Medborgare! I Expressen kan man läsa att Tito Beltran skulle kunna avtjäna resten av sitt fängelsestraff med fotboja, men att Kriminalvården säger nej. Detta eftersom den våldtäktsdömda operastjärnan vägrat medverka i "relevant behandlingsprogram" såväl under tiden i anstalten som under den sökta utslussningsåtgärden. Alla dömda sexbrottslingar erbjuds den så kallade ROS-terapin, relation och samlevnad. Sexterapin går bland annat ut på att den dömde ska lära sig känna empati och sätta sig in i offrets situation. Det är ett krav att man genomgår programmet och kan vara ett kriterium för att få utökad frigång. Tito Betran har dock inte deltagit eftersom en central del av behandlingsprogrammet är att man erkänner sitt brott. Detta vill alltså inte Tito Beltran eftersom han anser sig vara oskyldigt dömd. Hos Ingrid Carlqvist framkommer det att stora delar av artikeln i Expressen, som är skriven av journalisten Annsofie Näslund, är ihopljugen och innehåller påhittade citat av Tito Beltran. Ingrid Carlqvist intervjuade Tito Beltran för ett par dagar sedan och skrev därefter en artikel om detta på uppdrag av Expressen. Denna artikel lämnat hon in sedan in till Expressen. Strax därefter publicerade de Annsofie Näslunds artikel istället! En jämförelse mellan artiklarna kan man läsa hos Ingrid Carlqvist.
Om Tito Beltran är oskyldigt dömd eller om han faktiskt våldtog skådespelaren Maria Lundqvists då 18-årige barnflicka under Rapsody in Rock för snart 10 år sedan har Medborgarperspektiv ingen som helst uppfattning om, men det diskuteras intensivt hos Monica Antonsson för tillfället.
Det finns dock en intressant generell reflektion att göra i fallet med Tito Beltran. I Sverige så blir ofta en person som är misstänkt för ett brott häktad. Ofta med motiveringen att den misstänkte annars kan förstöra bevis eller på annat sätt påverka utredningen (som att tala ihop sig med vittnen eller omvänt hota vittnen till tystnad). Dessutom blir den misstänkte ofta dessutom häktade med restriktioner, vilket innebär att den misstänkte inte får ha någon som helst kontakt med omvärlden. De får inte se se på TV, inte läsa tidningar, inte kontakta sin familj och så vidare. Motiveringen till detta är ofta precis densamma, att det annars finns risk att den misstänkte påverkar utredningen.
Men för det påstådda brottsoffret (målsäganden) och personer i dess närhet finns inte alls samma restriktioner. Målsäganden får fritt tala med vem som helst och diskutera ihop sig vad man ska säga i rättssalen. I vissa fall (som i våldtäktsmål) får denne även ett målsägandebiträde, i detta fall Thomas Bodström! Målsägandebiträdets uppgift är att ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden.
Det allra mest slående i fallet Tito Beltran är dock Monica Dahlström-Lannes. Hon har fritt fått tala med både barnflickan och alla vittnena. De har gemensamt kunnat tala ihop sig och planerat i detalj vad de ska säga under rättegången. Dessutom antagligen med hjälp från Thomas Bodström. Både Monica Dahlström-Lannes och Thomas Bodström vet exakt vad som behöver sägas av målsägande och vittnen för att domstolen ska döma den åtalade. Det kan knappast vara några större problem för dem att förmedla till både barnflickan och personerna i hennes närhet hur de ska uttrycka sig.
Hur kommer det sig att målsäganden i brottsmål och personerna i dennes närhet ges den här möjligheten att påverka vad vittnen säger i förundersökningen och vad som sägs under huvudförhandlingen? Detta samtidigt som den åtalade sitter inspärrad och inte har någon annan kontakt med omvärlden än via sin advokat? Om man verkligen ville ha helt objektiva förundersökningar borde väl även målsägande spärras in med restriktioner, så att inte denne kan påverka utredningen?
MER INTRESSANT OM: RÄTTSSÄKERHET, RÄTTEGÅNG, HÄKTAD, MÅLSÄGANDE
49 kommentarer:
Ja du har flera poänger där, som att det var poltiskt korrekt att ta upp det här målet och att Thomas Bodström inte borde ha varit inblandad. Han borde ha haft annat att göra, men den mannen klarar av att ha många olika roller och skriva böcker ihop med vännen Liza Marklund plus att göra reklam för detta stående i riksdagen (fast plenisalen var tom, en del har jag förstått uppfattade det som att han stod i kammaren och höll tal om sina böcker).
