Medborgare! Det är bara en dryg månad kvar till det är dags för medborgarna att lägga sin röst på det parti de tror bäst kan leda landet under de kommande fyra åren. Allt tyder på att det blir en jämnt val, även om det borgerliga blocket leder något i den senaste opinionsmätningen. Men viktigast av allt är att det finns omkring 400 000 osäkra väljare som ännu inte har bestämt sig och vars röster kan avgöra valet den 19 september. Kanske är det främst till dessa som partiledarna vänder sig åt i valspurten? Både Fredric Reinfeldt och Mona Sahlin höll i helgen tal i Stockholm för att elda massorna och sparka i gång slutspurten av valrörelsen. Tal som tyvärr var både oengagerande och inte innehöll några visioner om hur framtidens välfärd ska säkras. Istället ägnar sig båda blocken främst åt att baktala varandra och att utfästa fagra löften till olika subgrupper i samhället, ofta utan att överhuvudtaget fundera på hur reformerna ska finansieras långsiktigt.
Fram för allt gäller det de rödgröna, med Mona Sahlin i spetsen. Mona Sahlin lovar att sänka skatterna för de som inte jobbar och bidrar till välfärden. Utöver skattesänkningarna finns dessutom ytterligare satsningar för att gynna de som inte arbetar och bidrar till välfärden. Totalt är det frågan om satsningar på mellan 30 och 40 miljarder kronor per år för att göra det mer lönsamt att ligga på sofflocket än att arbeta.
Betala får naturligtvis de som arbetar och betalar skatt göra! De får en veritabel skattechock! Det är inte underligt att de riktiga arbetarna numera undviker att rösta på Socialdemokratiska Arbetarpartiet, för de är helt enkelt inte längre ett parti för arbetare!
Istället är Socialdemokraterna ett parti för bortskämda människor som förväntar sig att andra ska arbeta och betala för deras försörjning. Något som inte minst märks i Stockholm där två av Socialdemokraternas främsta företrädare, Ilija Batljan och Carin Jämtin, vill ha butler på tunnelbanan! Det märks tydligt att den socialdemokratiska eliten är van att glida runt i samhället på helt andra villkor än vanligt folk när dessa två representanter för den politiska eliten önskar skattebetald hjälp att uträttar ärenden under arbetsdagen "likt conciergeservice på många större flygplatser".
Fredrik Reinfeldt har trots allt lite bättre insikt i vilka frågor som är viktigast för medborgarna och landet i det långa loppet. Han upprepade i sitt tal att jobben är den viktigaste frågan i årets val. Det är jobben och det privata näringslivet som skapar det välstånd som krävs för att samhället överhuvudtaget ska kunna erbjuda en allmän välfärd av rang. Utan välstånd ingen välfärd!
Men det är inte enbart jobben som långsiktigt säkerställer välståndet och välfärden i landet, även om det är en viktig faktor. Det krävs stora förändringar i samhället för att verkligen råda bot på de stora problemen som samhället står inför i framtiden.
Under de senaste 30-40 åren har allt större grupper av arbetsföra människor slutat försörja sig själva och istället förlitat sig på att samhället (skattebetalarna) ska försörja dem. Ungdomarna kommer allt senare in på arbetsmarknaden. Ett stort antal människor har förtidspensionerats, trots att de fortfarande har arbetsförmåga. Föräldraledigheten uppmuntrar fullt arbetsföra människor att inte arbeta och försörja sig själva. Stora grupper med invandrare kommer till Sverige och lever på bidrag, istället för att försörja sig själva och sina familjer. Pensionsåldern är fortfarande 65 år, trots att medellivslängden har ökat mångfalt sedan den allmänna pensionen infördes i början på 1900-talet.
Nils Lundgren och Gustav Lundgren skriver i en debattartikel i Aftonbladet om just dessa grundläggande problem för välfärdsstaten. De beskriver det orimliga i att vi börjar jobba på allvar först framåt 30 och går i pension strax efter 60, samtidigt som medellivslängden för dagens unga förväntas landa kring 90 år. Det gör att vi endast arbetar och bidrar positivt med skatt under en tredjedel av livet! Under två tredjedelar ska vi då leva på egna sparmedel, släktingar eller de förvärvsarbetandes skattebetalningar, alltmedan kostnaderna för vård och omsorg av äldre stiger obönhörligt. Det är en situation som är ohållbart i längden!
