09 mars 2010

Välfärd eller välstånd?

Medborgare! Svenska Dagbladet har redovisat att det skiljer dramatiskt mellan könen vad gäller de politiska åsikterna. Kvinnor tenderar att rösta till vänster och männen till höger. Dessa skillnader har dessutom ökat och var förra året det största som hittills registrerats. Aftonbladet hävdar att kvinnor röstar mer på välfärd. Medborgarperspektiv tycker dock att det snarare verkar vara bidragstagare och andra arbetsskygga individer som gärna vill leva på andra människors hårda arbete som väljer att rösta rödgrönt.

För vad är välfärd? Jo, allmän väldfärd brukar beskrivas som att alla i samhället garanteras en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Det säger dock inget om hur hög nivån på dessa tjänster är eller att det faktiskt krävs andra externa resurser som finansierar välfärden. Välfärd uppkommer inte ur tomma intet!

För att få en hög välfärd krävs välstånd! Det krävs att det faktiskt finns ett näringsliv som genererar vinster och som sysselsätter en stor del av landets befolkning. Näringslivet ska dessutom vara konkurrenskraftigt internationellt sett och vara så affärsmässigt framstående att de kan erbjuda produkter och tjänster som kunderna är beredda att betala bra för. Höga vinster och höga marginaler ger också möjlighet till höga löner för de anställda. Det ger också stort välstånd till de anställda och till hela landet via goda skatteintäkter.

Först när ett land har välmående företag som kan betala sin personal internationellt sett bra löner kan även skatteintäkterna från dessa bidra till att den allmäna välfärden kan hållas på en hög nivå. Ju fler som arbetar och är sysselsatta inom näringslivet desto fler är med och delar på bördan för att betala den allmänna välfärden.

I Sverige är det allt färre som bidrar till välfärden och allt fler som utnyttjar den, ofta utan att ha bidragit med en enda riktig skattekrona själva. Alla de kvinnor, bidragstagare och andra arbetsskygga som röstar rödgrönt är ofta bortskämda latmaskar som tror att pengar växer på träd och som talar högt om alla rättigheter de anser sig ha, men få av dem har någon gång funderat på att de även har en skyldighet att bidra till välfärden. Detta genom att start nya lönsamma företag som kan anställa ny personal och som kan generera nya skatteintäkter.

Utan nya lönsamma företag kommer Sverige aldrig att kunna skapa ytterligare välstånd. Och utan välstånd kommer vi heller inte att skapa högre välfärd, tvärtom! Välfärden kommer att ytterligare försämras om inte en högre andel av den arbetsföra befolkningen faktiskt arbetar och betalar skatt istället för att leva på bidrag och ersättningar.

Med en rödgrön vinst i valet 2010 är tyvärr risken stor att fokus kommer att ligga på att höja bidrag istället för att skapa nya jobb och effektivisera användningen av skattemedlen. Det kommer på sikt leda till sämre välfärd, tvärtom vad de kvinnor som röstar rödgrönt säger sig vilja ha!

MER INTRESSANT OM: , , , ,

32 kommentarer:

Ann Helena Rudberg sa...

Jo självklart kommer det att löna sig att rösta på Alliansen för alla människor, fattiga som rika. Det är så självklart. De andra är helt enkelt dumskallar, som inte begriper sitt eget bästa.

Mona Sahlin har ännu inte fattat att hon är lurad. Stackarn. Men hon har ju sitt på det torra sedan länge, så det gör inget, tycker hon.

Och visst är det okej att värna om miljön, men det gör man sannerligen inte genom att rösta på miljöpartiet.

Och v vill jag knappast nämna. Är det inte förfärligt att vi står inför att kunna få kommunister i regeringen? Mer än tjugo år efter att Sovjet ramlade ihop?

Också Rapport har fattat att konjunkturen går uppåt. De hade ett långt inslag om det. Alldeles nyss.

