkringsfall. Men att detta är en väl koordinerad aktion av Socialdemokraterna märktes inte minst i torsdagens partiledarutfrågning i SVT, då överläkaren Jörg Teichert (som också engagerats av Socialdemokraterna) fick ställa Fredrik Reinfeldt mot väggen. Dagen efter satt han i en presskonferens tillsammans med Mona Sahlin. Trovärdig? Nej!

Aftonbladet fortsätter i samma ohederliga spår. Nu är det ”förlamade” Linda Bjälmén som ska illustrera hur Alliansens ondskefulla sjukförsäkring drabbar de sjukskrivna. Enligt Aftonbladet så måste Linda Bjälmén söka jobb trots att hon är "rullstolsbunden" och snart ska läggas in på sjukhus för rehabilitering. Hon har varit sjukskriven i tio år efter att ha råkat ut för en whiplashskada.

Men vem är egentligen Linda Bjälmén? Redan för sju år sedan skrev Linda Bjälmén brev till dåvarande statsminister Göran Person och krävde att det skulle stiftas en lag som ger alla sjukskrivna människor rätt till rehabilitering, även de som var arbetslösa. Så att de snabbare skulle kunna komma tillbaka i arbete. Göran Person träffade Linda och lovade henne att hon skulle få hjälp. Han lovade att även sjukskrivna som var arbetslösa skulle få hjälp med rehabilitering. Men av det löftet blev intet!

Istället fortsatte Socialdemokraterna att förtidspensionera personer som med lite hjälp skulle kunna återfå arbetsförmågan. Detta för att dölja den allt mer skenande arbetslösheten. Att utansförskapet ökade var däremot inte så noga för Socialdemokraterna!

Linda Bjälmén kom med tiden in i lunken som ännu en av alla medborgare som var försörjd av skattebetalarna. Det blev med tiden en allt mer bekväm tillvaro. Trots att hon enligt egen uppgift hade domningar i armarna, ständig värk och att hon svimmade (ibland flera gånger per dag) så kunde hon tydligen både knulla, vara gravid och föda barn. Inte bara en gång, utan flera!

När det efter Alliansens valseger åter blev aktuellt med nya sjukförsäkringsregler vaknade Linda Bjälmén åter till liv igen. Hon befarade att de nya hårda reglerna skulle komma att drabba henne hårt när sjukskrivningsperioden var över och att hon riskerade att bli utförsäkrad. Hon säger i samband med detta att hon inget hellre vill än att komma tillbaka till arbetslivet, men är rädd att ingen törs anställa henne. Därför tror hon att risken är stor att hon hamnar hos Socialen istället.

Har vi inte hört samma klagosång tidigare? Låter det inte väldigt likt bluffen Alexandra Johansson? Även hon grät ut i tidningarna och sa sig så gärna vilja börja jobba igen, men vill i praktiken bara fortsätta att leva ett bekvämt hemmafruliv tillsammans med sina barn. Allt betalt av skattebetalarna!

Både Alexandra Johansson och Linda Bjälmén lever aktiva liv och kan uppenbarligen både föda barn och ta hand om dessa. Dessutom har de båda visat att de klarar av att engagera sig politiskt och kan skriva brev till ministrar och media. Då borde man i rimlighetens namn även kunna jobba!

Linda Bjälmén ska ju dessutom nu tydligen få den rehabilitering som hon redan för sju år sedan efterfrågade i sitt brev till Göran Persson! Denna rehabilitering får hon tack vare Alliansregeringens nya sjukförsäkringsregler. Sjukförsäkringsregler som syftar just till att få ut fler långtidssjukskrivna i arbetslivet igen. Men numera verkar Linda Bjälmén mest intresserad av att få lyfta bidrag och leva på skattebetalarnas bekostnad!

Förr lämnades alla sjukskrivna och förtidspensionärer helt åt sitt öde. På så vis fick Sverige världens största utanförskap, trots att Sverige har en av världens högsta medellivslängder, en av världens bästa arbetsmiljöer och, enligt Socialdemokraterna, världens bästa sjukvård! Hur är det rimligt?