Men det där med att låsa in offret samtidigt med gärningsmannen strider nog mot det allra mest grundläggande i vår rättsuppfattning. Gärningsmannen blir ju inlåst dels för att inte kunna fortsätta begå brott och också för att inte hindra utredningen eller förstöra bevis.
Diskussionen har tenderat att anklaga också "barnflickan" i det här fallet, men hon var ju faktiskt inte skyldig.
Och när det gäller tex den pappa i min släkt, som anklagades av mamman för att ha begått sexuella övergrepp mot sina barn (falska anklagelser han är frikänd) så hade det ändå varit lite märkligt att låsa in henne också. Och låta barnen bli utan både mamma och pappa.
Sedan är det en annan sak att det uppenbarligen förekommer mycket dåligt samvete här i Beltranfallet från de som kände till vad som hände att de inte reagerade mer då. Alltså det är både arbetsgivaransvar, mänskligt ansvar och klassattityder, som spelar in. Plus att kulturvärlden ska vara fin och moraliskt högtstående. Helst. På detta hänger ju publikens uppfattning om dem och vad de får för plats i människors medvetanden. Imagen betyder allt och generar de inkomster som dessa människor behöver.
En barnflicka är naturligtvis inte lika betydelsefull som en stor och uppburen sångare och har egentligen ingen talan. Det är den gammaldags uppfattningen, som ligger under ytan här också. Och en sådan stor och uppburen man kan man inte anklaga för något sådant.
Och så sprids misstankar om det som Jenny Beltran skrev om på Newsmill: flickorna bjuder ut sig. Och kanske gjorde den här barnflickan det också?
Var hon verkligen så oskyldig som hon vill framstå?
Helt klart var att Tito Beltran var en sexmissbrukare och en sådan man, som hade en machouppfattning om sig själv. Det finns det gott om vittnesmål om.
Men misstanken gror, visst måste väl ändå "barnflickan" ha haft något med saken att göra? Och kan man vara så oskyldig när man är hela 18 år? I vårt frigjorda Sverige?
Monica Dahlström Lannes verkar vara ett eget problem i den här utredningen. Hennes motiv i allmänhet är väl att skipa en rättvisa för barnen, men i det här fallet har detta hamnat i gråzonen (barnflickan var ju hela 18 år gammal) och blivit något av ett mål med ett utpräglat feministiskt inslag.
Det finns många ingredienser i detta som berör många områden både i våra privata moraliska uppfattningar och samhälleligt moraliskt och i lagens mening.
Jag tycker att det är utmärkt att detta blir prövat i alla instanser för i det här målet är mycket inblandat, som handlar om hur vårt samhälle fungerar. I grunden tror jag det handlar om att vårt samhälle under 90-talet drog iväg med alla politiska kvinnoorganisationer och männen gjordes om till några, som var födda till våld och barnen och kvinnorna måste skyddas mot dem.
Svenska män är talibaner och kan när som helst slå ihjäl sin kvinna var några av påståendena.
Att anklaga halva befolkningen för att vara födda onda är lite märkligt och att det dessutom tas upp av den politiska makten. Men när detta synsätt väl är etablerat tar det tid att komma ur sådana villfarelser.
Du har en poäng där. Fast samtidigt så vore det ju orimligt om tex en tjej gruppvåldtas och sedan får sitta inspärrad i flera veckor på det. Detta skulle ju bara vara vettigt om det handlade om falskanmälningar, och det vet man ju oftast inte om det är förrän efteråt (om ens då ibland), men det finns en poäng i det, absolut
Ja det kan ev vara en bra ide med restriktioner mm för målsägande, vittnen mfl.
AHR Det är ev beroende av när i tiden(ung årtal) anklagagelser om ev övergrepp gjorts som då gett frikännande i rätten?
Det verkar som att rättsväsendet ofta nu mer dömer utifrån fördommar, upplevde, känner, trovärdighet mm.
