30 juni 2010

Faktakampanj om Mona Sahlin

Medborgare! Just nu vill Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan att vi ska gråta en skvätt över den "förtalskampanj" som Mona Sahlin är utsatt för. Sedan en tid tillbaka florerar nämligen ett fejkat kedjebrev från Mona Sahlin med Socialdemokraternas logga på och med Sahlins tips för att få ekonomin att gå ihop, vilket lägligt nog började cirkulera ungefär samtidigt som de rödgröna offentliggjorde sin budget och alla de skattehöjningar som de planerar för vanligt folk.

Medborgarperspektiv frågade sig då om det var på så sätt som Mona Sahlin skulle finansiera sin Tobleronepolitik, genom att lära medborgarna att skippa TV-licensen, strunta i parkeringsböter, betala barnflickan svart etc.

Nu påstår Socialdemokraterna att de kunnat spåra kedjebrevet till den moderata kommunpolitikern i Gnosjö, Bertil Nilsson, tidigare kommunalråd och numera ordförande i socialnämnden. Men det är naturligtvis inte han som är källan till kedjebrevet. Han är bara en av alla som har fått det och skickat det vidare till sina vänner. Till slut har det hamnat hos någon socialdemokrat som letat sig tillbaka i kedjan och funnit en moderat att skylla allt på. Men längst bak i kedjan fanns inte Bertil Nilsson!

Flashback kan man dock läsa vem som egentligen har skapat valaffischen. Det visar sig att den skapades för snart ett år sedan av användaren crapi.

Dessutom kan man fråga sig om det verkligen är frågan om en förtalskampanj? Är det inte snarare en faktakampanj? Avgör själv!

29 juni 2010

Samtycke till våldtäkt?

Medborgare! Gammelmedia flödar över av artiklar om den nu påbörjade rättegången mot den förre polischefen Göran Lindberg, även kallas Kapten Klänning. Göran Lindberg ger inte intryck av att ha varit någon speciellt trevlig kund till de prostituerade han besökte. Med sig hade han en väska med läderpiskor, armband med karbinkrokar, ögonbindel och andra sexleksaker som indikerar att det knappast var vanlig vaniljsex han var ute efter. Det vittnar även flera av hans offer om, vilket nu lett till att han står åtalad för flera våldtäkter, en grov våldtäkt och förberedelse till grov våldtäkt på barn.

Gudrun Schuman skriver på Newsmill att åtalet mot Göran Lindberg visar att hon hade rätt i sitt berömda talibantal, där hon hävdar att manrollen är destruktiv och dessutom (som så många andra feminister) likställer sexköp med våldtäkt. Som ytterligare ett bevis på att män är talibaner hänvisar hon till en undersökning från Folkhälsoinstitutet, där var sjätte svenska män mellan 18 och 60 år uppgett att de någon gång köpt sex. Några siffror på hur många kvinnor som har köpt sex anges dock i vanlig ordning inte, vilket Mr Galahad har uppmärksammat.

Samma undersökning skriver även Aftonbladet om idag och pekar på att sedan sexköpslagen infördes 1998 så har antalet anmälda fall mångdubblats. Sexköpsbrotten har stigit från 92 stycken år 2000 till 352 förra året. I artikeln uttalar sig Martin Grann, psykolog och utvecklingschef inom Kriminalvården, som menar att mörkertalet är enormt när det gäller sexköpsbrotten. Samtidigt gör han en mycket intressant notis varför så är fallet:
"Det är ett brott med väldigt låg anmälningsbenägenhet, då ett grundproblem ofta är att du har två samtyckande personer."
Här erkänner alltså denna representant för myndigheterna att det alltså oftast handlar om två personer som har samtyckt att ha sex mot betalning! Med Gudrun Schymans retorik så handlar det alltså om prostituerade som samtyckt till att bli "våldtagna"!

Samtidigt är det många feminister (till exempel Maria Carlshamne, Gudrun Schyman, Stina Sundberg, Madaleine Leijonhufvud och Josefine Grände) som förespråkar att det införs en klausul om samtycke i våldtäktslagstiftningen. Att det krävs ett samtycke för att det inte ska räknas som våldtäkt.

Låter inte detta som typisk feministisk dubbelmoral?

25 juni 2010

Glad midsommar!

Medborgare! Medborgarperspektiv önskar alla läsare en underbar midsommar med förhoppning om sol, värme och en klarblå himmel över hela landet. Passa på att fira denna unika svenska högtid som sig bör. Dans runt majstången. Sill och potatis samt en liten nubbe därtill. Allt i goda vänners glada lag. I morgon är en annan dag!


Soliga utsikter för Alliansregeringen

Medborgare! Solen skiner från en klarblå himmel och blommor i regnbågens alla färger lyser upp hagarna över hela vårt avlånga land. Ett behagligt lugn sprider sig över landet när det nu är dags att fira den vänaste av högtider, midsommar. Det är med tillförsikt och med stigande optimism som medborgarna kan se på framtiden. De ekonomiska tecknen ser allt positivare ut för Sverige, arbetslösheten har börjat sjunka och hushållen bli allt rikare. Att det ser så pass positivt ut för just Sverige beror till stor del på att finansminister Anders Borg har gjort ett väldigt bra jobb under finanskrisen.

Att medborgarna är nöjda med alliansregeringens politik visar också opinionsinstitutet Skops senaste undersökning. En undersökning där svenska folket fått ge sitt eget betyg på regering och opposition. Det visar sig att medborgarna har ett rekordstort förtroende för alliansregeringen! 64 procent anser att regeringen gör ett mycket eller ganska bra jobb, vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan april/maj. Endast 18 procent av medborgarna är missnöjd med regeringen och tycker de gör ett mycket eller ganska dåligt jobb.

För oppositionen är siffrorna inte alls lika vackra. Bara 28 procent av svenska folket tror att det rödgröna blocket skulle göra ett bättre jobb än den nuvarande regeringen. Detta är en nedgång med 4 procentenheter sedan den senaste mätningen i april/maj. Det blir allt tydligare att de rödgrönas valmanifestet inte har gått hem hos det svenska folket. I stället sjunker förtroendet för det rödgröna regeringsalternativet allt djupare, vilket kanske inte är så underligt.

