Mona Sahlin har inte förstått vad det är som skapar välfärden

Medborgare! Återigen får vi nya bevis för att Socialdemokraterna och Mona Sahlin helt har tappat förståelsen för vad som är viktigt för att bygga ett välfärdssamhälle. Under valupptakten på ett hotell vid Norra Bantorget i Stockholm sa Mona Sahlin att hon hellre vill ha ett välfärdsparadis än ett skatteparadis. Hon vill vinna valet genom att ställa skattesänkningar mot välfärden, även om hennes rödgröna partners är splittrade i synen på höjda skatter. Vänsterpartiet vill nämligen först och främst höja skatterna för löntagarna för att kompensera så att pensionärerna inte får annorlunda skatter än löntagarna.

Men för att verkligen skapa ett välfärdssamhälle är inte lösningen i första hand höga skatter för skattebetalarna, utan att istället ökad tillväxt och att skapa mer välstånd. Det viktigaste är att göra kakan större och inte att staten ska kräva att få en allt större bit av kakan! En långsiktigt framgångsrik regering måste därför satsa på att uppmuntra medborgarna att starta fler företag och skapa förutsättningar för dessa att bli lönsamma och växa sig större. Då kan de också anställa fler personer och därmed blir allt fler sysselsatta och kan ta ansvar för sin egen försörjning istället för att leva på bidrag.

Med de rödgrönas skattehöjarpolitik blir det allt mindre incitament att arbeta och försörja sig själv. Det blir allt mindre incitament att driva företag och anställa personal. Vad händer den dagen då de rika lägger av att jobba och istället lägger sig på rygg i soffan och förväntar sig att de övriga skattebetalarna ska försörja även dem? Då minskar kakan ännu mer och den bit som staten skär ut för att finansiera välfärden blir ännu mindre. Ska skatterna höjas ännu mer då, för att ha råd med samma välfärd som innan?

Om man ska tro de rödgröna så skulle 100 procent skatt för medborgarna ge den bästa välfärden. Men som de flesta förstår så skulle kakan då sjunka ihop helt och det fanns inte längre något för staten att fördela. Men tyvärr framgår det allt mer att Mona Sahlin inte har förstått vad det är som verkligen skapar välfärden. Hon och de rödgröna är helt fokuserade på att dela kakan istället för att göra den större.

Riktig välfärd skapas genom att öka välståndet bland medborgarna. Välstånd skapas genom ett ge medborgarna tydliga incitament att ta egen ansvar för sin försörjning samt för att skapa nya företag som växer med god lönsamhet. Mer kvar i plånboken ger ökad välfärd. Men med Mona Sahlin och de rödgröna kommer inte de som arbetar få mer kvar i plånboken, tvärtom så kommer de drabbas av en ny skattechock.

Detta leder på sikt till att inte enbart arbetarna blir de stora förlorarna i det rödgröna Sverige, utan att alla medborgare kommer att bli förlorare. Tänk till innan du röstar den 19 september. Välfärden har inte råd med Mona Sahlin som statsminister!

MER INTRESSANT OM: MONA SAHLIN, VÄLFÄRD, VÄLSTÅND, SKATT, ARBETARE

Sexmoral och dubbelmoral

Medborgare! Det har bara gått en dryg månad sedan Aftonbladet anklagade dåvarande arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin för att ha köpt sex av en anonym prostituerad som de valde att kalla "Anna". Som skäl till publiceringen angav Aftonbladet att de hade väldigt mycket bevis och konkreta uppgifter som styrker deras påståenden, men någon polisanmälan om brott fanns inte och därmed inte heller någon förundersökning av fallet. Inte heller har någon oberoende utomstående fått granska och verifiera de "bevis" som Aftonbladet säger sig ha. I realiteten vet vi inte om "Anna" överhuvudtaget existerar eller ej. Däremot vet vi att Sven Otto Littorin nekade till anklagelserna reda när han första gången blev konfronterad av Aftonbladets reporter på Visby Flygplats och att han dessutom dementerade uppgifterna via sin pressekreterare därefter. Trots detta valde alltså Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Lena Mellin att dra Sven Otto Littorin i skiten.