Ett exempel på detta är att yngste sonen har skaffat sig jobb. Utan arbetsförmedlingen och utan bidrag. Innan han i vår går ut skolan.

Så fungerade Sverige när jag var ung. Jag gick inte till arbetsförmedlingen förrän på 90-talet. Under sossarnas styre. Då hade jag jobbat i nästan trettio år.

profanum_vulgus sa...

Du borde läsa på om rekordåren. Gissa vad som gav välstånd och gissa när det försvann.

Ann Helena Rudberg sa...

PV: Så kul att se dej här.. hur gammal är du egentligen? Si så där 75 år...? Rekordåren är historia. Nu är det en annan tid. Allt blir förlegat du vet. Också politiska ideologier... eller menar du nåt annat? Kan du prata lite klarspråk tack!

Medborgare X sa...

Profanum!

Ja du, vad var det som gav välstånd under rekordåren. Kan det kanske ha varit att vi då hade en konkurrenskraftig industri som genererade stora vinster?

narran sa...

Enkel tillbakablick på verkligheten. Fram till den stora skattereformen i början på 90-talet hade vi mycket låg arbetslöshet i det här landet. I perioder tom så låg att det skapades problem på arbetsmarknaden arbetsgivarna hade helt enkelt mycket svårt att få tag på personal när de behövde anställa. Sedan skattereformen när skatterna sänktes radikalt har vi haft permanent hög arbetslöshet även under högkonjunkturer. Vi har även fått ett samhälle där i stort sett alla som inte är helt perfekta både psykiskt och fysiskt har slagits ut från arbetsmarkanden och är hänvisade till a kassa,sjukpenning eller olika typer av bidragsjobb dvs ickeofficiella anställningar där skattebetalarna betalar hela eller stora delar av lönen. Det är en konsekvens av en nyliberal poltik som tyvärr även sossarna bekänt sig till.

Anonym sa...

Sverige är definitivt välmående land på ytan.
Alt ska betalas,alt ska vara rent,städat,fint,välordnat osv...Mittemellan de rika och de som nyss flyttat in som medborgare finns vi som jobbat två deccenier,upptäckt besvikelse i förra detta äktenskapet,huuu sägs börja leva som vanliga svenskar.Men då börjar man upptäcka skillnader:att i Sverige gäller andra lagar(ofta vassare än i utlandet,att man får inte sticka ut på ngt viss,att man har inte kontroll över sitt eget lön(kan inte delta i demokratisk beslutande om det samma) osv... och vi som bär tung borda efter skillsmassa väntar bara på nästa Kronofogdens brev.Prata om verklighet!
Hur många svenskar befinner sig i skuldfalla efter skillsmässa och oftast utan ngn alls kriminella bakgrund blir kallade för missbrukare(ekonomiska,eller ngt,annat värre).
Vi får inga mer krediter,vi är ju farliga djur på marknaden som "utnyttjar"banker osv...fast vi har bara skilt sig och kanske köpt hus,bil eller ngt annat på avbetalning tidigare.Sverige är enda land vad jag vet som sina medborgare sätter i kriminellsits ...för att inget annat land skulle klämma sina medborgare på sa vis pga ekonomi och skilsmässa.'
Jag är djupt besviken över alt lag som gjorde mig själv till kronofogdens slav:jag var bara en mamma som kunde inte leva med sin ex man för att han sprang till andra kvinnor och i dagens läge har jag alla våra gemensama skulder på halsen.Jag ska säkert betala det tillbaka men jag har upplevt det misstänksamhet av alla banker,alla centraler som ger kreditbedömningar...jag är"ekonomisk kriminel" och stoppad.Sverige är tuft att leva i ,ett land som kräver mycket av en.Dom som sitter och beslutar ser bara på pengar...och intresserar sig inte på "vad gör vi med våra skatebetalare och medborgare"?Vi gillar dem tills de kan betala,och om de inte kan så sitter de på skamplats med missbruksnamn.

profanum_vulgus sa...