Evidenc eller fråger som ev bör ställas till målägande verkar ofta få en underårdnad betydelse i utredningar även om regeringsformen o lagar talar om opartiskhet samt evidenc för skuld eller oskuld.
anders
Tanken och reflektionen är god ur ett rättssäkert perspektiv. Men jag tror också att låsa in målsäganden blir svårt. Om det är så att brottsoffer som ska låsas in, så blir förmodligen risken stor att man drar sig för att anmäla öht. och lidandet ännu större än bara lagbrottet
Men att på något sätt ha hinder eller förbud för att målsägande ska prata ihop sig det borde man ha. Kan det inte helt enkelt förbjudas i lag och kommer det fram så är det straffbart?
Har inte USA något som ogiltigförklarar vittnesmål om otillbörlig samverkan har skett. Om så är, så blir det väl advokaternas sak att se till att det kommer fram.
Anders: Tror det alltid har varit så... att människor dömts för allt de är, inte bara för bevis eller objektiva fakta. Och för vad som ligger i tiden förstås. Gäller både kvinnor och män förstås...
Vi har ett så utvecklat rättssamhälle, som vi är utvecklade som människor och som kollektiv. Tänk på processerna som fördes mot häxor, trollkarlar, tempelherrar och gallileo.
Det är alltid makten som står i centrum. I vårt samhälle finns förstås samma sak. Och det är därför makten är uppdelad i politisk, rättslig och med en granskande instans medierna.
Men fortfarande anser jag att en dom är en dom så länge den inte är ändrad. Att vi alltså först måste godta den och sedan ifrågasätta den. Om vi så tycker. Annars ifrågasätter vi domstolen och rättssystemet. Och då tycker jag att vi ifrågasätter demokratin.
Nämen AHR!
Du har ett bakvänt sätt att resonera!
Om man anser att en dom har tagits på helt fel grunder och är i grunden fel, så kan man väl inte bara acceptera den. Tvärtom! Då ska man protestera så mycket man kan. Det hör ju till vanlig hederlig rättspatos, eller hur?
Sen!
Kan man ju inte påstå att man iom. det har underkänt hela demokratin med sitt rättsystem som du vill hävda. Man kan väl stå bakom grundprinciperna, men tycka att utförandet just nu håller på att gå åt pipsvängen i många rättsfall. Jag tror du blandar ihop det här lite om vad i alla fall jag menar och förmodligen många andra också.
Bernt: Jag säger att vi först måste ta till oss en dom, för den är ju utdömd i vårt demokratiska samhälle av de representanter, som vi har utsett till att vara domare och sitta i rätten. Detta kallas representativ demokrati.
Precis som att vi i val utser de som ska sitta i riksdagen vart fjärde år och där får de sitta och representera oss då i fyra år. För vi kan inte varenda medborgare i Sverige sitta i alla rättegångar eller delta i alla politiska beslut.
Men som jag redan har sagt ett flertal gånger, men som tydligen inte går in, utan det finns någon spärr där, så måste vi ju naturligtvis få kritisera det system vi har och de domar som kommer ut ur systemet, liksom att vi måste få kritisera rikdagsmän, ministrar och dylika maktmänniskor. Det har vi också en instans till som är utsedd till detta (dock inte i val utan genom utbildning och anställning) journalisterna.
Detta betyder dock inte att inte vi som inte är riksdagmän, domare eller anställda journalister inte kan lägga oss i. Naturligtvis kan vi det precis som vi gör nu.
Men det är ju alltså omöjligt att göra utan en dom först, tycker jag. Annars har vi ju tagit ställning själva i målet och blir upprörda och förbannade över att vi inte får vår egen vilja igenom i domen. Detta är alltså inte den representativa demokrati, som vi har i det här landet.
Och ifall att man då ska riva ned domstolen eller avsätta dess medlemmar så blir det anarki eller revolution. Det kan i värsta fall sluta som för Axel von Fersen, där en folkmassa fick för sig en massa och helt enkelt lynchade honom. Och ett sådant samhälle vill vi väl inte ha?
Eller tycker du som en del gör att det är rätt att göra uppror? Om staten inte passar dig så kan du bilda en gerillarörelse och bekämpa regering och riksdag? Eller bli terrorist och spränga bomber för att du anser att det är fel människor som sitter vid makten?
Vad anbelangar Axel von Fersen så var det inte bara en folkmassa som fick för sig nånting.
Det var höga herrar som före han kom i sin guldvagn gick omkring på krogarna och bjöd runt på sprit mot att de skulle förnedra Fersen med stenkastning osv. Det var många som var avundsjuka på honom i eliten. Att det skulle gå så långt som det gjorde att han blev mördad hade dom inte räknat med. Verkar som polisen var beordrad att inte ingripa trots att dom såg på.