Det hela framstår så här i efterhand enbart som en välplanerad politisk smutskastningskampanj, ledd av Lena Mellin och understödd av Aftonbladets lederredaktion, med syftet att sänka förtroendet för Moderaterna. Uppenbarligen har de lyckats, för Moderaterna tappar nu 3,8 procentenheter i den senaste opinionsundersökningen från Synovates.

Men nu visar det sig att två socialdemokratiska politiker, tillika fackliga företrädare, blivit tagna på bar gärning när de köpt sex av två prostituerade på klassiska Malmskillnadsgatan i Stockholm och dessutom tagit med dem till en lägenhet ägd av LO, där själva brottet skall ha skett. Polisen följde efter de två männen och deras kvinnliga sällskap (som var välkända av polisen) från Malmskillnadsgatan till till Mäster Samuelsgatan där lägenheten ligger. De lyssnade genom den lyhörda lägenhetsdörren och smögs sig vid lämpligt tillfälle in för att då för egna ögon få se vad som skedde. En av politikerna har nu erkänt sexköp, medan den andre medger att han var i lägenheten men hävdar att han inte köpt sex av någon av kvinnorna. Han står nu därför åtalad för köp av sexuell tjänst.

Man kan tycka vad man vill om sexköp och om det verkligen är vettigt att det ska vara kriminaliserat, men det intressantaste i historien är den dubbelmoral som råder kring allt som har med sexmoral att göra. Speciellt när det berör politiker.

Aftonbladet hade från början bara en liten notis om detta konstaterade brott mot sexköpslagen. Varför kan man fråga sig? De hade ju en månad tidigare skrivit sida upp och sida ner om Sven Otto Littorins påstådda brott mot sexköpslagen, trots att det då varken fanns en polisanmälan och än mindre något erkännande! Här fanns ett fall med riktiga bevis, men då väljer Aftonbladet att vara tysta! Kan det månde bero på att politikerna var från Socialdemokraterna? Dubbelmoral, anyone?

Mona Sahlin var naturligtvis snabbt framme och kritiserade de två partikollegorna. Hon hävdade att man har nolltolerans mot män som utnyttjar kvinnor och har en förnedrande syn på kvinnor. De har inte i Socialdemokraterna att göra anser hon. LO's ordförande Wanja Lundby Wedin anser att det är vidrigt och fullständigt oacceptabelt att en facklig profil och en förtroendevald inom LO har köpt sex. Hon anser att en sådan person inte längre ska ha några fackliga uppdrag.

Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan tar starkt avstånd från de två socialdemokratiska politikerna som togs på bar gärning när de köpte sex i Stockholm. Han säger att om man ägnar sig åt sexköp så åker man ut med huvudet före!

Men hur står det nu till med Ibrahim Baylans kvinnosyn och sexmoral för egen del? Under sin tidiga karriär gick han på porrklubb i Göteborg och roade sig tillsammans med flera studentpolitiker. Där satt alla och tittade på nakna tjejer som dansade, strippor brukar de väl kallas? Resan och hotellet betalades dessutom av kårmedlemmarna! Är det ett accepterat beteende för framstående representanter för Socialdemokraterna? Det är ju trots allt inte så många år sedan Björn Rosengren fick avgå av en liknande anledning.

Vidgar man blicken ytterligare så kan man ju också undra hur sexmoralisterna inom den svenska vänstern ser på att klä av sig och dansa naken för pengar? Vänsterpartiets riksdagskvinna och egen lilla radikalfeminist Josefin Brink jobbade nämligen tidigare som just strippa på en porrklubb i Göteborg (måhända samma som Ibrahim Baylan besökte?). Inte bara på scen, men även bakom skärm för enskilda kunder.

Josefin Brink och Ibraham Baylan har alltså de facto bytt pengar mot sexrelaterade tjänster. När få vi läsa om det i dubbelmoralens Aftonbladet?

