12 januari 2010

Lite fängelse för mamman som torterade sina barn

Medborgare! Den 30-åriga mamma från Bromma, som tidigare åtalades för att ha stuckit och rispat sina barn med vassa föremål, har nu dömts till fängelse. Straffet blir fängelse i ett och fyra månader. Barnen, en 7-årig flicka och en 5-årig pojke, hade hållits inlåsta i en lägenhet och var utsvultna när de påträffades. De hade även skärskador och blåmärken när de omhändertogs av Socialtjänsten. Flickan hade stuckits med glasbitar i fötterna och repats med en spik. Pojken hade bland annat misshandlats med en sopborste och stuckits blodig i hakan och benen.

I förhör med polisen berättade den sjuåriga flickan:
"Det känns inte bra i hjärtat. Hon är inte så snäll vår mamma, hon gillar inte oss."
Även ett mindre barn i 1-årsåldern omhändertogs av Socialtjänsten i samband med gripandet av kvinnan. Detta barnet omfattas dock inte av åtalet. Alla barnen är nu placerade i ett familjehem och mår efter omständigheterna väl.

Kvinnan har under hela rättegången nekar till brott, men erkänner att hemmiljön varit kraftigt försummad. Hon skyller missförhållandena på en psykos, som hon ska ha hamnat i på grund av självsvält. Kvinnan accepterar inte domen och kommer att överklaga den.

Medborgarperspektiv frågar sig då var barnens alla skärskadorna och blåmärken kommer från...

Könskriget - del 1

Medborgare! Apropå Anna Laestadius Larssons artikel i SvD om fostermamman Birgitta Allmo's vedervärdiga drapa om Södertäljeflickan så kan Evin Rubar's dokumentär Könskriget vara på sin plats. En av dem som trott (och antagligen fortfarande tror) mest intensivt på den typen av rituella övergrepp som Södertäljeflickan berättade om är professor Eva Lundgren på Uppsala Universitet. Hon figurerar i dokumentären tillsammans med representanter för ROKS och den föregående socialdemokratiska regeringen. Evin Rubar's granskning av den svenska radialfeminismen blev en ögonöppnare för många inom allmänheten för vad som pågick inom den politiska makteliten. Sedan Könskriget visades är det allt fler som insett att arbetet för jämställdhet i Sverige har varit allt för ensidigt samt i många fall byggt på en minst sagt fanatisk och snedvriden syn på män och kvinnor.







Se del 2 av dokumentären Könskriget här.

MER INTRESSANT OM: , , , ,

Könskriget - del 2

Medborgare! Missa inte fortsättningen av Evin Rubars dokumentär Könskriget som sänder den 22 maj 2005 i programmet Dokument Inifrån på Sveriges Television. Hon fick utstå mycket kritik för sin dokumentärserie, vilken hon och hennes kollega Johan Brånstad bland annat bemötte i en debattartikel på DN. Del två tilldelades journalistpriset Guldspaden och Evin Rubar utnämndes för reportaget till "Årets förnyare" vid utdelningen av Kristallen 2005.






11 januari 2010

Eva-Britt Dahlströms g(l)ömda bakgrund

Medborgare! Det har bara gått ett par dagar sedan journalisten Ingrid Carlqvist avslöjade att den socialdemokratiske politikern och nämndemannen Eva-Britt Dahlström från Karlskrona ljuger om sin bakgrund. När Ingrid Carlqvist talat med hennes före detta man framkommer en helt annan historia än den som Eva-Britt Dahlström byggt sin politiska karriär på. Där framträder bilden av en dominant kvinna som redan under deras äktenskap ständigt tryckt ner sin handikappade man och som fortsatt göra livet surt för honom efter skilsmässan. Och det lyckades hon med, rejält! Han fick inte träffa sina barn på omkring tio år, förrän hans då 14-årige son själv tog kontakt med honom igen.

Idag framkommer ännu mer intressanta detaljer om Eva-Britt Dahlström. Det är Monica Antonsson som, i ett mycket välskrivet inlägg, redovisar att Eva-Britt Dahlströms egen historia om att hon skulle ha varit tvungen att hålla sig gömd från sin före detta man till stora delar liknar historien om Mia Eriksson i Liza Marklunds bok Gömda. En historia som Monica Antonsson för ett drygt år sedan visade var en lögn i sin bok "Mia: Sanningen om Gömda" (finns även som pocket).

Monica Antonsson jämför dels vad Eva-Britt Dahlström har skrivit om sin egen bakgrund i olika sammanhang och kommer fram till att hon motsäger sig själv och anpassar sitt budskap efter situationen.