Alliansen har dessutom under den senaste tiden visat upp en stark förmåga att enas internt och att kunna fatta viktiga beslut. För en dryg vecka sedan togs ett historiskt beslut kring kärnkraften, när Riksdagen klubbade igenom att det ska bli tillåtet att ersätta äldre aggregat med nya moderna aggregat. Detta var ett oerhört viktigt besked till landets industri och kommer att vara en viktig fundament för att säkerställa jobben och välfärden i framtiden.

För det är just jobben som är nyckeln till välfärden. Och inte bara vilka jobb som helst, utan jobb inom den privata sektorn. Jobb som leder till nettoskatteintäkter! Jobb som inte finansieras med skattemedel, utan jobb som genererar nya skatteintäkter. Skatteintäkter som gör att vård, skola och omsorg kan finansieras, utvecklas och förbättras. Det är endast fler jobb i den privata sektorn som kan rädda välfären!

För att det ska skapas fler jobb i den privata sektorn så krävs det dock först att företagen och företagarna får så attraktiva villkor som möjligt. Att det blir så enkelt som möjligt att driva företag och att myndigheterna i största möjliga mån hjälper företagarna istället för att sätta käppar i hjulen på deras verksamhet. Det krävs även en ändrad syn på företagande. Ett förändrat synsätt! Det måste bli fint att ta ansvar för sin egen försörjning och att göra det möjligt för andra medborgare att ta ansvar för sin försörjning. Det måste bli fint att göra vinst och att tjäna pengar.

Just nu ser det ljust ut för Alliansen. Opinionsundersökningarna pekar på kraftig medvind för de borgerliga. Förhoppningsvis håller den i sig ända fram till den 19 september 2010. Det behöver Sverige och det svenska folket. Med det rödgröna alternativet ser framtiden inte alls speciellt ljus ut.

23 juni 2010

Kön före kompetens?

Medborgare! Vad är det som avgör vilket parti du lägger din röst på? Är det partiets politik eller dess partiledare? Vad ska avgöra vilken person som leder ett parti? Personens kön eller dennes kompetens? I en debattartikel i dagens DN beklagar sin Ingela Andersson över att Sverige ännu inte haft någon kvinnlig statsminister. Det anser hon vara ett tecken på att Sverige "ett u-land i genusfrågor" och uppmanar därför svenska folket att rösta fram en kvinnlig statsminister i höstens val. Alltså en uppmaning att rösta på Mona Sahlin, som är de rödgrönas första kandidat till statsministerposten.

Men är verkligen könet på statsministern viktigare än dennes kompetens? Så viktigt att en person som inte förstår hur välfärden fungerar och som inte ens har förtroende hos de egna ska röstas fram före kompetenta alternativ? Är det så viktigt med kvinnor i politiken?

Uppenbarligen är så fallet för ett antal patetiska feminister, i varje fall bland kvinnorna på vänsterkanten. Andra kvinnliga väljare, som Eva Cooper, är inte lika övertygad. Hon skriver istället att:
"Som kvinnlig väljare- som absolut ser fram emot en kvinnlig statsminister- ställer jag garanterat högre krav på en politiker än att den personen ska vara av ett visst kön. Det jag värdesätter finns i politiken, och den politiken för inte Mona Sahlin oavsett om det handlar om ekonomi, jämställdhet, arbetsmarknad och så vidare. Det spelar ingen roll om vi för första gången kan få en kvinnlig statsminister, och dessutom en som kallar sig för feminist, när hennes lösningar är helt fel."
Kvinnor som kollektiv har, sedan den allmänna kvinnliga rösträtten infördes 1919, haft alla möjligheter att rösta fram en kvinnlig statsminister. Eftersom det dessutom finns fler röstberättigade kvinnor än män har alltid kollektivet kvinnor större inflytande över valresultatet än kollektivet män.

Uppenbarligen är därmed de flesta kvinnor förnuftiga nog att inse att kompetens faktiskt kommer före kön när det gäller vem som ska bli statsminister. Förhoppningsvis gäller det även i år - för vem vill egentligen ha en så ohederlig och oansvarsfull person som Mona Sahlin som statsminister?

Skyddas Göran Lindberg för att han är feminist?

Medborgare! Den före detta länspolismästaren i Uppsala och välkände feministen Göran Lindberg (även känd som Kapten Klänning) åtalas i morgon. Efter nästan sex månaders intensivt polisarbete är utredningen om Göran Lindbergs misstänkta sexbrott klar. Men resultatet, den flera tusen sidor tjocka förundersökningen, kommer inte media och allmänhet att få ta del av. Idag meddelas nämligen att hela utredningen är hemligstämplad! Det är känt att åtalet omfattar 23 punkter, bland annat sexköp, grov våldtäkt och koppleri. Åklagaren vägrar dock ge allmänheten insyn i de grövsta brott en högt uppsatt polis någonsin misstänkts för.

Man kan verkligen fråga sig varför Göran Lindberg ska skyddas och varför det inte ska råda öppenhet om vad han gjort sig skyldig till under alla de år som han utåt sett har bedrivit feministiskt jämställdhetsarbete! Är det för att Göran Lindberg är en uttalad feminist som han skyddas?

22 juni 2010

Bara fler jobb i den privata sektorn kan rädda välfärden

Medborgare! Valdagen närmar sig med expressfart, men ännu har inget av de politiska partierna talat om vad de konkret vill göra för att säkerställa och vidareutveckla välfärden. De verkar leva i en verklighet där välfärden tas för givet. Att skattepengarna som finansierar den rullar in i statskassan per automatik och om man vill genomföra nya kostsamma reformer så vrider man bara ett par ytterligare varv på skattekranen. De rödgröna har lovat att öka skattetrycket ytterligare för att finansiera nya kostsamma bidragsreformer, något som Sveriges arbetare kommer att förlora på!

