Medborgare! Tidigare i veckan framkom att det föreligger misstanke att två av de tre domarna i The Pirate Bay-målet är jäviga. I en inlaga till hovrätten har försvarsadvokaten Per E Samuelsson anför han jäv mot både hovrättslagmannen Kristina Boutz och hovrättsrådet Ulrika Ihrfelt. Detta då det visat sig att Kristina Boutz är medlem i upphovrättsorganisationen SFIR och Ulrika Ihrfelt har varit medlem i upphovsrättsorganisationen SFU. Att två av domarna står upphovsrättsindustrin när är naturligtvis olämpligt i en rättegång som behandlar just om grundarna till The Pirate Bay ha gjort sig skyldiga till brott mot upphovsrätten. Samtidigt har även en föreställning vid Stockholms stadsteater stoppats på grund av upphovsrättsskäl. Detta efter påtryckningar och hot från musikindustrin som meddelat att Stockholms stadsteater inte har rätt att framföra vissa av de ingående musikstyckena i föreställningen.
Upphovsrätt kallas den rätt skaparen (upphovsmannen) av ett litterärt eller konstnärligt verk har till verket i fråga. Upphovsrätt uppstår automatiskt när det skapade verket uppnår verkshöjd och behöver således inte hävdas genom registrering eller liknande förfarande. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas och ger upphovsmannen både ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död (som om änglar hade behov av upphovsrätt).
Upphovsrätt kallas den rätt skaparen (upphovsmannen) av ett litterärt eller konstnärligt verk har till verket i fråga. Upphovsrätt uppstår automatiskt när det skapade verket uppnår verkshöjd och behöver således inte hävdas genom registrering eller liknande förfarande. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas och ger upphovsmannen både ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död (som om änglar hade behov av upphovsrätt).
Upphovsrätten är alltså en rättighet som är begränsad till ett fåtal skapande människor i samhället. Det är främst kulturarbete som innefattas. Vanligt folks skapande arbete omfattas inte på samma sätt av upphovsrätten.
När någon av alla de författare som i dagarna befinner sig på Bokmässan i Göteborg skriver en dikt, en novell eller en roman får dessa per automatik upphovsrätt över det som skrivits och därmed en rätt att ta del av alla ekonomiska förtjänster som detta verk ger till dess denne dör samt dennes arvingar under 70 år efter upphovsmannen död. När en ingenjör eller konstruktör uppfinner något nytt och tekniskt revolutionerande har denne ingen som helst upphovsrätt till sitt verk. Det skydd som denne kan skaffa sig är patent, men det är både kostsamt och ger inte alls lika långt skydd som upphovsrätten. Dessutom kan det vara oerhört kostsamt att försvara sina patent, vilket inte minst uppfinnaren Håkan Lans har erfarit.
När glaskonstnären och skulptören Bertil Vallien skapar ett nytt glaskonstverk eller någon annan skulptur får han per automatik upphovsrätt till sitt verk och ingen har därmed rätt att varken kopiera verket eller att nyttja det för kommersiellt ändamål utan upphovsmannens medgivande. Om en frisör skapar en ny unik frisyr som visar sig bli oerhört populär har denne ingen som helt upphovsrätt. Det är fritt fram för alla övriga frisörer att kopiera frisyren och börja ta betalt av sina kunder när de klipper samma frisyr till sina kunder.
När en arkitekt designar ett nytt hus och skapar ritningar till detta har denne per automatik upphovsrätt till sitt byggnadsverk, men när svensson bygger själv och utformar lösningar så kan vem som helst kopiera dessa. Då finns ingen upphovsrätt.
När en musiker skapar nya musikstycken täcks både själva musiken och texterna av upphovsrätten. Det ger denne både rätten att bestämma över var och hur dessa musikstycken får framföras samt ta del av den ekonomiska förtjänsten till dess denne dör och 70 år därefter. När en kock skapar nya maträtter har han inget som helst skydd för det. Vem som helst kan tillaga samma maträtt och kommersiellt utnyttja detta för egen vinning.
Det är representanter för kultureliten som driver åtalsfrågan om upphovsrätten mot The Pirate Bay och andra vanligt människor som fildelar. Kultureliten gör detta enbart för att skydda sina egna privilegierade intressen. Det är därför sådana som Liza Marklund kallar fildelare och piratpartister för nättjuvar som snyltar på andras arbete och tycker att folk kan skapa själva.