Dessutom berättar Monica Antonsson att hon har varit i kontakt med Eva-Dahlström för flera år sedan i samband med ett projekt som Eva-Britt Dahlström startat, Projektet G(l)ömda. Ett projekt som skulle forska kring kvinnor och barn som var tvungna att hålla sig gömda från sina män. Syftet med kontakten var att Monica Antonsson ville komma i kontakt med en av de kvinnor som forskningen handlade om. Detta för att få göra ett reportage om henne, precis som hon tidigare gjort om Mia Eriksson. Monica Antonsson skriver:
"Vid den tiden var jag fortfarande starkt engagerad i Mia och hennes öde. Anledning till att jag ringde Dahlström var följaktligen att jag ville ha anonym telefonkontakt med den gömda kvinnan. Vi pratade om Gömda-böckerna och mina möten med Mia (som Dahlström aldrig hade träffat). Dahlström berättade att hennes projekt fått sitt namn med anledning av Gömda-böckerna. Vi pratade också om de gömda kvinnor hon påstod sig stå i kontakt med.

Jag minns Eva-Britt Dahlström som försiktig, avmätt och tämligen kylig. Ändå pratade vi i ett par timmar. Min bestämda känsla var att den kvinna hon berättat om i tidningen troligen inte fanns utan var en mix av flera gömda kvinnor. Det gjorde emellertid inte så mycket. Det var vällovligt ändå, tyckte jag då."
Det är fantastiskt vilket genomslag som Liza Marklunds böcker Gömda och Asyl haft i samhället. Det är många som har inspirerats av böckerna och tagit dem till sig som en ren sanning. Att speciellt politiker som Mona Sahlin, Inger Segelström, Marita Ulvskog och Eva-Britt Dahlström svalt dem med hull och hår har framgått med all tydlighet. Dessutom har de fått stort genomslag på universiteten och i forskningsvärlden. Det är inte bara enskilda projekt, som Projekt G(l)lömda, som hämtat sin inspiration i böcker. Inom genusvetenskapen har Gömda och Asyl används som referenslitteratur. Genusvetenskapen har fått så stort genomslag att den nu är på väg att ta över hela Södertörns Högskola.

Medborgarperspektiv lyfter på hatten för Monica Antonsson fantastiska inlägg. Missa inte det!

10 januari 2010

Frånskilda pappor kan drabbas av dubbel börda

Medborgare! Det talas ofta om hur dåligt ställt som ensamstående kvinnor med barn har det. Mindre ofta talas det om hur deras före detta män har det. Som frånskild mamma med barnen boende hos sig kan man förutom barnbidraget också vara berättigad till bostadsbidrag. Naturligtvis är man även berättigad till underhållsbidrag om minst 1273 kronor per månad och barn från barnens pappa. Underhållsbidraget kan bli betydligt högre om pappans inkomst vid skilsmässan var högre än mammans. Naturligtvis betalas underhållsbidraget av skattade pengar, så för den pappa som förlorar jobbet eller är får sänkt lön efter att han skilt sig kan det bli en betydande del av den nya inkomsten som går till att betala underhållsbidraget. Så stor att den kan leda till att mannen måste leva på existensminimum och några bidrag är han inte berättigad till.

I Folkbladet Östgöten fanns en insändare om detta för en tid sedan. Där beskriver Pentti Salmenranta vad som hände i samband med hans egen skilsmässa och hur han då blev bemött av myndigheterna:
"Försäkringskassan satte mig i denna rävsax den dag jag skilde mig i februari 1998. Ett par år innan hade jag tjänat rätt hyfsat, vid tillfället för skilsmässan var jag arbetslös med A-kassa som enda inkomst.

Försäkringskassans regelverk är dock sådant, att man mäter underhållet efter inkomster man har haft två år bakåt i tiden. Jag ringde flera handläggare, överklagade, fick hela tiden ett nekande svar. När jag frågade dem hur jag skulle överleva svarade man kort: "Vi har våra regler".

Jag gick till min kommunala konsumentvägledare i Norrköping som först föreslog att vi skulle göra en budget tillsammans. När jag lämnade fram min månadskalkyl med A-kassa på plussidan och hyra, el, studielån samt underhåll som minus med slutsumman 20 kronor att leva på, insåg han att budgeten var klar. Jag skulle låta studielån och underhåll gå till Kronofogden och leva på existensminimum tills jag dör. Detta var hans enda råd. Samt följande ord som tröst: "Du är inte ensam".