MER INTRESSANT OM: AFTONBLADET, SEXKÖP, SOCIALDEMOKRATERNA, DUBBELMORAL

Lata och bortskämda svenska ungdomar

Medborgare! Bert Karlsson skriver idag på Aftonbladet Debatt att de svenska ungdomarna är för lata för att plocka bär och att det är en skam att vi ska behöva importera arbetskraft från Asien för att utföra vissa typer av jobb i samhället, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är rekordstor. Bert Karlsson slår huvudet på spiken när han beskriver att problemet med ungdomsarbetslösheten till stora delar beror på att dagens ungdomar är lata och bortskämda som inte vill ta de instegsjobb som faktiskt finns i samhället samt att facket bidrar till situationen genom att motarbeta politiska lösningar som skulle kunna öka antalet ungdomsjobb och deltidsjobb. Bert Karlsson skriver:

"Dagens ungdomar är helt enkelt förbannat lata och bortskämda. Den första frågan du får av en ung som söker ett jobb är: Hur hög är lönen?

Och det är vi själva, med god hjälp av facket, som skapat krisen. För så fort någon föreslår att några av de hundratusentals ungdomar som går arbetslösa ska få en chans att komma in i arbetslivet, fast med lärlingslön eller liknande, så sätter facket stopp. Det ska vara avtalsenliga löner och följden blir att ungdomarna hellre går arbetslösa. Och lågavlönade jobb som städare, bärplockare eller på hamburgerrestaurang fnyser ungdomarna bara åt. Vad tror de egentligen? Att de direkt ska få en direktörslön eller något annat toppavlönat jobb, trots att erfarenheten är noll?"

Att Sverige har en oerhört hög ungdomsarbetslöshet beror till stora delar på att det inte är lönsamt att skapa instegsjobb i Sverige. Detta på grund av de anställningsregler och på de lönevillkor som råder på arbetsmarknaden. Det måste helt enkelt bli lättare och billigare att temporärt anställa personal för enklare instegsjobb.

Dessutom måste attityden hos de svenska ungdomarna förändras. I de flesta andra europeiska länderna förväntas ungdomar i gymnasieåldern arbeta på kvällar, på helger och under studieuppehåll. Detta för att tjäna lite extra pengar, men fram för allt för att få in en fot på arbetsmarknaden samt för att lära sig att ta ansvar för och sköta ett jobb! Och det är just den typ av jobb som Bert Karlsson nämner som dessa ungdomar brukar utföra, att packa upp varor i butiker, att städa, att dela ut reklam, att plocka bär eller att vända hamburgare på McDonalds.

Som Medborgarperspektiv skrivit tidigare så är just sysselsättningen den viktigaste politiska frågan just nu. Fler svenskar måste komma i arbete och ta ansvar för sin egen försörjning istället för att leva som parasiter på skattebetalarna. Idag lever stora grupper av arbetsföra individer hellre på bidrag och ersättningar än av eget arbete. Detta måste förändras. Ungdomar måste komma ut i arbetslivet tidigare samtidigt som pensionsåldern måste höjas, något som Nils Lundgren med son nyligen påpekade i en debattartikel i Aftonbladet.

Fler svenskar måste i arbete! Då duger det inte med lata och bortskämda svenska ungdomar som förväntar sig att mamma och pappa eller skattebetalarna ska försörja dem långt efter att de blivit myndiga! Väx upp svenska ungdomar! Det är dags att ta eget ansvar redan i gymnasieåldern! Ut och plocka bär!