Under de senaste femtio åren verkar insikten att det finns en koppling mellan välstånd och välfärd helt försvunnit hos våra politiker. Insikten att pengarna som finansierar vård, skola, omsorg, infrastruktur, sjukförsäkringar, föräldraledighet, barnbidrag, pensioner och mycket annat som vi tar för givet faktiskt har sitt ursprung i framför allt det privata näringslivet verkar vara som bortblåst. En förutsättning för att ett land ska kunna hålla sig med ett bra välfärdssystem är att det finns kontinuerliga skatteintäkter som kan finansiera det.

Huvuddelen av dessa skatteintäkter har sitt ursprung i lönsamma privata företag som vill och kan anställa personal till goda löner i Sverige. Dessa anställda betala i sin tur den skatt som finansierar välfärden. De anställda inom det privata näringslivet är till största del nettoskattebetalare, det vill säga att de betalar in mer skatt till stat och kommun än vad de tar ut i form av bidrag och stöd till företaget de arbetar för. Sverige behöver fler nettoskattebetalare för att långsiktigt kunna säkerställa och utveckla välfärden!

Men under de senaste femtio åren har inte våra politiker ägnat denna oerhört viktiga fråga någon som helst tanke, istället har man ägnat sig åt micro management inom det existerande systemet. Man har ändrat lite på en skattesats här och ändrat på ett bidrag där. Man har infört en ny förmån för en viss grupp i samhället här och byggt ett nytt statligt verk där. Med tiden har den offentliga sektorn växt och bidragssystemet byggt ut, allt för att fånga in alla medborgare i ett vaggan-till-graven-samhälle där i princip alla hamnar i en beroendeställning till staten och därmed gett makteliten en möjlighet att styra över vanligt folks liv.

Men under de senaste 20-30 åren har tecknen på problem i välfärdsstaten gjort sig påminda gång på gång. Redan i mitten på 70-talet kom de första tecknen att det inte stod helt rätt till. Inflationen var skyhög, regeringen tvingades devalvera den svenska kronan vid flera tillfällen och industribransch efter industribransch tvingades lägga ner i Sverige. Plötsligt började arbetslösheten stiga till höjder som man aldrig sett tidigare efter kriget.

Under 80-talet lyckades man på pappret få ordning på ekonomin igen och det började se ljusare ut för vanligt folk, men det var en chimär. Det visade sig att staten höll välfärden uppe med lånade pengar. Statsskulden växte rekordsnabbt och i början av 90-talet föll korthuset ihop! Sverige var satt i skuld.

Den enda lösningen var att kraftigt skära i välfärden. Sjukförsäkringarna försämrades, pensionerna försämrades, infrastrukturprogram stoppades, den svenska kronan sjönk som en sten och svenskarna blev i ett nafs den fattigaste kusinen i Norden.

Även om en hel del viktiga reformer gjordes för att förbättra statens ekonomi så åtgärdades aldrig det viktigaste underliggande problemet, att långsiktigt stimulera och säkerställa kontinuerliga skatteintäkter. Det underliggande problemet verkar inte ens ha analyserats.

Trots att Sveriges befolkning har ökat med 2 miljon människor sedan mitten på 60-talet har inte antalet sysselsatta i det privata näringslivet ökat alls, vilket framgår av nedanstående diagrammet (som genererats på Ekonomifakta baserat på statistik från SCB).



Fram till mitten av 80-talet ökade den offentliga sektorn, men sedan tog det stopp eftersom skatteintäkterna från det privata näringslivet inte längre räckte till att finansiera ytterligare jobb inom den offentliga sektorn (under den siste tiden finansierades dessutom en stor del av lånade pengar, vilket ledde till en ökande statsskuld). För att finansiera den ökande offentliga sektorn höjdes skattetrycket ytterligare. Vanligt folk fick behålla en allt mindre del av sina pengar för egen del. På 60-talet kunde en familj leva på en lön. Det gick inte längre under 80-talet.

Från mitten på 80-talet tills idag så har befolkningen ökat med ytterligare 1 miljon medborgare, men som framgår av diagrammet ovan så är inte fler sysselsatta (varken i privat eller offentlig sektor) idag än då! Sysselsättningsgraden har sjunkit ytterligare, vilket medför att de som arbetar måste försörja ytterligare 1 miljon medborgare. Medborgare som i många fall faktiskt är fullt arbetsföra! Detta medför ytterligare ansträngningar på välfärdssystemet.

Vad som är än mer oroande är att antalet sysselsatta i det privata näringslivet inte är högre idag än vad det var för 45 år sedan, när befolkningen var nästan 2 miljoner färre än idag! Den andel av befolkningen som genererar de skatteintäkter som finansierar välfärden blir allt mindre. Andelen nettoskattebetalare blir lägre och lägre. Andelen som direkt lever på bidrag eller som får sin sysselsättning av jobb som finansieras av skattepengar blir allt större.

Det är detta som är dagens största samhällsproblem. Dagens politik borde handla om att snabbt minska utanförskapet och att få fler i arbete inom den privat sektorn! Dagens politik borde handla om hur man skapar förutsättningar detta.

I dagens DN skriver Patrik Engellau och Thomas Gür om att det bara finns en enda väg för att skapa fler jobb. Det är genom att stimulera företagandet och det privata näringslivet. De skriver att det nu är dags för landets politiker att visa på statsmannaskap. Den enda vägen till ökad sysselsättning är att skapa sådana villkor att företagare vill anställa fler människor!

Medborgarperspektiv kan bara hålla med! Det behövs ett miljonprogram för jobben!

20 juni 2010

Lögnerskan Liza Marklund ger sitt falska stöd till Mona Sahlin

Medborgare! I sin kolumn i Expressen avslöjar Liza Marklund att hon ska rösta på Mona Sahlin i höstens val. Att åtminstone en röst är säkrad för Socialdemokraterna kan ju tyckas vara positivt, med tanke på att de just nu åker rutschkana i opinionsmätning efter opinionsmätning. Frågan är dock om det verkligen är så positivt att Liza Marklund kommer ut som Sahlinsupporter? För vilken politiker vill bli förknippad med en person som blivit avslöjad som en ohederlig lögnare?