Tyvärr hade han rätt i just detta att jag inte är ensam. För många män innebär detta ett livslångt utanförskap. Vi omfattas inte av några Starta-eget-bidrag eftersom vi inte får starta företag. Omskola oss kan vi inte eftersom vi inte får någon möjlighet att betala igen gamla studielån. Och när vi väl får ett arbete och försöker komma ikapp tar Kronofogden allt över existensminimum."
Detta är en grupp människor som det talas väldigt lite om i samhället. De har dessutom en dubbel börda. Förutom att de drabbas av en ekonomiskt mycket svår situation får de i många fall en betydligt sämre kontakt med sina barn än den som är boendeförälder.

Om vårdnadstvisten dessutom fortsätter under en lång tid kan dessa män, precis som Daddy, drabbas av ytterligare kostnader för att driva den rättsliga processen. Detta kan leda till en ytterst svår ekonomisk situation där mannen till slut får förlita sig på gåvor från vänner för att överleva.

Varför hör man i princip ingenting om dessa frånskilda män, som i många fall tvingas leva på existensminimum, i gammelmedia?

Som tur är tillhör det ovanligheterna…

Medborgare! Tänk så mycket av vårt fokus i samhället som är på allt elände som sker omkring oss. Vi har en tendens att låta eländet prägla det vi tänker på och glömmer lätt allt fin och vackert. Speciellt tydligt är väl det inom gammelmedia? De negativa nyheterna får stora rubriker, medan det som är positivt knappt syns alls. Än mindre reagerar vi på allt det som faktiskt fungerar ganska bra i samhället. Vi är snabba att döma och kritisera både personer och myndigheter när något går fel, men glömmer att för det mesta fungerar det på ett ganska bra sätt. Även relationer mellan människor fungerar för det mesta utan några större problem och de flesta kommer överens på ett acceptabelt sätt, även när det är som svårast.

I Sverige sluta ungefär hälften av alla äktenskap i skilsmässa. För de som är sambos är siffran ännu högre. I många av de fallen finns det även barn med i bilden. Barn som plötsligt hamnar i en helt ny situation, när mamma och pappa inte längre kommer att leva tillsammans. De flesta mammor och pappor inser att båda föräldrarna är viktiga för barnen och hittar oftast en lösning, som är acceptabel för dem båda, på hur barnen ska få en fortsatt god daglig kontakt med dem båda. Många mammor och pappor inser också att de genom sina barn har en livslång relation till varandra, trots att de slutat att älska varandra och inte längre bor tillsammans. Genom barnen kommer de för alltid att dela sina liv, men på ett annorlunda sätt.

Som tur är tillhör det ovanligheterna att en av föräldrarna i samband med en skilsmässa vill få bort den andra föräldern ur sitt och barnens liv. Som tur är tillhör det ovanligheterna att en förälder, som den socialdemokratiske politikern och nämndemannen Eva-Britt Dahlström i Karlkrona, först kräva enskild vårdnad för att minimera umgänget med den andra föräldern och sedan börjar anmäla den andre föräldern till olika myndigheter, falskt anklaga denne för sexuella övergrepp på barnen och slutligen flyttar från staden med barnen för att på så sätt helt avskära den andra förälderns möjligheter att bibehålla en kontakt med barnen.

Även om myndigheterna inte alltid reagerar på ett adekvat sätt på den här typen av beteenden så finns det flera exempel där föräldrar som utsatts för falska anklagelser blivit trodda och som har blivit tilldömda vårdnaden av barnen till slut. Ett sådana exempel är Georg Pesor, som myndigheterna ansåg var den mest lämpade vårdnadshavaren för hans två söner efter att under flera år blivit utsatt för falska anklagelser. Som tur är tillhör det dessutom ovanligheterna att den andra föräldern då inte accepterar myndigheternas beslut och fortsätter med sina falska anklagelser och till slut kidnappar barnen! Allt detta hände för Georg Pesor, vilket man kan läsa om i Ingrid Carlqvists bok ”Inte utan mina söner”.

De flesta barn får trots allt växa upp i en trygg och bra miljö, med en bra daglig kontakt med båda sina föräldrar, även om mamma och pappa inte längre lever tillsammans. Tyvärr finns det barn som inte får en sådan trygg och bra uppväxt med sin föräldrar, utan istället blir placerade hos fosterföräldrar. De flesta fosterföräldrar tar väl hand om de barn som de får sig tilldelade och barnen får en sund uppväxt hos dem. Som tur är tillhör det ovanligheterna att en fosterförälder, som Birgitta Allmo, utsätter fosterbarnet för psykisk indoktrinering och får barnet att berätta de mest häpnadsväckande historier. Fostermamamn Birgitta Allmo fick Södertäljeflickan att tro att hon under sin uppväxt tvingats av sina föräldrar att delta i orgier med sex, blod och barnadråp. Trots att det inte fanns några som helst tekniska bevis som styrkte berättelserna och inget av alla de dödsoffer som ska ha förekommit kunde hittas i skogen där de ska ha grävts ned så dömdes Södertäljeflickans biologiska föräldrar till långa fängelsestraff. Något som Max Scharnberg granskat och kritiserat i en vetenskaplig uppsats.

