Medborgare! Pelle Filipsson har skrivit en debattartikel i Expressen om ofrivilligt föräldraskap, där han konstaterar att många pappor inte har valt att bli föräldrar. Ofrivilligt föräldraskap är något som kan drabba både män och kvinnor, men med hjälp av den fria aborträtten behöver det oftast inte gå så långt att barn föds som inte är önskade av mamman. Pelle Filipsson konstaterar dock att mäns problem vid en oönskad graviditet ofta helt ignoreras. Istället möts de med skam- och skuldbelägganden. Ämnet är nästan tabu att tala om. Därför verkar det oförklarligt att män kan lämna sina barn, vilket i sin tur ofta leder till att dessa barn växer upp som faderlösa problembarn och att papporna i allmänhetens mun kallas för "svikarpappor". Istället för att lyssna på dessa män och försöka sätta sig in i deras situation får de ofta höra att de borde tänkt på att skydda sig eller något liknande (vilket med all tydlighet framgår av kommentarerna till Filipssons artikel i Expressen som Trollan noterat). Men det är inte bara från allmänheten som den typen av skuldbeläggande härrör och där män stämplas som svikare. Även samhällets offentliga institutioner betraktas män på ett helt annat sätt än kvinnor när det gäller barn och föräldraskap. Pelle Filipsson skriver:
“I sökandet efter hjälp hittade jag psykologer som betraktar män som avelsdjur, rådgivare som uppmuntrar kvinnor att lura till sig en graviditet, och attityden att en mans nej aldrig är ett nej. I sina texter om föräldraskap suddar Socialstyrelsen bort det ena könet. Kvinnoorganisationen tyckte inte att män skulle ha hjälp. Till och med den stora pappaföreningen betraktar de ofrivilliga som infantila. Och kvinnor görs till passiva offer inom ett område där de har ensam beslutsrätt. Det är inte att ge människor verktyg för ansvar. ”
Genom den fria aborträtten har kvinnor fått ett fantastiskt verktyg att styra över sitt eget liv och att endast behöva bli förälder när det passar dem själva. Inga barn behöver längre födas som inte är önskade av sin mamma. I Sverige utnyttjar drygt 30000 kvinnor denna möjlighet varje år. Det är alltså årligen drygt 30000 barn som slipper att ha en "svikarmamma" till förälder.
Men alla barn har två föräldrar. Två föräldrar som helst av allt ska önska dem innerligt och vilja vara en aktiv del av deras liv. Tyvärr ser det inte alltid så ut. Tyvärr har inte alla barn kommit till världen i en gemensam önskan från båda föräldrarna. De barn som inte är önskade av mamma får aldrig se dagens ljus och de som inte är önskade av pappa riskerar att få växa upp helt utan kontakt med sin pappa eller med en pappa som inte älskar dem innerst inne.
Dessa "svikarpappor" är som tur är inte alls lika många till antalet som "svikarmammorna", men de får trots detta finna sig i att bli ständigt skam- och skuldbelagda. Tack var den fria aborten slipper "svikarmammorna" att bli utsatta för samma sak.
Tusen tack för den fria aborten!
15 kommentarer:
När jag läser slås jag att att det finns likheter med våldtäkt vid vissa ofrivilliga graviditeter. Att man "lurs in i det", att ett nej inte respekteras och synen att man får "skylla sig själv".
Sen finns en annan mer psykologisk aspekt. En del individer kan inte riktigt få till det här med nära relationer. Med barn hyser de förhoppningen att relationen ska bestå, att den andra/e ska stanna.
Vissa kvinnor ser till att bli gravida, och vissa män vill skaffa barn direkt.
När detta inte sker, när den andra/e göt slut iaf ses detta inte med blida ögon av den som "övergivits". Och här kommer inte sällan uttalanden om att "jag ska göra ditt liv till ett h-vet" (ett h-vete som barnen tyvärr dras in i)
Sen vill jag bara förtydliga att en del av de mammor du kallar "svikarmammor" är just det omvända. De skulle vilja behålla barnet men avstår då pappan inte vill. Just för att de vill att barnet ska vara önskat och älskat av båda sina föräldrar, inte vill stå ensam med ansvaret... Det ser inte jag som att svika. Och sen finns det naturligtvis män som vill ha barnet men mamman gör abort iaf. Men i många fall är det naturligtvis ett gemensamt beslut.