Men i övrigt så känner jag att det är en låsning mellan oss. Jag tror inte att vi är så långt från varandra egentligen, men vi får acceptera att just nu förstår inte vi varandra i denna sak eller så har vi bara olika åsikter. Vi får nöja oss där tills vidare. Vill inte gå in i nån infekterad diskussion som inte leder nånstans annat än till ovänskap. Bättre att stoppa i tid då.
Om inte staten sverige gjort flera förlikningar i olika fall hade sverige troligen fler dommar mot sig i EU domstolen.
Och om vi hade en postiv utvecklimg inom lag o rätt i sverige som övervägde skulle det vara bra men det är tveksamt, dvs RB och regeringsformen följs rörande utredningars utförande, samt konventioner staten sverige förbundigt sig att följa. Vem eller vad gagnar bristande utredninga?
Kan det vara dags att städa hemmavid särskilt då man så gärna anmärker på andra dvs staten sverige gör det för att det ska vara en rättsäkerhet och demokrati?
Sverige har utifrån vad jag minns klagat på andra rörande barn, våld korruption, lobbyverksamhet, mänskliga rättigheter samt säkerligen flertalet andra saker. Däremot är det väl sällsynt att sverige medger fel mot någon/några.
Många ??? kan finnas rörande rättsäkerhet o demokratin i sverige, eller ev har jag missförstått olika saker.
anders
Bernt: Jag är inte ett dugg ovän med dig, men är du demokrat eller inte? Jag antar att du är det. Och någon låsning känner jag inte av. Du försöker nog bara smita ;)
[Om man anser att en dom har tagits på helt fel grunder och är i grunden fel, så kan man väl inte bara acceptera den. Tvärtom! Då ska man protestera så mycket man kan.]
Jag tycker det är fel, att man kan ifrågasätta en dom. Tänk om någon har blivit frikänd för något och sen påstår någon att domen är fel. Så jag tycker du har helt fel i det du säger, Bernt.
Ann Helena Rudberg:
Istället för att upprepa att man måste acceptera och godta domar men får kritisera dem, så kanske du kan förklara vad du menar.
Vem har kritiserat domen mot Beltran utan att acceptera domen? Hur kritiserar och godtar man en dom samtidigt?
Varför skulle detta gälla just samhällen som kallar sig demokratiska?
Övrigt:
Folk svarar här liksom ofta när jag tagit upp samma fråga:
"Men man ska ju inte låsa in offret"
Hur vet man vem offret är då? Om den misstänkte är oskyldig så här ju h*n offret. Ska man ta ställning till vem som är offer och gärningsperson redan innan förhandlingen så har vi inte mycket till oskuldspresumtion. OM man nu ska låsa in folk för att de inte ska störa utredningen så är det väl den frågan som ska besvaras i beslutet: "Är detta en person som kan eller kan tänkas försöka störa utredningen?"
Det är ju den misstänktes förehavande som ska undersökas, inte den som ev. utsatts för ett brott. Ska man plocka in alla vittnen och låta dem sitta i häkte också?
AHR!
Kalla det smitning eller vad du vill. Jag har följt dig och PV i denna diskussion och känner att jag bara orkar inte. Du har låst dig och kommer att som en papegoja upprepa samma sak i all evinnerlighet. Jag tappade helt enkelt lusten för tillfället när jag såg ditt svar.
Och!
Självklart är jag demokrat. Bara att du frågar nåt så dumt innebär att du inte läser vad jag skriver och det ger mig ytterligare en anledning att för tillfället inte diskutera detta med dig. Det känns meningslöst för mig just nu.
Anonym!
Jag svarar inte normalt anonyma. Men, ok för denna gång.
Ja! Min kära lilla vän. Även om du tycker det är fel så är det så det fungerar i en rättstat. De inblandade överklagar oavsett vilket håll domen gick åt om man anser att domslutet är fel.
Har du nåt emot demokrati, eller?
Bernt, nu pratar jag om att andra än de inblandade ska yttra sig om att de tycker något om en dom. Du menar att det är rätt att andra ska få tycka om en dom? Klart jag är för demokrati.
AHR!
Bara för att lätta upp det lite. Så skulle jag anagligen upplevas på samma sätt av dig.