Som tur är tillhör det heller inte vanligheterna, som i fallet pojken Adam och i fallet "Matilda", att en person som Marina Iren Engan startar kampanjer och namninsamlingar där den ena föräldern smutskastas och pekas ut som pedofil. Inte heller tillhör det vanligheterna att en känd författare, som Liza Marklund, skriver krönikör om samma fall och fortsätter att peka ut föräldern som pedofil, trots att denna har blivit frikänd i rätten. Än ovanligare är det att samma författare sedan beklagar sig över rättsrötan i samhället. En rättsröta som hon själv medverkat till genom de lögnaktiga böckerna Gömda och Asyl, vilket Monica Antonsson avslöjade i sin bok "Mia: Sanningen om Gömda".

Som tur är tillhör det dessutom ovanligheterna att författare håller sig med en blogg där den här typen av smutskastande lögnare får hålla till och tycka synd om sig själva när de blir avslöjade. Ja, det är nog bara Maja Lundgren som håller sig med en sådan typ av blogg.

Man kan ju fråga sig varför man som författare väljer att tillhöra den typen av negativa och ledsamma ovanligheter, när det finns så mycket annat positivt att fokusera på här i världen? Varför inte en solsemester på en strand i Italien istället?

Uppdaterad 2010-04-15 efter önskan av Saknade Barns Nätverk.

Varför hålla varg bakom hägn i djurpark?

Medborgare! Som av en händelse har plötsligt vargfrågan tagit en helt ny vändning. När vargjakten inleddes i början av året var det väldigt många som var förfärade över att regeringen tillåtit jakt på varg. Man hävdade att det var jägarlobbyn som hade påverkat regeringen att tillåta att skjuta 27 av de omkring 250 vargar som finns i landet. Alla som försvarade jakten kallades för varghatare eller påstods vara bondläppar. Vissa frågade sig till och med varför de inte fick jaga jägarna, när jägarna fick jaga varg!

Som försvar för vargen påpekas att ingen svenska har dödats av varg på drygt hundra år och att vargen är en naturlig del av den svenska faunan. Det är naturligtvis helt sant, men rädslan för varg finns trots detta bland många av dem som lever på landsbygden och som har en daglig nära kontakt med vargen. Många av dem har dessutom själva sett de skador som vargen kan göra på tamboskap och husdjur. För på sina håll lever vargen väldigt tätt inpå människorna, även i de lite större städerna. Bara för ett par dagar sedan fann man resterna ett rådjur som fällts av en varg inne på gården på en förskola i centrala Karlskoga. Varför ska de boende i Karlskoga acceptera varg på stadens gator när inte stockholmarna gör det?

Till betydande delar verkar vargfrågan vara något av en skiljedelare mellan landsbygdsbor och stadsbor. Att man helt enkelt har svårt att sätta sig in i varandras livsvillkor.

Om det nu inte är så farligt med varg och det inte finns någon som helst risk att den attackerar människor, varför beslöt då Skånes Djurpark att avliva hela vargflocken då flera vargar lyckats ta sig ut ur hägnet i går.

Ja, varför har man då överhuvudtaget hägn för vargarna på djurparkerna? Kunde vargarna inte bara få promenera runt bland människorna så som de önskar?

09 januari 2010

Vill du frysa? Rösta på de rödgröna!

Medborgare! Kylan slår nya rekord i hela landet. I norra Sverige uppmättes temperaturer på under -40 grader under trettodagshelgen. Även i södra Sverige är det kallare än på många år och kylan förväntas bestå. När kylan kopplar greppet om landet prövas vår infrastruktur och vårt energisystem till det yttersta. Det är många fryser i sina lägenheter, elpriset slår nya toppnoteringar med upp till 3 kronor per kilowatt och nu meddelar dessutom Svenska Kraftnät att man kan bli tvungna att stänga av elförsörjningen i delar av landet på grund av elbrist!