MER INTRESSANT OM: UNGDOMAR, UMGDOMSARBETSLÖSHET, ARBETSLÖSHET

Vänsterpartiet - ett parti som föraktar pappor

Medborgare! Vänsterpartiet har alltid varit radikalfeminismens främsta utpost i svensk politik. Ända sedan Gudrun Schymans dagar har partiet präglats av ett genuint hat mot män. Detta hat sitter fortfarande i, trots att det snart gått sex år sedan Gudrun Schyman lämnade partiet efter att det avslöjades att hon under en följd av år i sin självdeklaration yrkat avdrag för kostnader som hon inte själv betalat. Under sina år som partiledare lyckades Gudrun Schyman omprioritera partiets fokus från klasskampen till könskampen. Männen utsågs till den nya fienden och det sitter fortfarande djupt rotat i dagens vänsterpartister.

Igår modererade Pelle Billing en debatt om familjepolitiken som anordnades av Pappa-Barn Kristianstad. På plats fanns representanter för alla riksdagspartier, utom Socialdemokraterna. Ett av de ämnen som diskuterades var varför män har så svårt att hävda sig gentemot svenska myndigheter och varför pappor diskrimineras i samband med vårdnadstvister.

I samband med debatten om vårdnad visade Vänsterpartiet upp sitt tydliga förakt mot män och då pappor i synnerhet. Efter att Moderaternas representant efterlyst ändrade rutiner för fastställande av faderskap, så att både gifta och ogifta par kan fastställa faderskap i ett tidigare skede, uttryckte Vänsterpartiets representant att:

"Vem som leverat sperman är mindre viktigt. I stället bör vi fokusera på att barnet får rätt till två vårdnadshavare som visar omtanke och kärlek."

Kan man visa på mer förakt mot pappor? Det är inte underligt att män inte har samma rättigheter och möjligheter att utöva sitt föräldraskap när den typen av manshatiska tankesätt präglar landets politikerkår på vänsterkanten!

MER INTRESSANT OM: VÄNSTERPARTIET, FÖRÄLDRASKAP, MISANDRI, MANSHAT, BARN

Modiga förslag av Nyamko Sabuni

Medborgare! Integrationsminister Nyamko Sabuni släpper sin nya bok "Det nya Sverige" idag. Där berättar hon varför vi inte har råd att misslyckas med integrationspolitiken. Hon stakar ut de stora vägvalen för Sverige och presenterar en vision för ett samhälle som präglas av tolerans, tillväxt och respekt för de grundläggande rättigheterna. Nyamko Sabunis förhoppning är att boken ska bidra till en seriös debatt om integrationen och invandringspolitiken. Samtidigt presenterar hon ett antal modiga förslag på direkta åtgärder, som ett recept för att förbättra integrationen av nyanlända invandrare i det svenska samhället.

Nyamko Sabuni föreslår bland annat att det måste skapas fler enkla, lågt betalda jobb för att öka chanserna för flyktingar att snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Detta är speciellt viktigt för de flyktingar som kommer från länder med dålig skolunderbyggnad och utbildning. Det är oerhört viktigt för integrationen att de nyanlända invandrarna snabbt kommer ut i arbetslivet och kan börja försörja sig själva.

Dessutom lanserar Nyamko Sabuni förslaget att koppla ihop föräldraledigheten med barnets ankomst till Sverige. Ju äldre barn är desto kortare ledighet skall föräldrarna erhålla. Idag beviljas nämligen invandrare som fått permanent uppehållstillstånd full föräldrapenning, även om barnen är gamla nog att gå på dagis! Detta försvårar enligt Nyamko Sabuni ett insteg på arbetsmarknaden, speciellt för kvinnorna.

Bland flyktingar och deras anhöriga tar det idag fem år för männen att få arbete. Mediantiden för kvinnor är nio–tio år. Det är naturligtvis ohållbart för samhället i det långa loppet. Som Medborgarperspektiv skrivit om tidigare är absolut nödvändigt för samhället att alla arbetsföra medborgare arbetar mer och bidrar till sin egen försörjning istället för att ligga skattebetalarna till last! Det gäller även alla landets invandrare!

Som förväntat fick Nyamko Sabuni omedelbart kritik för sina förslag från vänsterhåll. Både Eva Cetin och Martin Ezpeleta tycker att det är bättre att invandrare lever på bidrag än försörjer sig själva. Inte vill de ställa några krav på invandrare heller.