Det var bara drygt ett år sedan som journalisten Monica Antonsson i sin bok "Mia - sanningen om Gömda" på punkt efter punkt bevisade att Liza Marklunds bok Gömda inte alls var en sann historia. Att det inte alls var en berättelse direkt ur verkligheten.

Tvärtom så visade det sig att Liza Marklunds bok var byggd på lögner och överdrifter. Bokens huvudperson, Mia Eriksson, hade aldrig gått ut med toppbetyg från gymnasiet och inte heller hade hon jobbat på bank. Inte heller var hon jagat landet runt av en flock våldsamma araber. Sanningen var att hon gick i specialklass under hela sin skoltid och att hon därefter fick jobb på en lunchbar. Sedan 1983 har hon nästan helt levt på olika former av bidrag. Inte heller har hon skattat i Sverige för alla de intäkter som hon fått (och fortfarande får) från böckerna Gömda och Asyl samt deras uppföljare.

Mia Eriksson och hennes familj har kostat svenska skattebetalare miljontals kronor, många utbetalade på de märkligaste grunder. Än idag lyfter Mia Eriksson pengar från Försäkringskassan, trots att hon är mångmiljonär och bor i USA! Även Liza Marklund har blivit mångmiljonär på sina lögnaktiga böcker. Böcker som egentligen ingick i ett politiskt projekt!

Tommy Sandström skrev för ett drygt år sedan på Newsmill om bakgrunden till Liza Marklunds politiska projekt och de konsekvenser som detta har fått på det svenska rättsväsendet och lagstiftningen. Sandström skriver bland annat:
"Projektet Gömda bygger ideologiskt på professor Eva Lundgrens teorier om existensen av en samhällelig könsmaktsordning och att alla män, oavsett social bakgrund, förtrycker kvinnorna i samhället och att våldet emot kvinnorna är dess yttersta konsekvens. De vetenskapliga bevisen för dessa teorier har dock låtit vänta på sig."
Det politiska projektet har alltså handlar alltså om att etablera radikalfeminismen som ett politiskt fundament i Sveriges Riksdag. Under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet handlade det då främst om att få Socialdemokraterna att anamma denna syn.

I en artikel i Aftonbladet den 7 juni 2004 framkommer att dåvarande jämställdhetsminister Mona Sahlin var djupt involverad i Liza Marklunds politiska projekt och att hon dessutom kan ha varit med att ordna så Mia Eriksson fick asyl i USA. Samma dag skrev Liza Marklund en krönika i Aftonbladet om att kvinnovåld inte tas på allvar.

Liza Marklunds och Mona Sahlin har ingått i varandras maktnätverk sedan en lång tid tillbaka! Ett maktnätverk som dessutom omfattade många andra kända socialdemokrater, vilket Agneta Lindhag beskrev på Newsmill redan i samband med Gömda-skandalen.

I dokumentären Könskriget (del 1 och del 2) avslöjades att den radikalfeministiska samhällssynen med tiden fick ett oerhört stark fäste i den socialdemokratiska regeringen. Vice statsminister Margareta Winberg beordrade ensidigt att könsmaktsordingen skulle vara den allenarådande samhällsbeskrivningen och att denna dessutom skulle prägla forskningen som utfördes på universiteten. Under de här åren var Mona Sahlin som sagt bland annat jämställdhetsminister under en period!

Det är alltså ingen nyhet att Liza Marklund står väldigt nära Mona Sahlin och Socialdemokraterna. Hon har aktivt varit med om att etablerat det radikalfeministiska synsättet som under de senaste åren präglar Socialdemokraternas "jämställdhetspolitik". Detta har Liza Marklund gjort bland annat med hjälp av en bok byggd på lögner och överdrifter, men även med hjälp av ROKS (som tycker att män är djur).

Vill du ha en politik som bygger på rent och skärt manshat? Eller en politik som låter kvinnor få miljontals kronor i bidrag, trots att de har miljoninkomster som de aldrig skattat för. Då ska du göra som Liza Marklund, rösta på Mona Sahlin och Socialdemokraterna!

19 juni 2010

Utländska media vägrar rapportera från kronprinsessans bröllop

Medborgare! Ingen svensk kan ha missat rapporteringen från kronprinsessan Victoria och Daniel Westlings bröllop. Svenska tidningar är fyllda till bredden med reportage och på deras webbplatser uppdateras nyheternaminutbasis. Både SVT och TV4 har haft kontinuerliga sändningar sedan tidigt på morgonen. Men vad rapporterar utländska media? Ett av motiven varför skattebetalarna skulle vara med och finansiera bröllopet var ju att det skulle vara en bra marknadsföring för Sverige och sätta landet på kartan.

Visst finns den en och annan reporter på plats som rapporterar hem till redaktionen, men det är antagligen långt färre än vad man hoppats. Dessutom vägrar världens tre största nyhetsorganisationer att rapportera överhuvudtaget! Varken Associated Press (AP), Agence France-Presse (AFP) eller Reuters rapporterar från den kungliga huvudstaden. Detta efter en dispyt med kungafamiljen och SVT om rätten att sända video från bröllopet.

SVT har fått den exklusiva sändningsrätten för hela evangemanget, något som upprör de stora nyhetsbolagen. Enda sättet för utländska TV-bolag och nyhetsorganisationer att sända bilder från bröllopet är att acceptera SVT's villkor för detta. Ett kungligt bröllop är en historisk händelse och en statsangelägenhet, inte ett kommersiellt evangemang typ fotbolls-VM eller OS.

Kungafamiljen och SVT's girighet gör nu att stora delar av Europa, USA och andra delar av världen inte kommer att få ta del av sändningarna från kronprinsessans bröllop. Därmed kommer heller inte skattebetalarna få den marknadsföring av Sverige som motiverade att de skulle stå för en stor del av notan.