Medborgare X:
Ja, och vilken politik var det som gav en sådan? Sossarnas politik på 50 och 60-talen. En politik som skulle ses som radikalt socialistisk även för vänsterpartiet idag.

Vi har haft tre ekonomiska kriser sedan andra världskriget, alla har sammanfallit med borgerliga regeringar.

Bara för att ta en detalj:
Vinstuttag ur företag dubbelbeskattades, först betalade företaget skatt på vinsten och sedan betalade ägaren skatt på vinsten han fick. Samtidigt var det helt skattefritt för företaget att investera vinsten i den egna verksamheten eller lägga vinsten i ekonomiska reserver (som var begränsade efter företagets storlek). Dessa regler ledde till att företagen sparade och växte i högkonjunktur, när lågkonjunkturen kom så märktes den knappt eftersom företagen hade förmåga att konsumera det de sparat under högkonjunktur. I det långa loppet tjänade även överklassen på detta.
Numera skattas vinsten lika oavsett om den investeras eller delas ut, gissa vad ägarna väljer numera?

En annan detalj:
Under efterkrigstiden tog man bort möjligheten till medicinska patent. Motivet var att mediciner var för viktiga för att man skulle få patent på dem. Vad hände då? Jo den svenska läkemedelsindustrin växte från obetydlig till nästan världsledande.

Vi har facit, nu gäller det bara att använda det.

profanum_vulgus sa...

Ann Helena Rudberg:
Socialismen är ju betydligt mycket yngre än kapitalismen.

profanum_vulgus sa...

narran:
EXAKT! Skattereformen 1991 är boven (som sossarna var med om), då ändrades t.ex. det jag skrev om ovan.
Exakt samma sak har dessutom skett i alla jämförbara länder som har haft en liknande reform under ungefär samma tid. Tyskland t.ex.
Vi kan också se effekterna i länder som Estland och Irland som var fattiga antog en nyliberal politik och fick ett uppsving (med medföljande klasskillnader). När lågkonjunkturen kom så drabbades de också mycket hårt och förlorade allt de vunnit.

Anonym sa...

Vilket parti stor bakom är inte viktigt:det är lag som måste ändras så att medborgarna lagligt få rätt att bestämma över sina löner,ägodelar och sättet att leva.Jag fick inte möjligheten att löna pengar och täcka mina skulder för att jag är inte en infödd svennis:jag är "en fattig riddare"...men det kommer att kosta Sverige mycket i utrikespolitik för att behandla sina medborgare så här.

Tristan sa...

Är det verkligen skattereformen som är boven bakom arbetslösheten?

Det finns samband mellan inflation och arbetslöshet, som är omvänt proportionellt, så att ju högre inflation det råder, desto lägre arbetslöshet och vice versa.

Under 1990-talet ändrades penningpolitiken, som en följd av tidigare års erfarenheter, så att vi fick lagstadgat inflationsmål, om en låg inflation, ett KPI om 2 %, för att uppnå prisstabilitet.

Om man t.ex. sänker inkomstskatten då får folket mer pengar i fickan, åtminstone nominellt. Huruvida skattebetalarnas reella köpkraft ökar beror då också på världsmarknadspriser och lönebildning. Men en sänkt inkomstskatt i sig skulle kunna bidra till ökad efterfråga och därmed ökad produktion och sysselsättning.

Jag tror, utan att se vad riktiga ekonomer dragit för slutsatser, att inflationsmålet är "boven" i dramat om arbetslösheten samt det "normala" antalet arbetstimmar i veckan.

profanum_vulgus sa...

Tristan:
Den är inte ensam bov, det är helt enkelt övergång till borgarnas politik, som efter 1994 kallas sossarnas politik.

Vilket väl i sig är lustigt, borgarna bråkar i 40 år om skatteneutralitet och plötsligt 1994 när sossarna håller med dem så blir skatteneutralitet kommunistiskt.