Men det är just det vanligt folk gör. De skapar också, men de är inte skyddade av upphovsrätten. För upphovsrätten är ett privilegium som enbart gäller kulturarbetarna i samhället. Det är detta privilegium som kultureliten nu gör allt för att skydda, med maktelitens goda minne. Vanligt folk ska fås att veta sin plats genom hot om enorma böter och hot om att stängas av från Internet.
Uppdaterad 2009-09-27 kl.09.40 efter en kommentar av Tor.
MER INTRESSANT OM: UPPHOVSRÄTT, KULTURELITEN, VANLIGT FOLK, PIRATPARTIET
30 kommentarer:
Ja själv är jag kluven till detta för naturligtvis handlar det inte i första hand om upphovsrätten utan om pengar. Och vissa som Unni Drougge har insett att hon kan tjäna pengar på att inte värna om sin upphovsrätt. Det vill säga hon har råd att vara sådan. Hon är väl läkardotter om jag minns rätt.
Och där ligger mera problemet, som jag ser det. Alltså ta Jan Guillou som exempel. Han har haft råd att vara som han har varit därför att han föddes in i överklassen och har klampat vidare där.
Alltså de flesta författare (som jag själv) kan inte leva av det de skriver. Det är bara ett ytterst litet fåtal, precis som vad gäller andra konstarter.
Och vad gäller journalister så har de sålt sig själva och sina ord till arbetsgivaren. Det gäller också upphovsrätten. Arbetsgivaren har rätt att sälja deras text vidare och sno det mesta av inkomsten.
Egentligen handlar det om varumärke, vilket Unni Drougge har insett och hon jobbar nu på att skaffa sig ett sådant. Ett bättre än hon har haft tidigare för det genererar alltid pengar. På något sätt.
Och för de som laddas ned på internet var det väl under lång tid inte något problem för de tjänade sina pengar ändå. Alltså upphovsmännen. Men som jag ser det är det mera industrin kring detta som är hotad.
Den jättelika kader av människor som ska tjäna sina pengar på till exempel mina ord. Men för att de ska kunna göra det måste de i sin tur skapa ett varumärke av mig och göra mig till något som alla längtar efter att ta del av.
Allt går tillbaka på ursprungliga mänskliga behov som jag ser det. Alltså att skaffa sig pengar och att vara någon. Men den som tror att man blir något genom att ge ut böcker eller att haussas genom marknadsföring har missuppfattat vad livet handlar om.
I mitt fall är det jag och bokförlaget som har upphovsrätten till mina böcker. Så det finns alltid en pengaknorr och en ägandehistoria runt allting.
Vad gäller min bok Marilyn Monroe Min Historia, så har den varit med i Bonniers bokklubb och det var naturligtvis Bonnier som tjänade mest på det. Så funkar industrin kring detta.
Sorry nu vet jag inte ens vad min bok heter: Marilyn Monroe Min Berättelse ska det vara...
"Upphovsrätten är alltså en rättighet som är begränsad till ett fåtal skapande människor i samhället. Det är enbart kulturarbete som innefattas. Vanligt folks skapande arbete omfattas inte av upphovsrätten."
"När en programmerar skriver en unik datorkod som skapar nya möjligheter har denne ingen som helst upphovsrätt för verket. Vem som helst kan kopiera koden och nyttja den för kommersiellt ändamål."
"Men det är just det vanligt folk gör. De skapar också, men de är inte skyddade av upphovsrätten."
Allvarligt talat. Du behöver nog läsa på. Inget av detta stämmer ju. Självklart omfattas också vanligt folk och programmerare av upphovsrätten.
"Det skydd som denne kan skaffa sig är patent, men det är både kostsamt och ger inte alls lika långt skydd som upphovsrätten"
Patent gäller inte lika länge, men är som jag ser det ett mycket mer omfattande skydd eftersom det låser in lösningsidéer och inte bara vissa specifika konstnärliga uttryck.
Tor!