Som vanligt blir skattebetalarna lurade!

18 juni 2010

Ett steg i rätt riktning!

Medborgare! Hur står det till med rättssäkerheten i Sverige? Som Medborgarperspektiv tagit upp tidigare så finns det många oskyldig som skakar galler här i landet. Det finns många andra som uppmärksammat detta, som Ann-Mari Maukonen och Mr Galahad, men även journalisten och författaren Thérèse Juel som snart släpper boken "Fällda för sexövergrepp - om rättsfall i Sverige". I boken kommer hon att skildra tio svenska mäns möten med rättsväsendet. Tio män som blivit anklagade för ytterst allvarliga brott och dömts på mycket svaga grunder. Tio män som upplevt att rättssystemet tror på allt som målsäganden säger, men inte tror på något av vad de själva säger. Tio män som blivit fällda och dömda till fängelsestraff samt fått betala dryga skadestånd, trots att de rimligen inte är skyldiga till det de anklagats för.

Thérèse Juel har även beskrivit i ett par debattartiklar att oskyldiga döms till fängelse och att felaktigt dömda är chanslösa i Sverige. Hon drar i den första artikeln paralleller mellan Franz Kafkas "Processen" och det som drabbat många av de män som anklagats och dömts för de hemskaste av brott.

Under de senaste åren har ett dock ett antal fall uppmärksammats, som den livstidsdömde Joy Rahmans frikännande och den i TV uppmärksammade incestdömde pappan Bo Larsson. Båda har efter flera år i fängelse till slut fått upprättelse. Men det hela började på samma sätt som för Josef K i Franz Kafkas klassiska roman.

Förre justitiekanslern (JK) Göran Lambertz riktat vid flera tillfällen hård kritik mot vad han såg som brister i det svenska rättsväsendet som leder till att oskyldiga döms. Han försökte även utreda dessa brister genom sitt rättssäkerhetsprojekt ”Felaktigt dömda”.

Den nytillträdde justitiekanslern Anna Skarhed ser däremot inga problem alls med rättssäkerheten (trots alla konstaterade fall). Tvärtom så har hon i intervjuer uttalat att Sverige har ett säkert rättssystem och det inte finns några ”felaktiga domar”. Thérèse Juel konstaterar att vår nya JK därmed har satt ner foten och det som låg till grund för Göran Lambertz rättssäkerhetsprojekt blir satt in i garderoben. Anna Skarhed bryr sig alltså inte om det finns flera som skakar galler, trots att de är oskyldiga!

Det är inte enbart i rent juridiska processer som enskilda personer kan bli oskyldigt dömda. Än lättare är det om Socialtjänsten är involverad, som i vårdnadstvister. Socialtjänsten arbetar ofta i mammans tjänst och hjälper aktivt till att beröva pappor sina barn. Det är ofta helt riskfritt att falskt anklaga en annan person för de hemskaste brott, speciellt mitt under en vårdnadstvist. Därför är det heller inte ovanligt att mammor som vill bli av med sina barn far ofta anklagar honom för misshandel och sexuella övergrepp mot barnen, mitt under en pågående vårdnadstvist. Ofta får dessutom dessa mammorna stöd av kvinnojourer och Socialtjänsten att göra detta.

Även om pappan aldrig blir dömd för det påstådda brottet, eftersom de rättsvårdande myndigheterna inte kan finna några som helst bevis för det, så leder det till att pappans umgänge med barnen stoppas. Man vill ju inte riskera att det ska hända något med barnen. Det kan ju trots allt ligga något bakom anklagelserna, trots att polisutredningen inte kunnat finna minsta belägg att så är fallet. Baserat på denna typ av resonemang kan mamman bli tilldömd enskild vårdnad om barnen och pappans umgänge effektivt stoppas.

I Dagens Juridik kan man nu dock läsa om ett fall där mammans (falska) anklagelser om sexuellt gränsöverskridande handlingar gett pappan ensam vårdnad!

Tingsrätten konstaterade att det inte fanns någon som helst grund för mammans beskyllningar att pappan skulle ha utsätt barnen för sexuellt överskridande handlingar (bland annat ska han ha låtit flickorna "dingeldongat" med hans snopp). Tingsrätten konstaterade även att samtliga förundersökningar mot pappan lagts ned samt att kvinnans misstankar och förhållningssätt mot mannen har medfört att barnen far illa och att barnen inte tillåtits ha en naturlig kontakt med sin pappa. Dessutom tyder utredningen på att pappan är den förälder som bäst kan sörja för att barnen har en kontinuerlig kontakt med den andra föräldern. Tingsrätten konstaterar därför att, även med beaktande av de omställningsproblem som det innebär för barnen, det är lämpligast att överflytta vårdnaden till pappan.

Det är verkligen ett steg i rätt riktning, även om rättssäkerheten fortfarande är ytterst bristfällig i vårt avlånga land (och inte blir det bättre så länge Beatrice E Neuman är justitieminister)!

17 juni 2010

Ett viktigt beslut för jobbens skull

Medborgare! Idag har ett historiskt beslut tagits av Riksdagen. Ett beslut som kan bli en mycket viktig pusselbit för att säkerställa industrin, jobben och välfärden. Efter en lång debatt kom till slut det väntade beskedet. Med två rösters övervikt röstar Riksdagen ja till att tillåta nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Gammal kärnkraft ska få ersättas med ny. Omröstningen i Riksdagen innebär att Sverige nu slår in på en annan kurs än den som gällt sedan folkomröstningen 1980. En kurs som långsiktigt säkerställer produktion av den el som håller landets industri gående och som bygger det välstånd som krävs för att vi skall kunna hålla oss med en god välfärd.