Medborgarperspektiv anser att alla som vill komma till Sverige ska ha rätt att göra så, dock skall ingen människa ha rätt att ta det av det svenska socialförsäkringssystemet utan att först ha betalt försäkringspremien. Bidrar man inte först med skatteinbetalningar så skall man heller inte kunna lyfta några bidrag eller ersättningar. Så fungerar alla ömsesidiga och solidariska försäkringssystem!

MER INTRESSANT OM: NYAMKO SABUNI, INTEGRATION, INVANDRING, BIDRAG, KRAV

Flumskolan måste bort!

Medborgare! Enligt tidningen Newsweek är Sverige världens tredje bästa land att leva i. Newsweek har jämfört fem kategorier som indikerar hur bra ett land är att bo i, utbildning, hälsa, livskvalitet, ekonomisk konkurrenskraft samt det politiska läge. I topp hamnar Finland, med Schweiz som god tvåa. Inom de fem kategorierna ligger Sverige högst när det gäller det politiska läget i landet. Sverige får dock ett betydligt sämre betyg i kategorin utbildning. Där ligger Finland i topp. Att utbildningen har blivit allt sämre är ingen nyhet. År efter år har internationella jämförelser visat att svenska elever får allt sämre kunskaper.

Den flumskola som Socialdemokraterna har infört har på alla sätt visat sig vara undermålig och inte ge eleverna de kunskaper som man kan förvänta sig i ett land som säger sig vilja vara just ett kunskapssamhälle. Allt lägre krav ställs i skolan och universiteten varnade redan för 10-15 år sedan om att de nyintagna studenterna hade allt för bristfälliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Lösningen då blev inte att höja kraven i grundskolan och på gymnasierna, utan att sänka kraven på universiteten! En lösning som naturligtvis inte bidragit till att förbättra resultaten i de internationella jämförelserna.

Det är på tiden att flumskolan avskaffas och att kunskapskraven höjs i hela utbildningssystemet. Först och främst bör skolan avkommunaliseras och återigen bli en statlig angelägenhet. Klasserna storlek bör begränsas till 25 elever, samtidigt som lärarna måste återfå makt och befogenheter att styra i klassrummet. Vi kan inte fortsätta och ha en skola där barn mobbas och kränks utan att lärarna bryr sig.

Dessutom bör ett tydligt och kunskapsinriktat betygsystem införas från första klass. Elever som inte uppfyller kunskapskraven ska få gå om de klasser de inte klarat av. Detta dels för att tillse att de svagaste eleverna inte missar några grundläggande kunskap redan från början, men även för att de svagaste eleverna inte ska hämma de duktigare.

Sverige behöver fler duktiga och välutbildade medborgare. Grunden för detta läggs redan i skolan. De duktiga eleverna måste uppmuntras och motiveras på ett sådant sätt att de hela tiden får nya utmaningar. Redan idag har vi elitskolor för elever som är duktiga inom olika idrottsgrenar. Det finns mängder med idrottsgymnasier över hela landet.

Utbildningsminister Jan Björklund förslår idag att det skall startas elitklasser redan i grundskolan. Syftet är att extra begåvade elever ska få en större möjlighet att utvecklas i högstadiet. Redan tidigare har han infört spetsutbildningar på gymnasienivå i Sverige (för andra ämnen än idrott).

Sverige behöver mer satsningar av den här typen, för att ta oss bort från vänsterns flumskola. Först då kan Sverige klättra ytterligare på listan över länder som det är bra att leva i!

MER INTRESSANT OM: JAN BJÖRKLUND, SKOLA, UTBILDNING, FLUMSKOLA, NEWSWEEK

Att hata 95 procent av befolkningen

Medborgare! Redan i samband med Stockholm Pride frågade sig Medborgarperspektiv var toleransen har tagit vägen inom HBT-rörelsen. Detta då allt mer kring Pride har kommit att handla om ett aggressivt politiskt budskap baserat på radikalfeminism, vänsterideal och heterohat, och allt mindre om kärlek, mångfald och tolerans. Typexempel på detta var två debattartikeln av Elin Grelsson respektive Felix König från RFSL Ungdom som publicerades under Prideveckan. Dessa visade tydligt att det politiska budskapet kring HBT-rörelsen och Pridefestivalen numera handlar om makten att krossa majoritetens sexualitet, heterosexualiten, och inte att vi alla ska tolerera och acceptera varandra som vi är.