Vilket jag ser det gör det omöjligt att uttala sig om vilket kön som skulle ha flest "svikare"...om det nu ska vara nödvändigt att alltid försöka ta reda på vilket kön som har störst skuld?
Mia!
Som tur är tror jag att de kvinnor som medvetet lurar män att göra dem gravida är relativt få till antalet. I de allra flesta fall handlar det nog om att man haft sex för sexets skull och att kvinnan råkat bli gravid, men att när detta uppdagas så visar det sig att de båda har helt olika önskningar om att bli föräldrar just då. Kanske har man inte ens diskuterat saken i detalj med varandra.
Är det då mamman som inte önskar barn för tillfället så gör hon abort (och barnet slipper födas med en "svikarmamma" som förälder), men om det är pappan som inte önskar barn för tillfället så är det helt och hållet upp till mamman om barnet ska födas med en "svikarpappa" till förälder eller ej. De flesta par talar antagligen med varandra i de här situationerna och kommer gemensamt överens hur de ska lösa den uppkomna situationen, men i de fall där mamman lyssnar mer till sina egna känslor än till pappans och det ofödda barnets så slutar det ofta med att barnet föds för att uppfylla kvinnans eget ego. När så sker så uppstår en situation som ofta inte är bra varken för pappan eller för barnet, men den som ofta skuldbeläggs är pappan. Han ses då som en "svikarpappa" i omgivningens ögon. Om detta är det tydligen väldigt svårt att föra en konstruktiv diskussion, vilket om inte annat syns bland kommentarerna på Expressen.
Mia!
Jag håller med dig att det finns en hel del kvinnor skulle vilja behålla barnen, men som inser att pappan till barnet inte önskar bli förälder just nu och som då väljer abort. De inser att det behövs att de båda önskar barnet för att det ska bli bra för dem alla i långa loppet. Som tur är så är de flesta vuxna ganska vettiga personer som inser att barn och föräldraskap är något som berör båda föräldrarna och något som man bör vara överens om.
Medborgarperspektiv
"Som tur är tror jag att de kvinnor som medvetet lurar män att göra dem gravida är relativt få till antalet."
Ja tack och lov är störda (mer eller mindre) individer i minoritet.
"Om detta är det tydligen väldigt svårt att föra en konstruktiv diskussion, vilket om inte annat syns bland kommentarerna på Expressen."
Ja det är underligt. Nu har vi ju tack och lov fri abort. Men låt säga att vi inte hade det. Liksom många ofrivilliga pappor tar sitt ansvar ändå så gjorde/gör nog många kvinnor det när/där det inte fanns/finns. Men nä domen över de mammor som inte kan knyta an till och inte vill/kan ta ansvar för sitt barn (jfr adoptera bort det) är inte lika hård som för denna kategori av pappor.
Sen är det bra att män börjar prata om detta. Kanske kan vi då mer korrekt börja använda en annan definition ist för att bunta ihop dem med svikarpapporna. Ofrivilliga pappor tycker jag är en mer korrekt definition.
Mia!
Ja, vi har ju tack och lov fri abort. Som du säger, hade vi inte haft det så hade det nog funnits ungefär lika många kvinnor som män som var ofrivilliga föräldrar och som inte ville/kunde ta ansvar för sina barn. Nu är dock proportionerna lite annorlunda, men det är ju bara positivt att kvinnor har fått en fantastisk möjlighet att i efterhand (efter att ha blivit gravida) kunna tänka igenom i lugn och ro om de verkligen vill bli föräldrar just nu och om de verkigen önskar barnet de bär på, så att de slipper råka ut för att bli riktiga "svikarmammor". Tusen tack till den fria aborten!