Beslutet har kunnat tas efter Centerpartiet har omvärderat sin syn på kärnkraften, något som gjort Maria Wetterstrand vansinnigt arg. De rödgröna har lovat att riva upp dagens kärnkraftsbeslut om de kommer till makten efter höstens val. I Miljöpartiets partiprogram framgår dessutom att kärnkraften ska avvecklas omedelbart. Ett sådant beslut skulle snabbt slå ut stora delar av svensk basindustri, vilket i sin tur skulle medföra både en snabbt ökad arbetslöshet och snabbt sjunkande skatteintäkter. Utan stabila skatteintäkter försvinner stora delar av välfärdens finansiering, vilket i sin tur medför att samhället inte längre skulle kunna säkerställa vård, skola och omsorg.

Dagens beslut av de borgerliga partierna är oerhört viktigt både för jobbens och välfärdens skull!

16 juni 2010

Jämställdhet - inte feministernas starka sida

Medborgare! När det talas om jämställdhet talas det ofta om att representationen av kvinnor är väldigt låg inom börsföretagens styrelser eller att det behövs en kvotering av föräldraförsäkringen för att få män och kvinnor att ta ut lika stor del. De rödgröna partierna och landets feminister är de som talar sig varmast över dessa frågor, trots att könsrepresentationen sakta med säkert blir allt mer jämn för vart år som går. Idag består cirka 22 procent av börsbolagens styrelser av kvinnor, men de rödgröna vill gärna införa en lag lik den i Norge som stipulerar att det skall vara minst 40 procent av vardera könet. På samma sätt visar statistik att papporna tog ut 22,3 procent av föräldraledigheten under 2009, vilket är nytt rekord.

Men hur står det till med jämställdheten bland landets feminister och genusvetare? De som ofta mest högljutt förfasas över att könsrepresentationen inom olika delar av samhället är ojämställd (och då oftast till kvinnornas nackdel). Matte Matik har roat sig med att undersöka hur det står till med könsrepresentationen på de genusvetenskapliga institutionerna vid landets universitet. Resultatet borde vara ytterst nedslående för landets feminister, endast 8 procent av de anställda är män och hela 92 procent är kvinnor! Av de total 156 anställda är endast 12 män!

På samma sätt kan man undersöka hur det står till med könsrepresentationen i styrelsen för Feministiskt Initiativ. Siffrorna är precis lika nedslående, av de 11 personerna i styrelsen är endast 1 man. Alltså består endast 9 procent av styrelseledamöterna av män, långt sämre än hos landets börsbolag!

Kan det bli tydligare att feminism och jämställdhet inte är samma sak? Inte ens baserat på deras eget sätt att mäta den!

Inte underligt att förtroendet för Mona Sahlin är lågt

Medborgare! Medborgarperspektiv skrev om igår om att en ny Sifo-undersökning visar att bara varannan socialdemokratisk väljare vill se Mona Sahlin som statsminister efter valet i höst. Stödet för Mona Sahlin är alltså oerhört lågt även bland den egna väljarkåren. Bland de rödgröna sympatisörerna ville ungefär lika många se Maria Wetterstrand som statsminister som Mona Sahlin, vilket tydligt visar hur svag ställning Mona Sahlin har inom oppositionen.

Idag presenteras nya undersökningar som bekräftar gårdagens Sifo-undersökning. Opinionsinstitutet Novus har frågat väljarna vad de anser om statsminister Fredrik Reinfeldts, finansminister Anders Borgs, oppositionsledare Mona Sahlins samt socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros kompetens att hantera Sveriges ekonomi. Resultatet är återigen nedslående för Socialdemokraterna! 58 procent av de tillfrågade anser att Fredrik Reinfeldt har mycket eller ganska bra kompetens för att hantera ekonomin. 57 procent anger detsamma för Anders Borg. Motsvarande siffror för de socialdemokratiska kandidaterna är 28 procent för Mona Sahlin och endast 27 procent för Thomas Östros.

Även i Synovate har gjort en undersökning av väljarnas förtroende för Mona Sahlins respektive Fredrik Reinfeldts förmåga att klara uppdraget som statsminister. Även denna undersökning visar att förtroendet för Mona Sahlin är i botten. Fredrik Reinfeldt vinner alla 5 grenar överlägset!

Med tanke på historien är det är inte alls underligt att förtroendet för Mona Sahlin är lågt. Hon har genom sitt tidigare agerande visat att hon inte är en hederlig och ansvarsfull medborgare. Nedan är en enkel översikt av Mona Sahlins ohederligheter:
1990 - Mona Sahlin betalar sin dagmamma svart.

1993 - Mona Sahlin åker fast för obetald TV-licens.

1993 - Mona Sahlin får körförbud på den obesiktade bilen. Trots det registreras det två felparkeringar på den bilen, så uppenbarligen använde hon eller hennes man den ändå!

1995 - Mona Sahlin handlar varor (Tobleroneaffären), hyr bilar och tar ut tusentals kronor i kontanter med statens kontokort. Ursäkten var "oklara rutiner vid statsrådsberedningen" och att hon "tog ut ett förskott på lönen". Mona Sahlin hävdar att hon "baske mig inte är någon fifflare" och tar timeout på paradisön Mauritius. Livvakterna betalades av skattebetalarna.

1999 - Av Mona Sahlins 98 obetalda parkeringsböter går 32 till Kronofogden.

1999 - Mona Sahlins två år gamla firma går i konkurs. Mona Sahlin var nu den socialdemokratiska regeringens "småföretagarexpert" och hon erkände att hon innan hennes tid som småföretagare trodde att småföretagarna mest gnällde när de klagade på krångliga regler och byråkrati, men hon nu när hon som före detta vice statsminister och aktiv småföretagare fick ett myndighetsbrev som hon inte förstod trots att hon läste det sju (!) gånger så insåg hon att det fanns en verklighetsbakgrund. Som biträdande näringsminister lovade hon bot och bättring. Men hur mycket enklare blev det och vad har hon egentligen åstadkommit för småföretagare?
2000 - Mona Sahlin missar att betala restskatt på 30 000 kr och ärendet hinner gå till Kronofogden innan pengarna betalas. "Häftigt att betala skatt"?

2001 - Två nya obetalda räkningar går till kronofogden.

2002 - Mona Sahlins bil läggs med körförbud, för att den är obesiktad och fordonsskatten ej är betald.