Och vad skulle det bli för konstruktivt om två papegojor sitter och upprepar samma sak i mun på varandra. Va? :-)
Jag tror att du Bernt, menar att andra får ifrågasätta domar där man anser att någon oskyldigt blivit dömd men inte tvärtom. Det är det mest rimliga.
Anonym 16.11!
Skaffa dig ett fast nick annars slutar vår diskussion här. Det är en princip från mig.
Ja!
I en demokrati så har människor inte bara rätt, utan en moralisk skyldighet, att protestera om man anser att nån medborgare blir orättvist behandlad.
I de fall du menar vid frikännande så kan jag bara svara för mig själv:
Det viktigaste för mig är att det ska vara absolut nolltolerans mot att bli dömd oskyldigt. Hellre fria än fälla. Därför medför det rent logiskt att: Nej! JAG protesterar inte vid frikännande domar. Det anser jag är de inblandades uppgift.
Jag kan aldrig säga aldrig. Men jag vet inte vilken situation det skulle uppstå.
Nej du gör det inte, men är det demokratiskt vettigt att kritisera en dom där någon har blivit frikänd om man tycker att rättegången inte gått rätt till?
Ska man verkligen göra det? Borde inte alla i det läget avstå att säga något?
Nej! Det tycker inte jag heller. Problemet är inte fel frikännanden som jag sa, utan att bli dömd oskyldigt.
Skaffa dig nick!
Jag har ändrat mig, om domstolar friar mördare som egentligen borde blitt dömda på den bevisning som finns så tycker jag man ska protestera. Vad blir det för ett rättsamhälle om domstolarna inte fungerar och släpper mördare fria. Så jag kan nog inte hålla med dig här Bernt.
De som fått sin anhörig mördad håller nog med mig och inte med Bernt.
Man ska nog inte låsa in brottoffer under förundersökningstiden för det riskerar nog att leda till att ingen som utsätts för brott vill anmäla. Däremot bör brottsoffer informeras om att allt för mycket samvaro och tisslande och tasslande med andra vittnen i målet leder till minskad trovärdighet. Att risken är stor att gärningsmannen går fri pga detta eller att domen kommer att ifågasättas och diskuteras hit och dit i olika fora på nätet. Att oavsett utgång eller kanske framför allt om den misstänkte blir dömd den ändå aldrig kommer att gå att lägga det hela bakom sig pga denna debatt. Några exempel på detta Tito fallet, Billy Butt styckmordsläkarna
Bernt: Jag älskar dig också :)
Som sagt anonym 16.51!
Vilka bevis?
Finns det bevis min kära Watson då kan du lugnt räkna med att det INTE blir ett frikännande.
Eller menar du att DU skulle sitta på såna bevis och undanhålla dom från rättvisan. Vad är du för en man/kvinna isf?
Är du bara ett anonymtroll som vanligt?
För detta var bara otroligt korkat sagt!
Bernt, du är allt lite naiv du. ;)
Om det finns bevis, som man kan hitta i förundersökning och rättegången inte har gått rätt till, då tycker då jag att man ska protestera i alla fall. Jag tycker att det är viktigt att fälla brottslingar också. Domstolarna är ju till för det med, inte som du säger, bara för att inte fälla oskyldiga, de skyldiga ska ju helst sättas dit också Eller hur? :)
Konstigt man kan se på det här, jag kan tänka mig att man kan göra fel och fälla en oskyldig och när man friar en skyldig. Men du tror bara på det ena. Jättekonstigt, hur tänker du då?
På tal om oskyldighetspresumtionen...
1. Det finns de som är skäligen misstänkta.
2. Det finns de som på sannolika skäl är misstänkta.
3. Sedan finns det de som till den grad är misstänkta att tillräckliga skäl för åtal föreligger.
1-3 kan "a priori" omöjligen anses som skyldiga i en rättsstat.
Det händer inte sällan att 1-3 visar sig vara oskyldiga.
Det händer dock rent faktiskt att icke-misstänkta är skyldiga; det gäller bara att bevisa det för att de även rättsligt skall kunna anses skyldiga.
En medborgare höjd över varje misstanke är alltid skyldig, åtminstone potentiellt!
Bernt
I din dialog ovan framstår du nästan som principlös! ;-)
Äh, häng inte upp dig på anonymiteten. Det är sakfrågorna som är det viktiga, eller hur Medborgare X!?