Orsaken till allt detta är att flera av landets kärnkraftreaktorer står stilla. Många av reaktorerna är 30 år gamla. De är i stort behov av renovering och modernisering. Fem av landets tio reaktorer renoverades med början under våren och sommaren. För Ringhals 1 och 2 har detta tagit längre än förutsätt och dessa båda reaktorer står just nu helt stilla. Oskarshamn 3 har precis startats upp, men går just nu bara med 30 procents kapacitet.

Vindkraftverken ger heller ingen energi när det är kallt. De slås av automatiskt på grund av hållfasthetsskäl. Materialet de är byggda av blir för sprött av den stränga kylan.

Aldrig tidigare har Sverige behövt importera så mycket el som just nu. Samtidigt startas ålderdomliga reservkraftverk som normalt inte används, eftersom de ger alltför stora koldioxidutsläpp.

Sanna Rayman har noterat att det på Miljöpartiets hemsida står att "Kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart". Detta trots att det redan idag är elbrist, inte bara när det är som kallast i landet. Efter att Barsebäck lades ner importeras numera smutsig el från danska kolkraftverk till södra Sverige som kompensation. Förr fanns ett elöverskott i södra Sverige och detta kunde exporteras till Danmark. Numera är dock inte danskarna lika avigt inställda till kärnkraft. Tvärtom har en majoritet av dem kommit till insikt att kärnkraft är en viktig bricka för att lösa klimathotet. Kanske skulle flera av dem till och med vilja ladda Barsebäck igen?

Med en rödgrön regering efter valet 2010 kan vi tyvärr bara konstatera att vi kommer att få importera ännu mer smutsig el från Danmark och Tyskland. Annars kommer vi frysa rejält om vintrarna!

Upphovsrättsindustrins sista dödsryckningar?

Medborgare! Den spanska regeringen har nyligen lagt fram ett nytt lagförslag mot illegal nedladdning från Internet. Den första versionen av lagförslaget, som lades fram i november, ledde till ramaskri bland bloggare och andra internetanvändare. Förslaget gick ut på att ett speciellt organ skulle bildas med rätt att stänga webbplatser utan domstolsbeslut. Kritikerna hävdade att regeringen skulle kunna utnyttja det till att censurera webbplatser.

Efter en revision av förslaget är tanken fortfarande att ett speciellt organ, bestående av en rad experter, ska ta emot anmälningar mot sajter som misstänks erbjuda illegal nedladdning av musik, filmer och annan underhållning. Sajternas upphovsmän ska därefter få chansen att stoppa fildelningen eller att överklaga. Om experterna inte är nöjda med resultatet kan de vända sig till en domare som ska höra argument från berörda parter innan ett beslut fattas om sajten ska stängas eller ej. Beslut ska därefter komma fyra dagar efter det att domaren hört bägge sidor.

Spanien sällar sig därmed till Frankrike och Storbritannien, som redan tidigare gått i upphovsrättsindustrins ledband och infört lagar som syftar till att begränsar internetanvändarnas integritet och frihet.

Frågan är dock hur länge den privilegierade upphovsrättsindustrin kan kämpa emot den digitala revolutionen som gjort det möjligt för helt vanligt folk att fritt kommunicera och fritt dela digitalt information med varandra. Musikskapare och musikkonsumenter behöver inte längre skivbolag för att distribuera musik mellan den. Författare och läsare behöver inte längre förlag och tryckerier för att tillverka och distribuera böcker.

Newsmill skriver Radis Edenberg från bandet Rednex om just detta och att det just nu ser ut som att det pågår en intensiv kamp mellan skivbolagen och fildelarna. Han menar dock att just detta är en okunnig och naiv uppfattning. Istället menar Radis att den kampen är avgjort sedan länge, skivbolagen kommer att vara utdöda inom tolv år och alla ansträngningar att kväva fildelarna kommer att vara fruktlösa.

Samtidigt släpper Rednex sin senaste singel direkt på The Pirate Bay. Detta är naturligtvis ett väldigt bra marknadsföringstrick och ett sätt att nå ut till miljontals lyssnare. Men det är också ett viktigt steg för kommersiella musikskapare att hitta nya affärsmodeller, vilket är precis vad Medborgarperspektiv tidigare har efterlyst!

08 januari 2010

Dagens bloggtips

Medborgare!

Fler och fler uppmärksammar Ingrid Carlqvist avslöjanden om Eva-Britt Dahlströms lögnaktiga beskrivning av sitt liv innan hon blev politiker. Läs mer hos I Cattas lilla värld, Ord av Jerry, Ann Helena Rudberg, Kimhza Bremer och Trollan.

Läs även hos Skivad Lime och Ann-Mari Maukonen om den 42-åriga fyrabarnsmamman från Texas som via World of Warcraft lurade till sig sex av en 15-årig pojke.