2006 - Mona Sahlins dotter får en praktikplats på Sveriges ambassad i Washington D.C. Anställningen skedde "informellt" i strid med UD:s regler!

2006 - Det framkommer att Mona Sahlin struntat i att vara med i facket sedan 1995. Inte bra för en nyvald partiledare. Socialdemokraterna har ju historiskt sett haft grunden av väljarna i fackföreningsrörelsen och arbetarklassen. Mona Sahlin gick alltså med i facket mest för att det såg dåligt ut att inte vara med. Hon gick inte med för att hon tyckte hon behövde det av arbets- eller löneskäl.
Det är inte underligt att förtroendet för Mona Sahlin är oerhört lågt, även bland den egna väljarkåren!

15 juni 2010

Knappt ens de egna stödjer Mona Sahlin

Medborgare! En ny SIFO-undersökning visar att endast varannan socialdemokratisk väljare vill se Mona Sahlin som statsminister efter valet. Bland det rödgröna blockets sympatisörer ville endast 37 procent ha Mona Sahlin som statsminister. Av dessa förespråkar nästan en tredjedel istället Maria Wetterstrand. Det verkar alltså vara jämt skägg mellan Mona Sahlin och Maria Wetterstrand bland de rödgröna väljarna, trots att Socialdemokraterna har tre gånger så många väljare. Detta är ett enormt nederlag för Mona Sahlin och visar med all tydlighet att stödet för henne som landets statsminister är väldigt lågt! Även inom den egna väljarkåren.

De enda som enkelspårigt stödjer Mona Sahlin i alla väder och som oförtrutet agerar megafon åt hennes och partiets propaganda är de socialdemokratiska bloggdroiderna. Precis som Mona Sahlin så har dessa inte haft ett riktigt jobb och bidragit med nettoskatteinbetalningar på årtionden. De lever, precis som Mona Sahlin, på skattepengar som vanligt folk slitit ihop i sitt anletes svett.

Riktiga arbetare har sett igenom Mona Sahlin och hennes gelikar. Det är därför de vänder Mona Sahlin och Socialdemokraterna ryggen!

13 juni 2010

Inte ens Carl Bennet är nöjd med den rödgröna ekonomiska politiken

Medborgare! I torsdags jublade Socialdemokraterna och de rödgröna åt SCB-mätningen som gav oppositionen 50,2 procent av rösterna mot 44, 2 procent för Alliansen. Glädjen blev dock kortvarig! Nu visar Sifos senaste opinionsmätning, som utfördes efter den stora SCB-mätningen, att läget har förändrats och att istället Alliansen leder med 2,8 procentenheter före de rödgröna och att Moderaterna är det största partiet. Detta innebär att Alliansen nu leder i fyra av de sex senast publicerade opinionsundersökningarna. Efter att de rödgröna presenterade sin gemensamma budget för en dryg månad sedan har de fallit ihop som en pannkaka.

Vanligt folk har helt enkelt sett igenom de rödgrönas skattehöjarpolitik. En politik som gynnar bidragstagare och missgynna de som arbetar och gör rätt för sig. En politik som motverkar företagande och ansvarstagande.

Till och med den socialdemokratiskt sinnade finansmannen och miljardären Carl Bennet är nu öppet kritisk till den ekonomiska politik som samarbetspartierna i oppositionen för. I fredagens Dagens Industri säger han att framför allt Vänsterpartiet, men till viss del även Miljöpartiet, har en tillväxthämmande hållning. Carl Bennet är bland annat kritisk till att vänsterledaren Lars Ohly deklarerat att han vill inför beskattning av aktiehandel samt att Miljöpartiet vill inför 35 timmars arbetsvecka. Båda förslagen skulle slå hårt mot svenska företag och deras konkurrenskraft.

Men det är inte bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som får kritik av Carl Bennet. Han är även kritisk till det Socialdemokratiska förslaget att återinföra förmögenhetsskatten.

De färskaste opinionsundersökningarna visar att det inte bara är ekonomiskt väl insatta personer som Carl Bennet som sett igenom den rödgröna ekonomiska politiken. Vanligt folk har också fått upp ögonen vad som väntar dem om de rödgröna kommer till makten i höst.

Jobbskatteavdraget, som Alliansregeringen har inför, har i många fall gett mer i plånboken för vanligt folk än vad de av facket framförhandlade löneförhöjningarna har gjort. Trots detta ignorerar vissa fackföreningar jobbskatteavdraget och dess betydelse för deras medlemmar. Istället går facket i Socialdemokraternas ledband och motarbetar sådant som verkligen gynnar medlemmars ekonomiska situation. Det är inte underligt att folk vänder vänstern ryggen!

Vanliga, hederliga, hårt arbetande medborgare kommer att få det sämre med Mona Sahlin som statsminister. Därför röstar riktiga arbetare på Alliansen i årets val!

08 juni 2010

Polismörderskan Annika Östberg sommarpratar

Medborgare! Idag var det dags att presentera årets sommarpratare. Som vanligt är det en stor spännvidd bland namnen som presenteras. Mest uppmärksamhet har polismörderskan Annika Östberg fått. Hon som är dömd för att ha medverkat i dubbelmordet på en restaurangägare och en polis 1981 i USA. Under alla år har gammelmedia engagerat sig i hennes sak och bedrivit kampanjer för att få henne frisläppt eller i varje fall överflyttar från fängelset i Kalifornien till Sverige. Förra året flyttades hon till slut till svenskt fängelse och strax därefter tidsbestämdes straffet av svensk domstol. Nu förväntas hon komma att friges i maj nästa år.

Gammelmedia har i alla år framställt Annika Östberg som i princip oskyldig och haft styftreportage efter snyftreportage om hennes situation som fängslad i USA och hennes olyckliga liv. Att hon faktiskt har medverkat i ett dubbelmord, varav ett var på en polis, har ständigt nedtonats. Nu är det tydligen dags igen att sätta Annika Östberg på en pidestal och låta henne vara ett av huvudnumren bland årets sommarpratare.