Medborgare X sa...

narran!

Nej, vi hade inte en låg arbetslöshet fram till skattereformen i början på 90-talet! Långt innan dess började man dölja arbetslösheten med allt längre utbildningstider, förtidspensionering och långtidssjukskrivningar. Detta började redan i slutet på 70-talet. Det var även då som det blev allt för dyrt att tillverka en mängd produkter i landet (fartyg, textilier, kläder, m.m.). Mängder av företag började gå i konkurs på grund av utländsk konkurrens. Lönekostnaderna var för höga, bland annat på grund av höga skatter, och företagen kunde inte längre göra vinst. Följden blir att de då läggs ner och folk förlorar jobbet och slutar betala in skatt. Istället börjar de leva på bidrag.

Till en början var detta inget större problem. Men med tiden blev allt fler arbetslösa och företagen flyttade ur landet eller lade ner. Sysselsättningen sjönk, skatteintäkterna sjönk och staten började låna för att kunna bibehålla en hög välfärd. Efter en tid var statens skulder så enorma att detta inte längre kunde fortsätta!

Det var i detta läget man var tvungna att genomdriva budgetsaneringen i mitten av 90-talet. Välståndet var inte tillräckligt stort för att kunna finansiera den höga välfärd som samhället höll sig med. Utgifterna var långt större än intäkterna. Svenskarna levde över sina tillgångar! Detta ledde till mängder av nedskärningar. Sänkta pensioner, sämre sjukersättning, nedskärningar i sjukvården, m.m.

Höga skatter leder inte till högre välfärd. Det leder dock till lägre välstånd eftersom det blir svårare att konkurrera och sälja sin produkter/tjänster på den internationella marknaden. Det blir då allt mer oattraktivt att driva företag i Sverige och anställa svensk personal. Utan folk som jobbar blir det heller inga skattepengar till staten. Istället blir staten tvungen att betala ut bidrag till den arbetslöse. Ju mer bidrag som måste betala ut, desto mindre sjukvård, vägar, järnvägar, dagis, pension, etc. räcker skattepengarna till!

Medborgare X sa...

Anonym 09:52!

Precis, det är oerhört viktigt att medborgarna själva får bestämma över de pengar de tjänar ihop. Välfärd är inte enbart något som staten kan tillse, de pengar som medborgarna själva bestämmer över kan de också använda till egen välfärd. Folk klarar ju uppenbarligen av att ta ansvar för sin egen hemförsäkring och bilförsäkring. Det är också exempel på välfärd!

Tristan sa...

Medborgare X, försäkringar är ju bara för hopplösa trygghetsnarkomaner!

Medborgare X sa...

Profanum!

Nej, det var inte skattereformen som ledde till försämrad välfärd. Det var att intäkterna var långt mycket mindre än utgifterna och att staten under flera år lånade enorma belopp för att visa upp en fin fasad utåt. Men när statsskulden var större än BNP'n gick det inte längre att fortsätta på det viset!

Varför tror du att de reella intäkterna till staten sjönk under 80-talet, trots att man samtidigt höjde skatterna? Varför var varven tvungna att lägga ner och tusentals arbetar fick gå ut i arbetslöshet? Varför tror du att väverier och konfektionsindustrin var tvungna att lägga ner? Varför blev plötsligt tusentals av svenskar arbetslösa strax efter rekordårens slut?

Medborgare X sa...

Tristan!

Även hopplösa trygghetsnarkomaner måste ju få göra vad de vill. Om de vill lägga sina pengar på försäkringar så är väl det deras ensak!

Tristan sa...

Medborgare X, du skriver: "Alla de kvinnor, bidragstagare och andra arbetsskygga som röstar rödgrönt är ofta bortskämda latmaskar som tror att pengar växer på träd..."

Kvinnor som röstar rödgrönt är alltså ofta bortskämda latmaskar, om jag tolkar dig rätt?

