Medborgare! Det har snart gått två månader sedan Anna Ardin och Sofia Wilén promenerade in på Klara polisstation för att anmäla Wikileaks frontperson Julian Assange för våldtäkt. Åklagarväsendet har sedan dess uppvisat tydliga tecken på att rättssäkerheten i Sverige är under all kritik. Innan polisen ens hade hunnit förhöra klart de två anmälarna beslutade jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand att anhålla Julian Assange i sin frånvaro. Hon beordrade också polisen att söka efter honom i nöjeskvarteren kring Stureplan. Syftet var (som i alla liknande fall) att snabbt fånga in den anklagade och låsa in honom i häktet, utan möjlighet att kommunicera med omvärlden. Detta så att åklagarna sedan i lugn och ro skulle kunna bygga upp utredning tillsammans med målsäganden som skulle kunna fälla den anklagade. Julian Assange var dock inte vilken man som helst. Medias intresse för Wikileaks och dess frontperson var mycket stort. Att han var misstänkt för våldtäkt läckte snabbt ut till media och snart spreds nyheten som en flodvåg runt jorden. Eftersom polisen inte hade lyckats fånga in Julian Assange och fått honom inspärrad, så blev även hans nekande snabbt allmänt känt.
Det svenska åklagarväsendet ansattes parallellt av media som ville veta mer om anklagelserna och misstankarna. Alla frågade sig om det verkligen fog för misstankarna och om det fanns några bevis som styrkte misstankarna. Chefsåklagare Eva Finné, som hade fått ta över ärendet, insåg ganska snart att det inte alls fanns något riktig grund för de anklagelser som Anna Ardin och Sofia Wilén hade lagt fram. Med vetskapen av att hela världen skulle granska ärendet i detalj valde hon därför att avskriva misstankarna mot Julian Assange redan dygnet efter att anmälan gjorts.
Detta fick målsägandes ombud Claes Borgström att gå i taket. Som partikamrat till Anna Ardin och som feminist reagerade han på att man inte tog de två kvinnornas ord och upplevelser som absolut sanning. Därför begärde Claes Borgström överprövning av ärendet hos Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg. Ansvarig för detta var överåklagare Marianne Ny, som efter en kort tid beslutade att bifalla målsägandes begäran och att därmed återuppta utredningen mot Julian Assange. Det har nu gått mer än en och en halv månad sedan Marianne Ny öppnade ärendet och ännu har inget beslut tagits om att åtala Julian Assange eller att avskriva ärendet.
Man kan verkligen fråga sig vad Marianne Ny har gjort under denna mycket långa tid. Ska det verkligen behöva ta mer än ett par dagar för att slutföra den här typen av utredningar? Det finns bara en handfull personer att förhöra!
Slutsatsen måste vara att Marianne Ny antagligen är världens lataste åklagare. Eller att det är värre ställt med rättssäkerheten i Sverige än gemene man någonsin kan ana!
DN1 DN2 GP SvD1 SvD2
MER INTRESSANT OM: ÅKLAGARE, MARIANNE NY, ANNA ARDIN, JULIAN ASSANGE
7 kommentarer:
Tja, nu har ju karln blivit nekad uppehållstillstånd så då kanske anklagelserna har tjänat ett syfte, dvs det kanske blir okej för MN att släppa något. Om man är lite konspiratoriskt lagd torde det väl finnas folk som såg det här som ett guldläge för att lyckas få bort JA från Sverige utan att öppet gå ut med att man gör det för att man vill slippa påtryckningar från USA.
Å andra sidan ska jag erkänna att jag inte har koll på hur det brukar gå till i sådana här ärenden annars. Det här kanske är standardförfarande? Oavsett om det är rättsröta eller "bara" en lat åklagare är det otrevligt att det får gå till så här.
Här har vi ett fall som jag tycker skulle kunna vara Julian Assanges om han inte varit så känd som han är. Kvinnan har inte anmält mannen för våldtäkt och ville själv inte ens medverka i utredningen (någon kvinnojour som varit drivande? det handlar ju om ROKS huvudstad, Uppsala) men det slutade med att han dömdes i tingsrätten trots att ord stod mot ord. Nu friades han i hovrätten dock.
http://www.unt.se/uppsala/sapopolis-friad-fran-valdtakt-1081063.aspx
Skarp analys av dagens Sverige, tyvärr måste man nästan tillägga. Det försigår väldigt mycket ruffel och båg bakom ridån.
Hela caset är inget annat än skandal.
Claes Borgström. Vilken stjärna. Ondskan personifierad. Hans bästa vän är Thomas Bodström. Vilket gäng. Socialdemokrater. USA-lakejer. Finfint.