Sysselsättningen måste öka dramatiskt i samhället. Det duger inte att stora delar av befolkningen lever som parasiter på skattebetalarna under större delan av livet. Speciellt inte som flertalet av dem är fullt arbetsföra!
Ungdomar måste komma i arbete tidigare. Detta kan ske genom att effektivisera utbildningarna och ställa högre krav på kunskapsinhämtningen så att examen nås tidigare. Det kan även ske genom att uppmuntra ungdomar att ta extrajobb eller helgjobb vid sidan av studierna, så att man får in en fot på arbetsmarknaden redan under gymnasieåldern. Det är inte ovanligt i andra europeiska länder att ungdomar arbetar vid sidan av studierna. Det måste också bli enklare och billigare för arbetsgivarna att anställa ungdomar.
Pensionsåldern behöver höjas generellt sett, far och son Lundgren föreslår att man bör indexera pensionsåldern så att den alltid är till exempel 10 år lägre än medellivslängden. Det skulle idag innebär drygt 68 år för män och drygt 73 år för kvinnor. Dessutom behövs förändringar i både arbetsgivaravgifterna och i pensionssystemet som gör det lönsamt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att fortsätta arbeta efter att arbetstagaren nått pensionsåldern.
Alliansen har gjort helt rätt som infört jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt att arbeta jämfört med att ligga hemma på sofflocket om dagarna. Andra åtgärder som bör införas är att avskaffa barnbidraget och ersätta detta med ett motsvarande skatteavdrag för barn. Föräldraledigheten bör ersättas med ett system där den som är ledig med barn får göra detta i form av ett förtida uttag på sin egen pension. För varje dag som man är föräldraledig så höjs den egen pensionsåldern med en dag.
Det är också viktigt att få de stora grupperna av arbetsföra invandrare, förtidspensionärer och långtidsarbetslösa att komma i arbete och i varje fall delvis börja bidra till sin egen försörjning istället för att helt ligga skattebetalarna till last. Detta kan bara ske genom att förändra skattesystemet och bidragssystemet så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa personal och lönsammare att arbeta än att ligga på sofflocket. Alltså helt tvärtom mot vad Mona Sahlin vill!
För att långsiktigt säkra välfärdssamhället krävs att fler arbetar och inte att fler ligger på sofflocket.
Tillhör du någon av de 400 000 osäkra väljarna och vill att välfärdsamhället ska fortstå är det viktigt att du tänker långsiktigt och inte lockas av de rödgrönas fagra löften. Välfärd kräver välstånd och välstånd uppstår inte av sig själv, utan av arbete! Inte av att allt fler ligger på sofflocket och ropar efter butlerservice!
MER INTRESSANT OM: VÄLFÄRD, RÖDGRÖNA, SOCIALDEMOKRATERNA, ALLIANSEN, ARBETE
8 kommentarer:
Sulle du vilja ha en 73-årig busschaufför eller en 68-årig darrhänt kirurg att ta hand om dig? Vad ska dessa sysal med när de är för gamla och skröpliga för att kunna sköta vanliga sina jobb?
Vi må leva längre, men vi åldras likadant som vi alltid har gjort. Bara för att vi inte blir lika sjuka som tidigare, så har vi inte ännu uppfunnit hur vi ska stoppa åldrandet.
Hmm!
Jag skulle inte ha något emot att ha en 73-årig busschaufför eller en 68-årig kirurg. Det är inte deras ålder som är intressant, utan om de uppfyller de krav som ställs för att kunna utföra sitt arbete.
Det är inte enbart livslängden som har ökat dramatiskt under 1900-talet, hälsan och formen på folk är betydligt bättre än för hundra år sedan. Många som går i pension är i väldigt bra skick och skulle utan problem klara av att jobba många år till.
Exakt min tanke!
Själv kör jag taxi i brist på annat.
Med största respekt och glädje för de flesta av mina färdtjänstkunder kan jag säga att många är själva förvånade att de är såpass pigga och klara i huvudet i 80-90 års ålder.