Har du något empiriskt stöd för det?

profanum_vulgus sa...

Medborgare X:
Du blandar ihop din historia, statsskulden växte med den ekonomiska krisen på 90-talet. Innan dessa hade staten en positiv skuld, man lånade ut pengar.

Man fortsatte att importera arbetare in på 80-talet (då nyliberalismen började komma). Lönekostnaderna kan inte ha varit höga på grund av höga skatter, för de flesta löntagare betalade ju mindre skatt då.

Hur kan höga bolagsskatter sammanfalla med det svenska företagsundret och låga bolagsskatter sammanfalla med kollapsen av det samma om det inte går att driva företag med höga skatter?

Som sagt, statsskulden kom efter reformen. När man genomförde reformen så blev det vinstuttagsfest och sedan rasade bolagen ihop eftersom det var lågkonjunktur.

Därför att man gick över till en nyliberal politik.

Men det här med att samhället utvecklas, alltså att arbetsmarknaden förändras är inget dåligt. Borgarna har ju sina pengar uppbundna i verksamheter och när de blir omoderna så verkar de för att bromsa utvecklingen (precis som att den som har patent bromsar forskningen). När samhället gick mot industrialisering så var de konservativa emot, i Sverige lyckades de ganska väl och industrialiseringen kom sent. När vi nu går mot det postindustriella så försöker borgarna bromsa igen.

Funderare sa...

Tristan, precis min tanke. Men om man även ser till hur många röster som de röd-gröna verkar få så måste ju detta land till största del bestå av latmaskar.....

Att sedan massor av kvinnor tjänar mindre än männen, är låginkomsttagare, de som arbetar med vården av sjuka och gamla, arbetar inom barnomsorgen och andra yrken som handlar om att ta hand om de behövande kanske också spelar lite roll. Dessa personer ser verkligheten på ett helt annat vis, de ser den från den svagas sida. Kan ha viss påverkan.

Gogglar man empatiskförmåga hos kvinnor och män så kanske det är där skillnaden ligger. Men det är väl lättare att anse att de är latmaskar.

Rick sa...

Profanum Vulgus, du talar rejält mot bättre vetande när det handlar om samhällsekonomins utveckling.
Det ligger ingen konspiration bakom de kriser Sverige upplevt och de har heller ingen alldeles enkel förklaring. Men grovt taget kan man göra en jämförelse med en privatperson som i åratal skött sin ekonomi, sparat och investerat. Denna person börjar sedan uppfatta sig som så pass förmögen att han (eller hon) kostar på sig allt mer medan intäkterna inte längre täcker utgifterna. För att upprätthålla sin konsumtion tar personen lån i stället för att skära ner utgifterna. Förr eller senare knackar kronofogden på dörren, i Sveriges fall åren efter 1990.
Den svenska krisen vid denna tidpunkt hade jäst ett bra tag och det krävdes inga dramatiska rubningar i omvärlden för att katastrofen skulle vara ett faktum. Man kan förvisso säga att det var avregeleringen av bankerna som var droppen, men som sagt, det var droppen, inte grundorsaken.
Finland råkade ännu värre ut än Sverige vid den tidpunkten och av slående likartade anledningar, vilket väl tyder på att det inte handlade om någon enskild fråga i Sverige som gav upphov till krisen, utan djupare strukturella problem (t.ex. devalveringar i stället för ökad produktivitet). Att kriser inträffat under borgerligt styre i Sverige är mest en synvilla. Jag skulle snarare säga att det är borgerliga regeringar som tvingats städa upp efter perioder av socialdemokratisk populism.
En sakt till: Ditt resonemang om Estland tidigare här på tråden är nästan så fel det kan bli. Jag har lång erfarenhet av utveckligen i det landet och har forskat och skrivit om den. Estland är för det första inte särskilt nyliberalt (även om de inte har något emot själva ordet). I början av 1990-talet fanns det över huvud taget inget annat än fattigdom att fördela i det landet. Insiktsfullt nog valde man i Estland att satsa på att skapa välstånd och med detta lyckades man över alla förväntningar. Mycket riktigt har Estland nu råkat i kris, men du underlåter att nämna att man redan är på väg ut ur krisen, eftersom näringslivet kom att växa sig tiilräckligt starkt och mångsidigt under de goda åren samtidigt som de ökande intäkterna investerades i bl.a. undervisning. Det estniska samhälle som idag genomlider något som mest påminner om den svenska 90-talskrisen har ett helt annat välstånd än 20 år tidigare (vilket förstås inte innebär att folk inte skulle ha det svårt). Den platta skatten som Estland revolutionerade med och som f.ö inte är särskilt låg skapades delvis för att inte tillåta utrymme för korruption vilket var ett gigantiskt problem som man fick i arv av Sovjetunionen.