Tristan!
Jag vet, men jag försökte få anonym att ändra.
Nej!
För mig är det så svårt att föra ett vettig rak debatt med anonym. Det kan vara en det kan vara tio. Det blir en enda röra. Därför så undviker jag att svara dom/den.
Återigen:
HUR VET MAN VEM SOM ÄR BROTTSOFFRET INNAN PROCESSEN ÄR SLUT????
Intressant diskussion! Men det jag vill ha fram är just det som Profanum trycker på. Hur vet man vem som verkligen är "brottsoffret" innan förundersökningen ens påbörjats?
Hela rättssystemet har byggt upp efter förutsattsen att de som anmäler brott faktiskt har varit utsatta för det de säger sig varit utsatta för. Att de tala sanning när de anmäler ett brott.
Men verkligheten är inte så ideal. Det finns tillfällen då den som anmäler ett brott omedvetet har uppfattat det som hänt på ett felaktigt sätt eller att de t.o.m. ljuger om vad som har hänt. Detta tar inte rättssystemet hänsyn till och än mindre lägger åklagaren fokus på att granska och ifrågasätta själva anmälan och vilka alternativa syften som målsäganden kan ha av att anmäla brottet.
Istället läggs huvudfokus på att hitta bevis som styrker målsägandes historia och bevis som styrker att den brottsmisstänkte är skyldig. Ofta undersöks knappt ens sådant som talar för den misstänkte, utan detta göms ofta undan i den så kallade slasken.
I historier som fallet Tito Beltran blir det extra tydligt då det var en privatspanare i form av Monica Dahlström-Lannes som drev fram och koordinerade hela anmälan, inklusive att finna vittnen och förhöra dessa innan anmälan gjordes till polisen och förundersökningen startade. Hon hade därmed redan haft tid att preparera vad målsäganden och de olika vittnena skulle uppge till polisen under förundersökningen och i huvudförhandlingen i domstolen.
Det visar att det är möjligt för målsäganden och vittnen att gemensamt påverka utredningen, något som man spärrar in den misstänkte för! Men att målsägande skulle kunna göra samma sak verkar rättssystemet inte bry sig om.
Medborgare X: Jo så där har det gått till när pappan i min släkt drogs inför rätta också. Kvinnan i fråga hade en blogg där hon hade lagt ut bilder på sina "älsklingsbarn", men där fanns inte de barn hon hade med den här pappan med. För hon hade nu träffat sin riktiga älsklingsman och de hade fått älsklingsbarn.
Så de har blivit ett slags styvbarn i den familjen, men hon skulle ändå äga dem och ha dem under sin vårdnad. Och socialen stod hela tiden på hennes sida och lade inte två strån i kors för att barnen skulle få träffa sin pappa.
Det barn som självmant hade sagt att han tyckte om pappan och ville träffa honom tog hon förstås inte med till socialen.
Det går ganska snabbt att alienera ett par barn från en förälder.
I sådana fall så borde barnen stå i centrum, men det gör de inte utan mamma-barn blir en enhet, som ska försvaras av socialen.
Och Roks och co har åstadkommit mycket skada där genom att dra iväg och påstå att män är si eller så.
Hela detta system gör att det blir rättsosäkert, för medborgarna litar då inte längre på varken politiker eller press. Och det i sin tur gör att samhället kommer i gungning.
Men i ett sådant fall så går det ju inte att spärra in pappan och hans familj också.
Det du är ute efter är att hindra människor från att tala med varandra och det går inte i vårt samhälle. Då har vi ju inte längre yttrandefrihet ens i våra hem. Eller kan prata med våra vänner och grannar.
I Beltranfallet skulle man ju inte ha kunnat spärra in hela nöjesvärlden. De som var ute på turné. Hur skulle det ha sett ut?
Då har vi ju fått en diktatur, där polisen kan ta över. Då får vi ett sådant land som Chile länge har varit.
Alltså det finns en machokultur i Sydamerika och i den ingår Beltran. Han föddes där 1965 och var åtta år då det blev en militärdiktatur.
Först 1986 lämnade han Chile för att studera i Sverige. Jag tror faktiskt inte han har samma uppfattning som svenska män om kvinnor.