Per Gudmunsson uppmärksammar mer av samma anda i dagens Svenska Dagbladet. Han noterar att det snart är dags för Heterohatets dag i Göteborg! Det är organisationen Göteborgs Queerinstitut som för fjärde gången annordnar en manifestation för att "störta heteropatriarkatet". Detta ska bland annat ske genom ett "krig mot Alliansen", ty:

"2010 är ett valår, vilket även påverkar firandet av heterohatet. Parlamentarismen är en fiende vi tyvärr inte blir av med genom att ignorera. Istället bör vi noga överväga hur vi effektivast bekämpar heterofascisterna. Alliansen utgör idag det största hindret för mänsklighetens lycka och måste utmanövreras från reellt politiskt inflytande. Alla som röstar på alliansen är straighta."

Det kan inte vara lätt att hata 95 procent av landets befolkning. Hur mycket Göteborgs Queerinstitut och andra representanter för HBT-rörelsen försöker så kommer knappast dessa 95 procent att sluta vara heterosexualla och än mindre sluta vara i majoritet i samhället.

Heteronormen är och kommer alltid att förblir ett fullt naturligt tillstånd, hur mycket en liten minoritet vänsterradikala HBT-galningar än skriker och hatar. Men även dessa förtjänar ju faktiskt ett visst mått av tolerans...

MER INTRESSANT OM: HETEROHATETS DAG, HBT, QUEER, TOLERANS, FEMINISM

Det är dags att tala om de viktiga politiska frågorna!

Medborgare! Det är bara en dryg månad kvar till det är dags för medborgarna att lägga sin röst på det parti de tror bäst kan leda landet under de kommande fyra åren. Allt tyder på att det blir en jämnt val, även om det borgerliga blocket leder något i den senaste opinionsmätningen. Men viktigast av allt är att det finns omkring 400 000 osäkra väljare som ännu inte har bestämt sig och vars röster kan avgöra valet den 19 september. Kanske är det främst till dessa som partiledarna vänder sig åt i valspurten?

Både Fredric Reinfeldt och Mona Sahlin höll i helgen tal i Stockholm för att elda massorna och sparka i gång slutspurten av valrörelsen. Tal som tyvärr var både oengagerande och inte innehöll några visioner om hur framtidens välfärd ska säkras. Istället ägnar sig båda blocken främst åt att baktala varandra och att utfästa fagra löften till olika subgrupper i samhället, ofta utan att överhuvudtaget fundera på hur reformerna ska finansieras långsiktigt.

Fram för allt gäller det de rödgröna, med Mona Sahlin i spetsen. Mona Sahlin lovar att sänka skatterna för de som inte jobbar och bidrar till välfärden. Utöver skattesänkningarna finns dessutom ytterligare satsningar för att gynna de som inte arbetar och bidrar till välfärden. Totalt är det frågan om satsningar på mellan 30 och 40 miljarder kronor per år för att göra det mer lönsamt att ligga på sofflocket än att arbeta.

Betala får naturligtvis de som arbetar och betalar skatt göra! De får en veritabel skattechock! Det är inte underligt att de riktiga arbetarna numera undviker att rösta på Socialdemokratiska Arbetarpartiet, för de är helt enkelt inte längre ett parti för arbetare!