narran sa...

problemet är att sedan mitten på 80 talet har de nyliberala ideerna annamats som en sanning bland stora grupper i samhället och inte som vad det är en ideologi.

profanum_vulgus sa...

Rick:
Jag har varit i Estland både förr och innan krisen. Jag upplevde det inte direkt som ett rikare land vid det senare besöket. Det var precis som om någon monterat ner hela den sociala välfärden och skänkt bort den till överklassen, och hoppsan, det var ju vad de gjorde också.

Visst är det konstigt att ekonomiska kriser alltid slumpas att hamna precis på borgerliga mandatperioder?
Visst är det också konstigt att effekterna av socialism aldrig syns förrän efter några år av nyliberalism?

I ditt exempel så skulle personen som sparat och investerat helt plötsligt ge bort alla sina pengar till sina barn och sluta investera. Det var ju vad som hände när företagen började dela ut vinster istället för att spara och investera dem.

Tristan sa...

Bryter man ned en ekonomi, oavsett om det handlar om ett hushålls, ett företags, en nations eller en regions ekonomi, så handlar det till trots om konkurrensförhållanden.

I grund och botten måste en ekonomisk enhet köpa så billigt som möjligt och sälja så dyrt som möjligt, annars blir den utkonkurrerad.

Medborgare X sa...

Profanum!

Nej du, statsskulden började växa redan i början på 80-talet. Utgifterna var redan då större än intäkterna, trots att man fortsatte att höja skatterna. Men skatteunderlaget blev mindre och mindre i takt med att industri efter industri och företag efter företag lade ner eller flyttade verksamheten utomlands. Samtidigt ökade andelen personer som doldes i arbetsmarknadsåtgärder och förtidspension. Invandrare som kom till Sverige gick inte längre rakt in i industrin, utan började till allt större del bli en grupp som hamnade i utanförskap. Detta för att upprätthålla målet om "full sysselsättning". På ytan såg det fint ut, men den underliggande verksamheten blev allt mer förruttnad.

Varför tror du att svensk industri inom vissa verksamhetsområden plötsligt fick lägga ner all verksamhet och andra i allt snabbare takt började flytta ut verksamhet från Sverige? Vilka konsekvenser tror du detta fick för skattebasen i Sverige?

Medborgare X sa...

Tristan!

Precis! Det gäller att vara konkurrenskraftig och att kunna erbjuda produkter/tjänster som kunderna är beredda att betala en premie för. Först när näringslivet är framgångsrikt och genererar rejäla vinster och då även kan betala sina anställda bra löner så uppstår ett välstånd i samhället. Dessutom är det viktigt att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen jobbar och betalar skatt. Först då kan man bygga upp en hög allmän välfärd!

Medborgare X sa...

Funderare!

Kvinnor tjänar inte mindre än män. De får lika mycket betalat för samma arbete. Dock arbetar kvinnor mindre än män och inom yrken som har lägre lönenivåer. Detta är ett val som kvinnor själva gör.