Du har helt rätt i att datorprogram täcks av upphovsrätten. Det är kanske det enda exemplet på verk som inte är av traditionell litterär eller konstnärlig art som numera innefattas i upphovsrätten. Ett dumt exempel på verk av vanligt folk som inte omfattas från min sida således. Har uppdaterat texten efter din kommentar.
Om patent är ett mer omfattande skydd eller ej kan man säkert diskutera. Dock kan man konstatera att det på inga vägar är ett skydd som inträder per automatik då verket skapades och än mindre att det inte behöver registreras eller granskas. Vanligt folk som skapar har hur som helst väldigt begränsade praktiska möjligheter att skydda sig med hjälp av patent. Det krävs enorma pengar för att erhålla ett patent.
Du skriver fortfarande att "Upphovsrätten är alltså en rättighet som är begränsad till ett fåtal skapande människor i samhället". Jag håller inte alls med om det. Alla åtnjuter vi ett upphovsrättsskydd för tex. vad vi skriver på bloggar (såvida det inte är helt trivialt) eller för de foton vi tar. Må sedan vara att olika människor har olika stor ekonomisk nytta av upphovsrätten.
Problemet är inte att upphovsrätten endast skulle omfatta en liten elit (ett felaktigt påstående), utan att dess utformning och omfång tillåts dikteras av en liten elit trots att den är en allmän angelägenhet.
Tor!
Jag håller inte med dig. Det är enbart för en begränsad del av allt skapande som vi åtnjuter upphovsrätt. Enbart så kallade litterära och konstnärliga verk omfattas av upphovsrätten, men inte allt annat skapande som sker bland vanligt folk i samhället. Kanske kan det sägas bero på att dess utformning och omfång dikteras av en liten elit? En elit som ser på sitt eget skapande som något högre stående än vanligt folks skapande. En elit som ofta föraktar och ser ner på vanligt folks liv och leverne. Och som inte ser deras arbete och skapande som något som är lika fint och kultiverat som deras eget.
Medborgare X, du får ursäkta, men ditt argumenterande bjuder på högklassig absurd humor, medveten eller ej spelar ingen roll. Det borde såväl upphovsskyddas som K-märkas.
Definitionen av kulturelit börjar bli misstänkt likt: det som Medborgare X inte tycker om.
Att kalla multinationella skivbolagsjättar kulturelit (vilket i ett tidigare stycke var synonymt med en sammansvärjning av illvilligt vänsterfolk) är minst sagt generöst. Att inkludera Liza Marklund likaså, vilken i alla andra bemärkelser borde betraktas som en synnerligen folklig författare.
Vad beträffar dina generella åsikter i upphovsrättsfrågan, även om de framstår som aningen paradoxala, finner du med all säkerhet fler åsiktsfränder i 'kulturvänstern än på Kds sekretariat.
Kanske är du trots allt en garderobsbolsjevik, Kamrat X?
/Cilla
För all upphovsrätt gäller - såvitt jag minns - att det som skapats skall uppnå "verkshöjd", dvs att det är något nytt och unikt. Det där blir lätt diskutabelt, men i princip betyder det att om man bara kopierar (målar egen Mona Lisa med egen signatur) så har man inte uppnått verkshöjd. Om man gör en "Skriket" med Mona Lisa inmålad så har man uppnått verkshöjd, även om man "bara" samplar olika konstärers verk - ihopsättandet blir unikt i sig.
"När en arkitekt designar ett nytt hus och skapar ritningar till detta har denne per automatik upphovsrätt till sitt byggnadsverk, men när svensson bygger själv och utformar lösningar så kan vem som helst kopiera dessa. Då finns ingen upphovsrätt."
Arkitekten har upphovsrätt till sina ritningar - den som köper tjänsten äger rätt att bygga ett styck hus, inte flera efter samma ritningar (om inte annat avtalas). Byggherren äger rätt att bygga om sitt hus allt han vill, utan att arkitekten har något att säga därom. Däremot kan inte byggherren eller annan konsult ta ritningarna och sudda ut den ursprungliga arkitektens namn och sätta dit egen logga (ett antal kända rättsfall i mitten av 90-talet).
Rent generellt har en arkitekt bara rätt att bli omnämnd när man bygger om huset eller på annat sätt gör reklam med huset som grund. Och rätt till själva ritningarna.