Sjukvården är något som de flesta vurmar för.
Det är ju avsevärt bättre än bara ett par årtionden bakåt.
Jobba som gäller!
Håller med om det mesta förutom:
"Andra åtgärder som bör införas är att avskaffa barnbidraget och ersätta detta med ett motsvarande skatteavdrag för barn."
Sänk inkomstskatten för alla istället, har svårt att se varför man ska få speciella bidrag eller skattesänkningar bara för att man skaffar barn.
Ja Medborgare X politik är svårt det och jag håller inte med dig till fullo... men visst är det märkligt att en invandrare som kommer hit med en 5-åring har rätt till 16 månaders föräldraledighet innan barnet fyller 8 år. Det gör att kvinnorna inte börjar jobba förrän efter ca 9-10 år medan deras män får jobb efter ca 5 år.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/foraldraledighet-kan-dras-in_5145151.svd
robjoh!
Visst vore sänkt inkomstskatt för alla vara att föredra, men samtidigt finns det en viss logik i att sänka inkomstskatten för de som har barn att försörja. Barn kan knappast förväntas försörja sig själva och att då ge skattelättnader till föräldrarna är ett bättre sätt att uppmuntra dessa att jobba än att ge direkta bidrag. Direkta bidrag ger inga incitament att lämna sofflocket.
Ann Helena!
Visst är politik svårt, men det är ett faktum att samhället står inför en enorm utmaning när en allt större andel av befolkningen inte bidrar till sin egen försörjning och till skatt för att upprätthålla välfärden. Ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden allt senare, vi lever allt längre men går fortfarande i pension vid 65 och invandrarna kommer inte i arbete förrän efter i medeltal 7 år efter att de kommit till Sverige (5 år för män och 9-10 år för kvinnor).
En allt mindre andel av befolkningen förväntas försörja medborgarna. Det kommer inte att fungera i längden. Vi har redan sett vad som skett hur välfärden har urholkats de senaste 20 åren och än värre kommer det bli i framtiden om inte politikerna tar till rejäla åtgärder för att få fler i arbete.
Jag läste om Nyamko Sabunis förslag och tycker att det är helt rätt!
Tillhör nog en av de 400 000 halvt osäkra väljarna idag. Jag har ju dock en viss känsla åt vilket håll det drar. Jag måste säga, att jag håller med dig i mycket av det du skriver i inlägget.
Och visst utnyttjar folk bidragsmöjligheter. Människor är inte dumma. Beträffande barnbidrag eller sänkt inkomstskatt säger jag varför inte plocka bort alla dessa kostnadsreduceringar för folk med barn?
Väljer människor att skaffa barn ska de kunna försörja dem själva! Det finns många människor utan barn, varför ska de ge alla dem, med barn en massa bidrag eller skattelättnader? Det är så synd om dem som har barn, trots att det är en frivillig handling. Märkligt.
Ibland kan jag bli förundrad över att så många unga, upp till 35 år går arbetslösa. De försvarar sig med att de tjänar mer på att få A-kassa än att ta ett lägre betalt arbete. De betalar ju visserligen skatt på A-kasseersättningen. Kan ändå inte vara gynnsamt eller hälsosamt varken för dem eller för samhället på sikt, utan sysselsättning.
Felet i deras strategi är att det bara blir svårare, att få ett bättre arbete, då en potentiell arbetsgivare ser de längre arbetsuppehållet från senaste anställningen, som något negativt. Bättre då att ta ett lite tristare arbete och studera vidare tills bättre arbetsmöjligheter dyker upp.
Min studerande systerdotter på snart 18 år har till och med tackat nej till ett arbete nyligen, då hon redan fått ett annat. Inget av arbetena är något ”status” arbete, men kommer bli bra så mycket mer gynnsamt för henne, att lägga till i sitt CV inför framtiden.
Vissa ser inte den ekonomiskt ojämlika balansen i fördelningen och/eller struntar i att en viss del i samhället får betala för övriga.
Undrar dock om en vallapp på alliansen även innebär ett samarbete med Sverigedemokraterna. Det kan dock få mig att fundera vidare!
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!