Tack för att du skrev inlägget jag kände att jag ville skriva, men inte kunde formulera :)
Kvinnor som inte önskar få barn här och nu kan avsluta sin graviditet - och det är en fantastisk möjlighet som vi i Sverige kan vara stolt över.
Men den andra föräldern glöms bort i denna debatt. Och samma människor som hyllar abort som möjlighet för kvinnorna, fnyser åt männen och kallar dem idioter som inte kan skydda sig, och att de då får skylla sig själv. Que?!
Angående att lura till sig en graviditet!!
Jag har fått anledning till att fundera kring denna fråga!
Jag är sedan Juni 2009 far till ett barn som tillkommit genom ett moraliskt "bedrägeribrott" av en singel kvinna. En entydig och upprepad falsk uppgift om att hon inte kunde bli gravid..fick till följd att hon just genom denna uppgift, kunde tillskansa sig en graviditet. ..Barnet var av mig fullkomligt oönskat men jag har idag lyckats ta mig igenom den värsta känslomässiga apati-effekten som följde av detta. Känslan av kränkning sitter dock kvar men jag arbetar även med att få detta sår att läkas.
Idag betraktas inte denna typ av bedrägerihandlingar som utförs av kvinnor som ett brott. Inom i vart fall socialtjänsten så benäms beteendet istället som .."klandervärt"...
För den som känner lagstiftningen på familjerättens område känner även till att i det fall de två biologiska föräldrarna är ogifta..så måste kvinnan ge sitt medgivande för att mannen skall bli vårdnadshavare. Sker inte detta så är kvinnan ensam vårdnadshavare (Talan i domstol kan givetvis väckas av mannen..)...Samtidigt finns det ett lagkrav på att faderskap skall faställas och att underhåll till barnet skall betalas (helt riktigt i min mening.. vill jag påtala).
D.v.s.. Ur en barnlängtande kvinnas synpunkt så torde idag ett bedrägeri te sig många gånger mycket mer frestande och rationellt än det historiskt kan ha gjort...Och bedrägarihandlingen betraktas ju alltjämt inte ens som ett brott i lagens mening!!
Svårt att säga hur stor förekomsten av "bedrägeri gravidieter" egentligen är
eftersom det finns en naturligt "tystande effekt" genom hänsyn till barnet. Är ju ingen expert men gissningsvis så rör det sig här om samma "själv-tystande fenomen" som jag antar förekommer då barn avlats och föds till följd av en våldtäkt. (Vilket idag torde vara ovanligt i sverige)
Detta osannolika och för mig ofattbara livsöde som tilldelats mig själv och min idag sju månader gammla son kanske blott är ett sällsynt uttryck för en ovanligt hänsynslös kvinna i kombination med tillvarons allmänna slumpmässighet..
..eller är det en område som pga sina otvetydiga könsmaktspolitiska dimensioner inte skall diskuteras vidare..Det skall kanske inte grävas djupare i frågor som brott och straff, Rätt och orätt i anslutning till reproduktionsfrågan. Det ju redan en gång för alla faställt att det är fråga om ett brott som skett i det fall ett barn skulle avlas genom våltäkt..(..och i det fall det sker så finns nu sedan 1974 kvinnas lagliga utväg att använda sig av abort)
...Är våldtäkt det enda brottsliga sätt ett barn kan avlas och födas igenom????
Som sagt ... 100 meter ifrån mig bor det ytterligare en man som i vart fall enligt ryktet råkat ut för samma sak som jag..D.v.s ett moraliskt bedrägeri utfört av en kvinna som uppgav att hon åt p-piller..Barnet som är cirka 2 år är fullkomligt oönskat av fadern och varit ett mycket hårt slag för fadern då denne har inte kunnat ta till sig detta alls..
Se där! Ytterligare ett osannolikt och oturligt livsöde för i vart fall ytterliggare två individer...och brottslingen går fri.
Avslutningsvis:
I det fall en kvinna tillskansar sig en graviditet genom en bedräglighandling så måste det betraktas som ett brott och följas av de kännbara straff..