Vem som helst kan dock "sampla" från huset ifråga, eller bygga en egen likadan - bara man ritar egna ritningar.
Cilla!
Ja, visst är det intressant vilka oheliga allianser som kan bildas i spåren av upphovsrätten. Två journalister med vänstersympatier som båda skriver böcker bildar tillsammans ett bokförlag som de tjänar stora pengar på. Båda har gjort hätska utfall mot fildelare, The Pirate Bay och piratpartister. Med tiden har deras inkomster blivit betydligt viktigare för dem än de gamla vänsteridealen om solidaritet och rättvisa. Så viktiga att de allierar sig med multinationella mediabolag i jakten på vanligt folk.
Michael!
Ja, det där med verkshöjd är ganska intressant. Hur himla stor höjd är det egentligen att skriva ännu en chic-lit roman eller ännu en deckare? Det finns ju redan miljontals som redan miljontals andra som har nästan samma handling. Eller att designa ytterligare ett hus. Det finns ju redan miljontals hus som innehåller alla de designelement som det nya gör.
Medborgare X,
Du skrev: "Jag håller inte med dig. Det är enbart för en begränsad del av allt skapande som vi åtnjuter upphovsrätt. Enbart så kallade litterära och konstnärliga verk omfattas av upphovsrätten, men inte allt annat skapande som sker bland vanligt folk i samhället."
Vilka typer av skapande är det som vanliga människor sysslar med som det enligt dig vore vettigt att låta omfattas av upphovsrätten?
Det som enkelt kan lösas med vanlig avtalsrätt ser jag ingen anledning av låta omfattas av några ytterligare skydd.
Medborgare X, du må ha rätt i att författare som haft vänsterideal tidigare kan starta ett bokförlag och bli kapitalister. Det är vad som kan inträffa när girigheten tar över. Ingen av de författare du syftar på ingår dock ens i den vidaste definition av kulturelit. Det är typiska författare som säljer som smör ute i stugorna, som uppskattas av vanligt folk. Det är därför de tjänar så bra med pengar. Däremot kan det väl inte vara förbjudet att dra in stålar bara för att man har vänstersympatier? Jag misstänker, även om det kanske är väl drastiskt, att grunden till ditt missnöje ligger i motsägelsen att du själv är höger och inte tjänar så mycket som du önskade.
Jag kan glädja dig med att det finns gott om välutbildade människor, säkert både höger och vänster, som säkert tjänar ännu mindre och kanske inte har det så eländigt ändå.
Hur du får de amerikanska skivbolagsjättarna till svensk kulturelit är ett ännu obesvarat mysterium.
/Cilla
X,
Arkitekt är ingen skyddad titel - vem som helst kan kalla sig det. Kulturelit eller inte, så finns heller ingen skillnad vad gäller upphovsrätt mellan "Svensson" och "Arkitekten".
Tor!
Som jag skriver i inlägget gäller upphovsrätten enbart litterära och konstnärliga verk, inte den typen av verk som vanligt folk skapar i sin vardag. Ett par exempel finns i inlägget.
Antingen har vi en upphovsrätt som gäller precis alla verk, eller så tar vi bort den helt och hållet. Kanske skulle det räcka med patent? Om en konstnär vill skydda sitt konstverk eller sitt litterära verk får de söka patent på samma sätt som andra får göra för sina verk. Eller så tar vi bort upphovsrätt och patent helt och hållet!
Cilla!
Se mitt svar till Tor. Det är detta som mitt inlägg handlar om. Att behandla alla människors skapande lika.
Michael!
Inlägget handlar inte om arkitekt är en skyddad titel eller ej. Det handlar om att upphovsrättslagen behandlar olika typer av skapande på olika sätt. Enbart litterära och konstnärliga verk omfattas av upphovsrätten, inte det skapande som vanligt folk gör i vardagen. Deras verk har inte samma typ av skydd.
Jag påpekade att arkitekt inte var skyddad titel, eftersom du tycks ha missförstått att "Arkitektens" skapande skulle vara väsensskilt från "Svenssons". Det är inte det.
Det som avgör är om det har verkshöjd - inte vem som skapat.