Det har Alliansregeringen försökt åtgärda genom att införa stationer under vägen, där de som hamnat i utanförskap tas om hand igen för en ny utredning. Detta för att alla ska få en ny chans att komma tillbaka i samhällsgemenskapen. Få en ny chans att försörja sig själva igen och att bidra till välfärden, istället för att enbart utnyttja den. Alla de som i samband med detta visar sig vara för sjuka för att kunna återvända till arbetslivet får då automatiskt en ny sjukskrivningsperiod och de som blivit bättre tas om hand för rehabilitering och inslussning i arbetslivet, i den mån och den takt deras hälsa tillåter det.

Alliansens politik syftar alltså till att ta hand om de sjuka och inte, som Socialdemokraterna gjorde, sätta dem i permanent utanförskap. Frågan är om personer som Alexandra Johansson och Linda Bjälmén verkligen vill arbeta eller om de blivit så lata och bekväma att de hellre vill bli permanent försörjda av skattebetalarna. Om det är det senare så är det verkligen dags att tänka om!

För att ha rätt till välfärd så har man också en skyldighet att bidra efter egen förmåga!

03 september 2010

Valfuskaren och välfärdsförstöraren Mona Sahlin

Medborgare! Valkampen börjar gå in på slutskedet. Det är snart bara två veckor kvar till valdagen och de rödgröna börjar bli allt mer desperata för att ta in de Alliansens försprång. Under gårdagens partiledarutfrågning med statsminister Fredrik Reinfeldt hade Socialdemokraterna preparerat SVT med en deltidssjukskriven läkare. Han fick i direktsändning ställa Fredrik Reinfeldt mot väggen med sin situation, samtidigt som han dagen efter (idag) planerat att delta i en kampanj tillsammans med Mona Sahlin. Nu är ju inte detta speciellt konstigt eftersom journalisterna på SVT är kända för sina vänstersympatier. De planerade antagligen allt i nära samarbete med Socialdemokraternas partiledning. Makteliten och mediaeliten på vänsterkanten har under alla tider gått sida vid sida.

Makten framför allt har alltid varit Socialdemokraternas motto. Arbetarna skiter man fullständigt i. Trots att man kallar sig ett arbetarparti! Det har blivit än mer tydligt under årets valrörelse. Istället för att värna om de som arbetar och betalar skatt till välfärdssamhället så har man börjat förakta dem. Kanske beror det på att väldigt få av höjdarna inom Socialdemokraterna själva aldrig har jobbat på riktigt. De flesta är politiska broilers som sedan barnsben har levt på skattepengar.

Under de senaste fyra åren har Sveriges arbetare fått mer pengar kvar i plånboken. Alliansregeringens politik har lett till att även de som har små arbetsinkomster fått det bättre, trots att världen samtidigt har upplevt den värsta finanskrisen sedan andra världskriget. Arbetslinjen är en framgång och de som beklagar sig är, precis som Jerry skriver, framför allt de som år efter år fortsätter att leva på bidrag utan motprestation. De som, precis som de rödgröna, förespråkar bidragslinjen.

Under valrörelsen har de rödgröna fortsatt att propagera "mer åt alla, utan att betala". Gratis må vara gott, men det fungerar inte i längden! Problemet är att Mona Sahlin inte förstår vad det är som skapar välfärd. Välfärd skapas av arbete och välstånd, inte av bidrag!

Men istället för att uppmuntra arbeta och företagande motarbetar Mona Sahlin just detta. Hon och de rödgröna vill istället uppmuntra medborgarna sluta arbeta, genom att höja bidrag och ersättningar för de som inte arbetar, samtidigt som hon vill höja skatterna för arbetarna. En rent arbetarfientlig politik. En politik som motverkar god välfärd. Men den gynnar antagligen henne och hennes likar.