För ett par veckor sedan var det HIV-kvinnan Lillemor som gammelmedia omhuldade. Kvinnan som trots att hon var fullt medveten om att hon var smittat med HIV gifte sig med en man och födde två barn, utan att någon gång avslöja att hon faktiskt var smittat. Nu ska det göras en film om hennes liv och snyftas över hur synd det är om henne. Att hon riskerade både sin mans och sina barns liv talas det tyst om.

Hur kommer det sig att gammelmedia ständigt tar kvinnliga grova brottslingar till sitt bröst och framställer dem som offer? Varför ska de till och med hyllas och ges specialbehandling?

Samma sak hade aldrig hänt manliga brottslingar i samma situation. Vem tror att vi någonsin kommer att få se Tony Olsson som sommarpratare eller en film som framställer HIV-mannen som ett stackars offer?

Helt rätt av Sverigedemokraterna

Medborgare! I måndags förra veckan maj höll Sverigedemokraterna möte på Rådhustorget i Landskrona. Som så många gånger tidigare blev det en stökig och tumultartad tillställning. Partiledaren Jimmie Åkesson möttes av högljudda protester från visslande och ropande motdemonstranter, när han försökte föra fram partiets politiska budskap. Efter en stund valde Sverigedemokraterna att skruvade ner ljudvolymen på högtalaranläggningen och en stund senare avbröt de hela mötet, något som Vänsterpartiets toppkandidat till kommunfullmäktige, Cecilia Mattsson, ansåg vara en framgång.

I samband med tumulten fotograferade Sverigedemokraterna de motdemonstranter som gjorde allt för att störa och stoppa mötet. Dessutom valde man att publicera bilderna på sin lokala blogg. Där kan nu alla som vill betrakta vilka det är som stoppat ett demokratiskt utlyst partimöte. Ja, för även Sverigedemokrater har faktiskt rätt att göra sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle.

Nu beklagar sig de uthängda i gammelmedia och speciellt då att en av bilderna visar en liten 6-årig flicka som tillsammans med sin pappa blåser i visselpipor för att överrösta det demokratiskt utlysta mötet. Flickans pappan planerar att polisanmäla bloggen.

Men det är inte alls förbjudet att publicera bilder på meningsmotståndare och heller inte att kalla dem odemokratiska (för det är ju precis vad man är när man försöker stoppa ett demokratiskt utlyst möte). Inte heller är det per automatiks förbjudet att publicera bilder på barn. Alla har rätt att fotografera på allmän plats och att göra dessa bilder tillgängliga för allmänheten.

Man må tycka vad man vill om Sverigedemokraterna och deras politiska åsikter, men de har precis lika stor rätt som alla andra partier att göra sig hörda i ett demokratiskt samhälle. De personer som gång efter gång stör deras politiska möten är och förblir odemokratiskt slödder. Då gör också Sverigedemokraterna helt rätt i att visa vilka de är!

05 juni 2010

Upp som en sol, ner som en pannkaka

Medborgare! Äntligen har solen och värmen kommit till vårt avlånga land, efter en lång kall vinter. Lika kall har de senaste årens opinion varit. Visst har den borgerliga regeringen till stor del haft sig själva att skylla med misstagen kring sjukförsäkringen och oförmågan att kommunicera ut fördelarna med jobbavdraget. När sedan dessutom världen drabbades av en finansiell kris blev det inte bättre. Arbetslösheten ökade snabbt och efterfrågan sjönk som en sten. Men finansminister Anders Borg har gjort ett fantastiskt bra jobb under finanskrisen, vilket vi nu ser resultatet av. Sverige har den starkaste BNP-tillväxten i hela Europa och arbetslösheten har inte alls blivit så hög som man befarade.

Under nästan hela mandatperioden har den rödgröna oppositionen haft medvind. Man har enkelt kunnat kritisera regeringen för allt som skett och framställt sig själva i god dager. De flesta har säkert tagit det som självklart att vi efter valet i höst skulle få en kvinna som statsminister, något som ju Sverige fortfarande väntar på. Men efter att de rödgröna presenterade sin skuggbudget i slutet på april har uppenbarligen väljarna börjat inse vartåt det är på väg att barka. Att ett regeringsskifte skulle innebära en skattechock av tidigare sällan skådad omfattning samt att detta framför allt skulle drabba de som arbetar och gör rätt för sig.

Igår presenterades Demoskops junimätning. Den visade att väljarvindarna nu är på väg att vända rejält. Mätningen visade att Alliansen nu leder stort och Moderaterna är största parti. Socialdemokraterna fortsätter att rasa och har nu bara knappt 30 procent av rösterna. För ett och ett halvt år sedan fick Socialdemokraterna 40 procent i mätning efter mätning. Nu är det kris i partiet och förtroendet för Mona Sahlin är lågt. Samarbetet med framför allt Vänsterpartiet riskerar att bli ett riktigt sänke för Socialdemokraterna. Inte blir det bättre av att de rödgrönas politik visat sig vara en politik mot arbetare och för bidragstagare!

Stig-Björn Ljunggren, socialdemokrat och statsvetare, säger:
"Moderaterna är det nya arbetar­partiet, S har blivit partiet för förlorarna, bidragstagarna som är färre och kanske inte orkar gå och rösta. Gör de det röstar de kanske på Sverigedemokraterna."
Mona Sahlin själv förstår verkligen inte hur det fungerar i samhället. Hon förstår inte vanligt hederligt folks livsvillkor och att det måste löna sig att ta ansvar för sin egen försörjning. Hon förstår heller inte att det först måste skapas ett ökat välstånd i samhället innan man kan bygga ut den allmänna välfärden.

Som tur är verkar väljarna vara förståndigare! Visst är det härligt när solen kommer åter!

04 juni 2010

Dirty Deeds Done Dirt Cheap

Medborgare!

Tiden räcker inte riktigt till när solen smeker både kinden och kromet. I brist på annat bjudet därför Medborgarperspektiv på de i dagarna aktuella AC/DC, men i lite äldre tappning.