Om "Svensson" i sin vardag skapar ett litterärt, konstnärligt eller för all del arkitektoniskt mästerverk som vida överstiger det som Le Courbusier, Mies van der Rohe eller Frank Lloyd Wright (vilka faktiskt inte var formellt skolade arkitekter, utan tillägnat sig det yrkesmässigt) så är det verkshöjden, inte skaparens identitet - självupplevd eller officiell - som räknas.
En arkitekt som ritar en fin fasad och får se den kopierad rakt av på ett annat hus, har ingen upphovsrätt att komma med - då är det bara en pastisch. Precis som om jag målar av Mona Lisa och signerar med eget namn.
Det är skapandets verkshöjd som räknas. Inte skaparens titel eller efternamn.
Michael!
Återigen, upphovsrätten täcker enbart en liten del av allt som människor skapar. Det är endast litterärt och konstnärligt skapande som omfattas av upphovsrätten. Annat skapande har inte samma skydd. En frisör som skapar nya frisyrer har ingen upphovsrätt. En kock som skapar en ny maträtt har ingen upphovsrätt.
Varför ska visst skapande vara privilegierat med denna typ av skydd?
Det är en intressant fråga, jag har varken bra svar eller genomtänkta åsikter om det. Det jag vill belysa var att arkitektens upphovsrätt inte är den som beskrevs i det ursprungliga blogginlägget.
Michael!
Glaskonstnär, kock, konstruktör m.m. är heller inte några skyddade titlar. Och det var heller inte det som inlägget handlade om, utan att vissa typer av skapande är skyddat, men inte andra.
Kanske något att tänka igenom...
X,
Det du skriver i ditt inlägg om "Arkitekten" kontra "Svensson" är i sak felaktigt. Det har jag försökt upplysa om.
Medborgare X, varför skulle det vara ok att snylta på andras skapande utan tillåtelse?
Tristan!
Det beror på vad du lägger i begreppet "snylta". Är det att snylta när jag kopierar en maträtt jag ätit på en restaurang? Är det att snylta när jag utformar en del av mitt hus på samma sätt som jag sett i en katalog från en småhustillverkare? Är det att snylta när jag snickrar ihop en bokhylla som ser likadan ut som en Billy från IKEA?
Michael!
Vad är felaktigt menar du?
Det jag beskrev i mitt inlägg den 28 sept 00:08 - att en arkitekt har upphovsrätt över sina ritningar, inget annat - det finns ingen skillnad mellan arkitekten (upphovsmannens) rättigheter och svenssons (upphovsmannens) rättigheter.
Det låter i vart fall som om du anser att det är en skillnad, men där finns ingen. Envar sin egen arkitekt.
Michael!
Visst finns det en stor skillnad. Kocken har ingen upphovsrätt över sina recept. Ingenjören har ingen upphovsrätt över sina uppfinningar. Frisören har ingen upphovsrätt över sina frisyrer. Asfaltläggaren har ingen upphovsrätt över sina gator. Etc. etc. etc.
Vad skrev jag nyss? Skrev jag om kocken, ingenjören, frisören eller asfaltläggaren?
Du har fel i det du skriver om "arkitekten" och "svensson".
Det är faktiskt tänkbart att de som kommenterar här kan bidra med kunskap om vissa saker.
Michael!
Har du inte läst inlägget? Det handlar just precis om att upphovsrätten är en rättighet för en liten privilegierad grupp i samhället, de som skapar konstnärliga och litterära verk. Men vanligt folk (som kocken, ingenjören, frisören och asfaltsläggaren) skapande har inget upphovsrättsskydd. De kan inte få livslånga ersättningar för det de skapar. De kan inte ligga på sofflocket och lyfta royaltys för sådant de skapade för 40 år sedan. Varför ska kultureliten behandlas annorlunda än vanligt folk?
Jag har läst, och kommenterat på en felaktighet. Är du nu med på att det inte är skillnad på "arktitektens" och "svenssons" skapande när det ritas hus? Man har upphovsrätt till sina ritningar, inget annat.
Sen vad som ingår eller inte ingår eller borde ingå i upphovsrätt, det har jag faktiskt inte tagit ställning till.
Michael!
OK, om du inte är intresserad att diskutera vad som ingår och inte ingår eller borde ingå i upphovsrätten så vet jag inte vad du gör här. Det var just det som hela inlägget handlar om.
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!