Att yrken inom sjukvården, barnomsorgen m.m. har lägre löner än inom det privata näringslivet är självklart. Det är vinsterna som genereras inom näringslivet som finansierar de skatter som betalar lönerna inom den allmänna välfärden såsom sjukvården och barnomsorgen. Utan dessa skatteintäkter så hade det inte funnits någon allmän sjukvård eller barnomsorg överhuvudtaget.

profanum_vulgus sa...

Medborgare X:
Att industrierna började lägga ner berodde ju på att vi gick mot det postindustriella samhället. Färre säljer sin arbetskraft och fler säljer sina kunskaper.
Det är ingen skillnad mot industrialiseringen där man flyttade ut handarbetet och folk började jobba i industrin.

Det handlar om samhällsutvecklingen och självfallet är borgarna emot utveckling.

Vad som hände på 80-talet var ju att nyliberalismen började krypa på. Skatterna omfördelades så att fattiga betalade mer och det blev lättare att tjäna pengar på att äga. yuppie-eran kanske du minns? Det gick ju ganska bra under högkonjunktur men sen kom skattereformen 1991 som utlöste en fullkomlig fest i uttag från företagen vilket gjorde dem extremt känsliga för konjunkturer och vi fick den ekonomiska krisen.

Kom också ihåg att vi hade en kris i under de borgerliga regeringarna i slutet av 70-talet som berodde på samma sak. Så varifrån fick man bufferten att upprätthålla skenet under 80-talet?

Tristan sa...

Jag läser för närvarande "I döden dina män" - av Niklas Ekdal, på Dagens Nyheter.

Där skriver han, angående 1990-talets ekonomiska kris:

"På några höstmånader 1992 genomfördes en gigantisk konvertering av svenska utlandslån. Riksbanken använde sitt valutaöverskott för att hjälpa storföretag till en låneomläggning som skyddade deras tillgångar inför kronfallet. Bara den okunniga allmänheten - privatpersoner, småföretagare och troskyldiga människor som litade på regeringen - låg kvar med sina farliga lån. Just de grupper som var sårbara eftersom de inte hade några intäkter i utländsk valuta fick ta notan för det misslyckade kronförsvaret."

Funderare sa...

MX:

Nu säger du ju emot dig själv. Kvinnor tjänar mindre än män.

Har vi inte en väl fungerande offentlig sektor så faller samhället. Den ena klarar sig inte utan den andra, tyvärr. Men att kvinnorna får skylla sig själv för att de har valt detta yrke förstår jag inte. Vem ska då göra jobben, för inte är det många män inom dessa yrken.

Men om det nu är självklart att vissa yrken ska ha lägre lön för att dessa betalas av skattemedel varför är det då högre löner inom mansdominerande grupper inom den offentliga sektorn. Varför tjänar brandmän, ambulanssjukvårdare, anställda inom vägverket och vattenfall mer än en som tar hand om någons gamla mamma?

Vi kanske ska skrota den offentliga sektorn för då kan vi sänka skatten än mer för den privata sektorn.... Undra hur detta skulle påverka välståndet i landet, BNP.

Anonym sa...

appropå löneläget inom offentlig sektor och andra servise näringar typ handel och städbolag är det inte konstigt att de sektorerna tjänar mindre eftersom det är de pengar som dras in via förädlingar av naturresurser som ska betala deras löner. En annan förklaring är tillgång och efterfrågan på arbetskraft som klarar jobbet. Läkare har alltid lyckats hålla nere antalet nyutbildade därför har det alltid varit brist på läkare. därav deras höga löner. Att typiska manliga yrken tjänar bättre beror även det på att dessa grupper inte har lika många kompetenta.
städning lär man sig snabbt nästan alla klarar detta jobb

Anonym sa...

Den låga arbetslösheten var pga att vi devalvera oss ur problemen .Att vi hade rekord år där vi byggde folkhemmet beror på att det var ett världskrig som gjorde att vi hade en industri som i 20år exportera till europa utan problem .

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!