Gör Barnkonventionen till lag! Det skulle hjälpa dem på ett bättre sätt. Det är ju också ett barn inblandat i den här rättegången förutom den 18-åriga "barnflickan".
profanum_vulgus,
Hur vet man vilken som är offer innan rättsprocessen är klar?
Vid de flesta brott så kan jag väl tycka att offer är rätt så given. Säg att det är ett rån, misshandel. Ska man få isolera offret efter brottet?
Kanske för att vara 100% säker på att det inte ska ske någon påverkan. Men hur kommer det gå med det psykiska tillfrisknandet? Hur skulle man må efter först utsatts för ett brott och allt det medför och sedan blir man skild från det sociala nätverket?
Det borde istället finnas straff för otillåten påverkan och bevisade falska anmälan.
trollan:
Så om jag går till polisen och hävdar att du rånat mig så ska du låsas in och jag få möjlighet att påverka utredningen?
Varför skulle det vara roligare att bli inlåst om man är brottsling?
Men måste man förutsätta att alla anmälningarna är falska? Det tycker jag låter lika illa som att förutsätta att alla män är potentiella pedofiler.
Men dom sagt, visar det sig att jag vid den tid jag påstod att jag blev rånad bevisligen var på något annat ställe, få måste det finnas konsekvenser för det? Om inte annat böta för att polisen slösat med tid.
Får man påminna om att åklagaren har en objektivitetsplikt? När en misstänkt av någon grad finns, så ska åklagare/polis utreda omständigheter som talar för och emot eventuell skuld.
Trollan, falsk/vårdslös tillvitelse, falsk angivelse m.m. är några straffsanktionerade brottskategorier för att hindra att oskyldiga blir dömda på falska grunder.
Förresten, är det inte i vissa delstater i USA som man "låser in" juryn en viss tid under processen tills dom avkunnats, i syfte att hindra otillbörlig påverkan?
Syftet med inlägget är naturligtvis inte att propagera för att målsägande ska låsas in, utan att synliggöra att rättssystemet förutsätter att den som anmäler brott har rent mjöl i påsen.
Detta kan utnyttjas av personer som inte har helt rent mjöl i påsen genom att påverka utredningen under förundersökningen och under huvudförhandlingen i domstolen. Något som den misstänkte har ytterst svårt att värja sig mot eftersom denne ofta sitter häktad utan möjlighet att kommunicera med omvärlden.
Dessutom ges den som hävdar sig vara ett brottsoffer enormt mycket resurser på sin sida (free of charge). Både en åklagare som driver ens sak (om det är ett brott som lyder under allmänt åtal) och i vissa fall även ett målsägarbiträde. Dessutom har målsägande möjlighet att tala för sin sak med både vittnen, personer i sin omgivning och media.
Den misstänkte får en försvarsadvokat utsedd till sig (vilket denne dock själv får bekosta), men ingen som helst möjlighet att bemöta vad målsägande och andra sprider för bild om denne.
Detta är något som man bör vara väl medveten om när man läser om fall som Tito Beltran, när ord står mot ord.
"Då har vi ju fått en diktatur, där polisen kan ta över. Då får vi ett sådant land som Chile länge har varit.
Alltså det finns en machokultur i Sydamerika och i den ingår Beltran. Han föddes där 1965 och var åtta år då det blev en militärdiktatur.
Först 1986 lämnade han Chile för att studera i Sverige. Jag tror faktiskt inte han har samma uppfattning som svenska män om kvinnor."
Från det ena till det andra, liksom. Hej å hå. Nyckelfrasen är väl "Jag tror"
För övrigt är svenska män ingen homogen grupp, lika lite som svenska kvinnor är det (ROKS och Hemslöjdens vänner är en smula olika varandra).
Att du har något problem med Beltran är uppenbart, så håll dig till det då och låt bli att snurra in dig i märkligheter.
Medborgar X, vill bara förtydliga att jag förstår och håller med dig i sak. Min reaktion väder sig till P_V som då försöker dra det hela till en spets.
Jag gillar att följa amerikanska serier typ CSI och andra sådana serier. När det viktiga är bevisen och polisen är inte rädd att stöta sig med någon för att få fram sanningen. Det vore inte helt fel om det vore verkligheten så man alltid visste att rätt brottsling kunde sättas dit, och bevisen alltid baserades på vetenskap och därmed otvetydiga. Tyvärr är Sverige väldigt långt från detta. Jag vet inte om det blivit bättre nu än vid Catrina Da Costa fallet då polisen la ner alla andra spår i ett tidigt stadie när de fått sitt "vattentäta" spår, och heller inte undersökte det som talade för läkarnas oskuld.