" Innan polisen ens hade hunnit förhöra klart de två anmälarna beslutade jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand att anhålla Julian Assange i sin frånvaro."
Man gör så med ALLA utlänningar som är anmälda för allvarliga brott i Sverige. Man häktar dem omgående. Vet du varför? För annars kan någon misshandla, mörda eller våldta och sedan hoppa på ett plan och försvinna. Därför häktar man omedelbart vad gäller besökare i landet. Assange är inte ett undantag, och det är verkligen INTE specifikt för det här fallet och det gäller INTE enbart sexbrott.
"Med vetskapen av att hela världen skulle granska ärendet i detalj valde hon därför att avskriva misstankarna mot Julian Assange redan dygnet efter att anmälan gjorts. Detta fick målsägandes ombud Claes Borgström att gå i taket. Som partikamrat till Anna Ardin och som feminist reagerade han på att man inte tog de två kvinnornas ord och upplevelser som absolut sanning."
Snarare på grund av vetskapen att han visste att Sveriges skulle granskas i det här ärendet. Med tanke på att vi nyligen fått stenhård, svidande kritik av både FN och Europadomstolen för att vår våldtäktslagstiftning inte är tillräkligt bred (tomt propagandasnack att den skulle vara ovanligt bred i Sverige, det är inte sant) samt att vi inte hanterar våldtäktsanmälningar med allvar så är det väl klart att han bryr sig om det, ärligt talat. Inget land gillar att bli utpekat som det land i Europa där flest kvinnor blir våldtagna och där extremt få våldtäkter går till åtal och dom, vettu.
"Man kan verkligen fråga sig vad Marianne Ny har gjort under denna mycket långa tid. Ska det verkligen behöva ta mer än ett par dagar för att slutföra den här typen av utredningar? Det finns bara en handfull personer att förhöra!"
Varav en av dem är Assange, som vägrat infinna sig. Då kan man inte ta ett beslut, hörru. Man lägger inte ner något bara för att en anmäld person sticker.
Tack för den oseriösa kommentaren du skrev i min blogg förresten. Den ska jag citera i ett eget blogginlägg. Extremt roligt!
@Hanna - Inte bara utlänningar kastas in i häkte utan att man först konstaterat att det förekommit något brott. Det gör man med alla män som anklagas av kvinnor att ha begått sexbrott.
Hanna!
Det är, precis som Anonym 11:00 säger, inte bara utlänningar som häktas omgående. Det sker även för svenskar. Syftet med häktningen är heller inte i första hand att den misstänkte skulle fly landet (det finns ju som du vet internationella system för att efterlysa och utväxla häktade personer). Huvudsyftet med häktningen är istället att den misstänkte inte ska kunna påverka förundersökningen (som att förstöra bevis, tala ihop sig med vittnen eller omvänt hota vittnen till tystnad).
För sexbrottsmål är det också vanligt att den häktade förses med restriktioner, vilket innebär att denne inte får ha någon som helst kontakt med yttervärden (förutom sin advokat). Då får den misstänkte heller inte se på TV, läsa tidningar, ringa i telefon, tala med andra häktade, etc. Den misstänkte blir i praktiken placerad i en isoleringscell.
Av någon konstig anledning ser man inte lika allvarligt på att målsägande kan påverka bevismaterial, tala ihop sig med vittnen eller hota andra vittnen. Man kan fråga sig varför man inte låser in målsägande under förundersökningen, om man nu verkligen vill att den ska vara så objektiv som möjligt. Speciellt i mål där det inte direkt är säkerställt att det verkligen har skett ett brott, som i många sexbrottsmål.
I fallet Julian Assange har det tydligen tillkommit ett par "vittnen" som styrker Anna Ardins och Sofia Wiléns uppgifter. Hur vet man att det inte har skett en påverkan av dessa "vittnen" från de två målsägandes sida?
Hade det svenska åklagarväsendet fått som de vill så hade Julian Assange låst in i häktet med restriktioner redan samma kväll som Anna Ardin och Sofia Wilén gick till polisen. Men den hastighet som Marianne Ny har arbetet hittills så hade han suttit där i flera månader, utan att kunna kommunicera med omvärlden.
Feministiskt inspirerade åklagare har tidigare visat att de gärna låser in män på ytterst lösa grunder (och att det inte ber det minsta om ursäkt när det visar sig att så har skett på totalt felaktiga grunder - se till exempel BDSM-målet i Malmö). Men sådant vill ju feminister gärna se mer av och dessutom att dessa (oskyldiga) män lättare ska kunna fällas. Ett ord från en kvinna ska ju ses som en absolut sanning, för kvinnor ljuger ju aldrig om våldtäkter och andra övergrepp...
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!