Istället är Socialdemokraterna ett parti för bortskämda människor som förväntar sig att andra ska arbeta och betala för deras försörjning. Något som inte minst märks i Stockholm där två av Socialdemokraternas främsta företrädare, Ilija Batljan och Carin Jämtin, vill ha butler på tunnelbanan! Det märks tydligt att den socialdemokratiska eliten är van att glida runt i samhället på helt andra villkor än vanligt folk när dessa två representanter för den politiska eliten önskar skattebetald hjälp att uträttar ärenden under arbetsdagen "likt conciergeservice på många större flygplatser".

Fredrik Reinfeldt har trots allt lite bättre insikt i vilka frågor som är viktigast för medborgarna och landet i det långa loppet. Han upprepade i sitt tal att jobben är den viktigaste frågan i årets val. Det är jobben och det privata näringslivet som skapar det välstånd som krävs för att samhället överhuvudtaget ska kunna erbjuda en allmän välfärd av rang. Utan välstånd ingen välfärd!

Men det är inte enbart jobben som långsiktigt säkerställer välståndet och välfärden i landet, även om det är en viktig faktor. Det krävs stora förändringar i samhället för att verkligen råda bot på de stora problemen som samhället står inför i framtiden.

Under de senaste 30-40 åren har allt större grupper av arbetsföra människor slutat försörja sig själva och istället förlitat sig på att samhället (skattebetalarna) ska försörja dem. Ungdomarna kommer allt senare in på arbetsmarknaden. Ett stort antal människor har förtidspensionerats, trots att de fortfarande har arbetsförmåga. Föräldraledigheten uppmuntrar fullt arbetsföra människor att inte arbeta och försörja sig själva. Stora grupper med invandrare kommer till Sverige och lever på bidrag, istället för att försörja sig själva och sina familjer. Pensionsåldern är fortfarande 65 år, trots att medellivslängden har ökat mångfalt sedan den allmänna pensionen infördes i början på 1900-talet.

Nils Lundgren och Gustav Lundgren skriver i en debattartikel i Aftonbladet om just dessa grundläggande problem för välfärdsstaten. De beskriver det orimliga i att vi börjar jobba på allvar först framåt 30 och går i pension strax efter 60, samtidigt som medellivslängden för dagens unga förväntas landa kring 90 år. Det gör att vi endast arbetar och bidrar positivt med skatt under en tredjedel av livet! Under två tredjedelar ska vi då leva på egna sparmedel, släktingar eller de förvärvsarbetandes skattebetalningar, alltmedan kostnaderna för vård och omsorg av äldre stiger obönhörligt. Det är en situation som är ohållbart i längden!

Sysselsättningen måste öka dramatiskt i samhället. Det duger inte att stora delar av befolkningen lever som parasiter på skattebetalarna under större delan av livet. Speciellt inte som flertalet av dem är fullt arbetsföra!

Ungdomar måste komma i arbete tidigare. Detta kan ske genom att effektivisera utbildningarna och ställa högre krav på kunskapsinhämtningen så att examen nås tidigare. Det kan även ske genom att uppmuntra ungdomar att ta extrajobb eller helgjobb vid sidan av studierna, så att man får in en fot på arbetsmarknaden redan under gymnasieåldern. Det är inte ovanligt i andra europeiska länder att ungdomar arbetar vid sidan av studierna. Det måste också bli enklare och billigare för arbetsgivarna att anställa ungdomar.

Pensionsåldern behöver höjas generellt sett, far och son Lundgren föreslår att man bör indexera pensionsåldern så att den alltid är till exempel 10 år lägre än medellivslängden. Det skulle idag innebär drygt 68 år för män och drygt 73 år för kvinnor. Dessutom behövs förändringar i både arbetsgivaravgifterna och i pensionssystemet som gör det lönsamt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att fortsätta arbeta efter att arbetstagaren nått pensionsåldern.

Alliansen har gjort helt rätt som infört jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt att arbeta jämfört med att ligga hemma på sofflocket om dagarna. Andra åtgärder som bör införas är att avskaffa barnbidraget och ersätta detta med ett motsvarande skatteavdrag för barn. Föräldraledigheten bör ersättas med ett system där den som är ledig med barn får göra detta i form av ett förtida uttag på sin egen pension. För varje dag som man är föräldraledig så höjs den egen pensionsåldern med en dag.