För att införa denna destruktiva politik tar Socialdemokraterna och Mona Sahlin dessutom till rent valfusk. Det är tyvärr inte första gången och i årets valrörelse tar det sig formen av att de försöker värva röster i förorten genom att hålla "demokratiskolor". Det hela går ut på att få aningslösa medborgare att lägga en socialdemokratisk röstsedel i valurnan.

Inte bara vill Mona Sahlin förstöra välfärden. Hon vill göra det genom valfusk!

01 september 2010

Ett rättssystem som uppmuntrar lögner och politiskt manipulation

Medborgare! Medborgarperspektiv förutspådde för en dryg vecka sedan att rättsväsendets prestige till slut skulle kunna komma att fälla Julian Assange. Det verkar nu vara på väg att bli sannspått. Idag kom ett nytt beslut i fallet av ännu en i raden av kvinnlig åklagare, i detta fall överåklagare Marianne Ny. Hon har nu beslutat att ta upp den nedlagda förundersökningen mot Julian Assange och därmed är han återigen misstänkt för våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande mot sina två one-night-stand, Anna Ardin och Sofia Wilén.

Vad för ny uppgifter som har tillkommit i utredningen vill inte överåklagare Marianne Ny berätta, men trots att Julian Assange förhördes i måndags så berörde inte samtalet då någon form av sexbrottsanklagelser. Vad det då är för nya uppgifter som kan ha tillkommit är svårt att förstå, om det nu inte är nya uppgifter som inkommit från Anna Ardin och Sofia Wilén. De har ju nu haft ytterligare tid på sig att tala ihop sig och dessutom hunnit få coachning av Claes Borgström.

Det är överåklagare Marianne Ny som själv kommer att leda förundersökningen mot Julian Assange. Till sin hjälp kommer hon även ha åklagare Erika Lejnefors. De vill ännu inte avslöja om de avser anhålla Julian Assange och därmed hålla honom frihetsberövad utan kontakt med omvärlden.

I och med att överåklagare Marianne Ny nu har beslutat att återuppta förundersökningen mot Julian Assange så innebär det även att hon har ökat prestigen ytterligare i fallet samt att hon har tagit tydligt parti för målsägande. Det vore en enorm prestigeförlust, för den redan internationellt skamfilade Åklagarmyndigheten, att avskriva ärendet en gång till. Detta medför att Marianne Ny kommer att göra allt i sin makt för att få Julian Assange fälld för våldtäkt. Dessutom finns det starka politiska krafter som inte vill att det avslöjas att det förekommer att kvinnor falskanmäler män för våldtäkt.

Detta medför med största sannolikhet att Julian Assange snart blir satt bakom lås och bom samt att polisutredningen kommer att hemligstämplas. Under tiden kan överåklagare Marianne Ny, tillsammans med målsägandesidan, i detalj producera en förundersökning som stödjer alla anklagelser mot Julian Assange och samtidigt gömma undan allt som talar till hans fördel i den så kallade ”slasken”.

När väl målet kommer upp i tingsätten sitter där nämndemän som alla är politiskt utnämnda. En av dem är med största sannolikhet socialdemokrat och som antagligen kommer att hålla med sin partikamrat, Anna Ardin, vad som än kommer fram under huvudförhandlingen. En annan är kanske feminist och kommer antagligen att fälla Julian Assange för att han är man, och därmed per automatik en förövare. Ytterligare någon eller några av nämndemännen är kvinnor, som därmed kommer att identifiera sig med Anna Ardin och Sofia Wilén, speciellt om de gråter lite under huvudförhandlingen.

Julian Assange säger i en intervju att han har haft bättre veckor och att han oroas av utvecklingen. Han säger även att det hela verkar vara någon slags rättslig cirkus och att han nu har börjat tvivla på Sveriges rättssystem.

Tyvärr har han bara sett början än! Han har ännu inte insett att Sverige är ett paradis för falskanmälare. Att i Sverige så hjälper samhället de som falskanklagar att slänga oskyldiga i fängelset. Att i Sverige så är rättssäkerhet inte så viktigt, speciellt inte i sexmål.

För Sverige har ett rättssystem som uppmuntrar lögner och politisk manipulation!