Ja som jag sa finns det beröringspunkter med våldtäkt. Även om det skulle betraktas som ett brott så skulle det vara svårt att bevisa. Några skulle kanske kunna dömas, men det stora flertalet skulle nog "komma undan". Bedrägliga och empatistörda individer är och förblir ett gissel för de som drabbas, och för samhället.
svikarmamma...
gjorde en abort i V 16 .. sambon ville inte ha barn.
Så jag fick mörda vårt barn och mår skit och jag får leva med detta i resten av mitt liv.
jag orkar inte bära på detta ... orkar inte...
men det är klart.. jag är ju en svikarmamma som tog bort det sk. oönskade barnet..
vikket kvinnosvin jag är som utnyttjade *kvinnors* fria rätt till abort........
Anonym 14:54 och Mia!
Ledsamt att höra din historia, som ju påminner om den som Pelle Filipsson beskriver i sin artikel. Ni är nog tyvärr inte ensamma och många gånger får ni nog tyvärr mötas av den typen av skam- och skuldbeläggning som Filipsson beskriver och som också förekommer i kommentarerna till hans artikel i Expressen. Men som Mia säger, tyvärr är det ytterst svårt att komma åt den typen av bedrägliga och empatistörda individer som beter sig på detta sätt. Det är inte lätt att hitta en praktisk lösning.
Anonym 19:41!
Du har nog missuppfattat mitt inlägg. Jag tycker att den fria aborten är fantastisk. Den ger mammor en unik möjlighet att själva planera sina liv och ser till att de barn som föds verkligen är önskade av mamman. Så att de slipper drabbas av att mamman inte önskar dem och blir en "svikarmamma". Pappor har inte samma möjlighet att undvika att bli deras barn föds oönskade och att därmed bli "svikarpappor".
Det är dock ledsamt att läsa att du mår dåligt efter din abort. Så är det ju tyvärr ibland när den ena önskar barnet, men inte den andre, och att man då gör abort. Det kan drabba kvinnor som i ditt fall, men det kan även drabba män som önskar barnet som hans flickvän är gravid med, men som hon inte önskar och därför gör abort. Men man måste nog se det ur barnets perspektiv och det är inte speciellt bra att det kommer till världen om en av dess föräldrar inte önskar det. Då är risken stor att det drabbas av en "svikarförälder".
Jag hoppas du har någon att tala ut med om dina känslor, förhoppningsvis din pojkvän. Så att du på sikt kan komma över detta och gå vidare i livet. Det kommer säkert fler tillfällen i livet att få barn, då både du och din partner är redo för detta. Kram på dig!
Gravidetetsbedrägerier..Ett ökat samhällsproblem
Mia och Medborgare X,
Tack för era kommentarer
Tror att det är viktigt att lagstiftningen på något sätt understryker att det fodras ett gemensamt samtycke till föräldraskap.
Kvinnans enskilda rätt till abort (30 000 aborter årligen i sverige), Singelsamhället, Den ökade ekonomiska utjämningen mellan man och kvinna, De förkortade relationerna mellan man och kvinnan, Det ökade antalet olika partners under en livstid .Den senare tid i livet då människor väljer att skaffa barn..(genomsnittsåldern för förstföderskor kryper stadigt uppåt)
All detta gör att den gamla synen att barn främst alstras genom äktenskap/tradionella familjer inte passar särskillt bra.
Vidare, den traditionella synen att om mannen går med på sex, så går han också med på ett möjligt föräldraskap är idag dessutom mot ovan nämda samhällsförändringar ...än mer förkastlig.
Att mannen får skylla sig själv om han har sex med en kvinna är helt enkelt inte rimligt... (lika lite som att en kvinna får skylla sig själv om hon blir våldtagen ..i det fall hon följer med någon hem efter krogen)
Hur det skall lösas praktiskt är förstås jättesvårt...Givetvis låter det ju helt absurt..men faktum är att det handlar kanske om någon form av kontraktsförhållande/bekräftelse som torde krävas i framtiden i något skede av graviditeten och/eller relationen.