Men frågan med Tito och även detta fall, handlar det om målsägarens historia, eller var media och vi läsare, med och påverkade utgången?
Trollan!
Du har helt rätt i att i fallet Tito Beltran så är det knappast målsägande själv (barnflickan) som påverkat utredningen! Det är snarare Monica Dahlström-Lannes! Det är hon som ringt runt till "vittnena" och påverkat vad både de och målsägande ska berätta. Till sin hjälp har hon dessutom haft Thomas Bodström som av någon underlig anledning har utsetts till barnflickans målsägandebiträde.
Så det är definitivt inte enbart målsägande själv som kan påverka en utredning. Det kan lika gärna vara personer i målsägandes omgivning som har en underliggande agenda. Det kan man ju även se i fall som Evelina Oscarsson och Daddys. I båda dessa fall verkar det finnas en mormor som styr och ställer en hel del i bakgrunden.
Så det är inte så enkelt som att låsa in målsägande för att få till en mer objektiv rättsprocess. Dock borde det spenderas betydligt mer tid på att undersöka och ifrågasätta de uppgifter som målsäganden och de vittnen som talar för målsäganden i samband med förundersökningen.
Ja mycket resurser ska sättas in och granska de som anmäler att de är utsatta för brott. Granska dem, ifrågasätt dem, utred dem ordentligt innan det börjas utreda det anmälda brottet. Tycker jag också låter vettigt.
Nu är du väl ändå ute och cyklar, ska vi spärra in alla brottsoffer fram till rättegångarna så dom inte kan ljuga ihop nåt, hur bra tror du det skulle funka i verkligheten, hur många skulle anmäla en våldtäkt om dom vet att då blir man själv inlåst också.
Smart tänkt.
Trollan:
Vadå utgå ifrån att anklagelser är osanna? Om jag anklagar dig för att ha rånat mig och du hävdar att jag ljuger så har vi anklagat varandra för brott. Vem av oss ska låsas in för att inte kunna påverka utredningen och vem av oss ska vara ute och kunna påverka utredningen?
Det är ju det som är frågan, hur vet du vem av de två parterna som är brottsoffer utan att anta att minst en av två anklagelser är osann?
Anonym 11:54
På tal om smart tänkt:
Varför ska vi ha rättegångar om vi redan känner sanningen vid häktningsförhandlingen?
På tal om oskyldighetspresumtionen
I många brottmål görs s.k. personutredningar varigenom frivårdsmyndigheten utreder förutsättningarna för frivårdspåföljder, och det innan att huvudförhandlingen har ägt rum d.v.s. innan domstolen har tagit ställning till skuldfrågan!
Det är en paradox som i förhållande till oskyldighetspresumtionen inte är helt friktionsfri.
Det fungerar självklart inte att spärra in anmälaren, då skulle många inte ens bry sig om att anmäla på grund av det.
Däremot bör man lägga mycket mer vikt på det som sägs i de ursprungliga förhören innan de har fått en chans att snacka ihop sig. I detta fall när anmälaren väntade väldigt länge med att anmäla så bör man ta in i bevisvärderingen att hon har haft chansen att träna in en historia. Det betyder att Beltran antagligen borde ha friats eftersom det inte fanns några tekniska bevis utan enbart en "trovärdig" historia.
Visst, mannen är sexmissbrukare, ett svin som varit otrogen flertaliga gånger och antagligen fulraggar han på unge tjejer. Däremot är det inte bevisat att han är skyldig till våldtäkt.
vad skulle ni kommentera om detta då: Kvinna blev våldtagen av en 59-årig krögare,dömdes till 2,5 års fängelse! Kvinnan åt middag med gärningsmannen efter att hon blivit våldtagen,inga dna bevis,inget samlag genomfördes,enda beviset var nån svullnad på munnen av kyss eller liknade..offret hade möjliget att lämmna platsen,men valde att låsa in sig på en toalett och ringa en vän att hämta henne, gärningsmannen hade dessutom somnat,kunde hon inte då ha lämnat platsen och larmat?kräver nu 100 000 i skadestånd på vilka grunder?? Äter man middag efter att ha blivit våldtagen med gärningsmannen??
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!