Det är också viktigt att få de stora grupperna av arbetsföra invandrare, förtidspensionärer och långtidsarbetslösa att komma i arbete och i varje fall delvis börja bidra till sin egen försörjning istället för att helt ligga skattebetalarna till last. Detta kan bara ske genom att förändra skattesystemet och bidragssystemet så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa personal och lönsammare att arbeta än att ligga på sofflocket. Alltså helt tvärtom mot vad Mona Sahlin vill!

För att långsiktigt säkra välfärdssamhället krävs att fler arbetar och inte att fler ligger på sofflocket.

Tillhör du någon av de 400 000 osäkra väljarna och vill att välfärdsamhället ska fortstå är det viktigt att du tänker långsiktigt och inte lockas av de rödgrönas fagra löften. Välfärd kräver välstånd och välstånd uppstår inte av sig själv, utan av arbete! Inte av att allt fler ligger på sofflocket och ropar efter butlerservice!

MER INTRESSANT OM: VÄLFÄRD, RÖDGRÖNA, SOCIALDEMOKRATERNA, ALLIANSEN, ARBETE

Winds of change

Medborgare!

Förändringens vindar blåser över landet. Fler och fler inser att feminismen inte är vägen fram mot ett jämlikt och jämställt samhälle, där vi alla betraktas och behandlas som de individer vi i grunden är. Precis som folket i öst kunde göra sig fria från kommunismen kan även Sveriges medborgare göra sig fria statsfeminismen! Låt förändringens vindar blåsa!

MER INTRESSANT OM: SCORPIONS, KLAUS MEINE, WINDS OF CHANGE, FEMINISM

Mansskatten finns redan!

Medborgare! För några år sedan föreslog Gudrun Schyman att det skulle införas en mansskatt i Sverige. Motivet bakom detta var, enligt de feminister som låg bakom förslaget, att kvinnor är förfördelade och män privilegierade i samhället. Att det råder en könsmaktordning som underordnar och diskriminerar kvinnorna i samhället. Ett konkret exempel på varför en mansskatt skulle införas var enligt Gudrun Schyman att män kollektivt skulle ta ett ekonomiskt ansvar för "mäns våld mot kvinnor". Därför ansåg Gudrun Schyman att män borde betala högre skatt än kvinnor.

Det intressanta är dock att män redan idag betalar in betydligt mer skatt till samhället än kvinnor och får tillbaka betydligt mindre än kvinnorna. I medeltal transfereras cirka 1 miljon kronor från varje man till varje kvinna via skattesystemet. Det allmänna välfärdsystemet är en ren förlustaffär för männen!

Enligt siffror från SCB måste en man i medeltal bli 90 år gammal innan han får tillbaka lika mycket i välfärd som han har betalt in i skatt. För kvinnor är motsvarande ålder 84 år, vilket framgår av grafen nedan. Skillnaden mellan graferna för män och kvinnor är ungefär 1 miljon kronor i livets slutskede.

Om man dessutom tar hänsyn till att medellivslängden för män är betydligt kortare än för kvinnor (78,6 år respektive 83,3 år) så framstår välfärdsystemet som ännu mer av en förlustaffär för män.

Kvinnor får i medeltal tillbaka det de betalat in i skatt i form välfärd. Vid 84 års ålder har nämligen kvinnor i medeltal fått lika mycket välfärd som de har betalt in i skatt, vilket korresponderar väl till kvinnors medellivslängd. För män visar dock grafen att de ligger på ungefär 2 miljoner minus vid 78,6 års ålder. Varje svensk man förlorar alltså i medeltal 2 miljoner kronor på dagens skattefinansierade välfärdssystem.

Så Gudrun Schyman och landets övriga feminister behöver inte ropa på någon mansskatt. Den finns redan!

MER INTRESSANT OM: FEMINISM, GUDRUN SCHYMAN, MANSSKATT, SKATTESYSTEMET