Det gemensamma samtycket måste vara grunden för reproduktion..och det får inte betraktas som samma sak som det gemensamma beslutet att ha sex. D.v.s det måste i normalfallet krävas två beslut där samtycke föreligger för att bli förälder) (1. Att ha sex .2. Att bli förälder)
..Det är just detta som måste understykas ytterliggare i vår tid på något sätt. Givetvis skall det aldrig gå att tvinga en kvinna till abort i det fall en graviditet uppstår. Givetvis skall det inte heller gå att inskränka kvinnas aborträtt. .Dock skulle det vara ett litet steg i rätt riktning om kvinnan själv får sörja för barnet även med den del som mannen idag tvingas till genom lagstiftningen i det fall hon väljer att behålla ett barn som mannen inte önskat (Barnets perspektiv får dock inte glömmas bort). Detta mot bakgrund av den ekonomiska utjämningen som skett mellan man och kvinna samt kvinnoorganisationernas genomdrivande av kvinnans enskilda aborträtt. Bara vetskapen om att kvinnan kan erhålla bidrag till barnets försörjningen bidrar ju till att hon inte behöver bekymmra sig så mycket om mannens önskemål eller intressen i föräldrafrågan. Detta torde gälla i de fall där en av någon oönskad graviditet uppstått genom någon form av gemensamt "slarv"
I det fall en gravidtitet uppstår pga av "bedrägeri" och kvinnan väljer att fullfölja graviditeten så bör det leda till
ett mycket kännbart fängelsestraff och skadeståndskylldighet för detta vidriga brott--Vidare bör kvinnan själv få sörja för barnet ekonomiskt
Fortsätter I nästa inlägg..
....Fortsättning från föregående inlägg…
Givetvis kommer alltid bevisfrågan att vara svår...Ord står mot ord..Det skiljer sig dock inte te.x ifrån sexualmål där bevisfrågan ofta är svår.
Det är orimligt att tänka sig att svårigheten att leda dessa brott i bevis ..skall vara skäl för att det den här typen av "bedrägerier" inte skall anses som mycket grova brott.
Skall jag vara ärlig så anar jag att det inte rör sig om ett fåtal bedrägliga och empatistörda kvinnor som överväger eller ger sig in på den här bedrägerivägen..Tanken har nog föresvävat ett flertal barnlängtande singelkvinnor i 35 årsåldern att det går ju alltid att skaffa sig ett ragg på krogen som sista utväg..(även om man nog gärna undviker ett renodlat bedrägeri). Det verkar även vara en allmänt utbredd uppfattning bland kvinnor att denna typ av bedrägerier skall undantas från att lagföras bara för det faktum att en man kan välja att skydda sig bättre.
En sort uppfattning att den som ger sig in i leken får tåla de ojusta som förekommer där...En mycket tveksam uppfattning i mitt tycke och som vanligvis inte gäller i övriga samhället.
I det fall någon står åtalad för bedrägeri genom att denne med ett falska uppgifter fått ut pengar ifrån någon annans konto så undgår man ju inte straff bara för att banken kunde ha gjort mer för att kontrollera uppgifterna en extra gång.
Vidare behöver ju inte en trafikant tolera brott som begås bara för att denne gett sig ut i trafiken..
Mot bakgrund av den nya samhällsutvecklingen i kombination med att den biologiska klockan för kvinnor alltjämt kvarstår så bidrar den vidöppna möjligheten för kvinnor att agera bedrägligt att detta kanske kommer att leda till ett stort ökat antal fall om det inte stoppas.
Mörkertalet är säkerligen stort redan idag..En förnuftig men barnlängtande kvinna inser säkerligen att ett "bedrägeri" inte är det optimala lösningen men kan lätt i desperation ändå drivas att ta till lögnen som medel för att förverkliga sina egna barnlängtande drömmar...(Torde vara synnerligen frestande om det inte heller anses som ett brott)
Den person som är mor till min pojke är kvinna för vilken klockan klämtade men är i övrigt en väletablerad person ..En kvinna som helt enkelt ville ha barn..och valde att ta chansen när den uppstod.
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!