Medborgare! Det har nu gått ungefär tre veckor sedan Aftonbladet beskyllde Sven Otto Littorin för att ha köpt sex av horan "Anna". Ett par dagar efter publiceringen framkom det allt tydligare att Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Lena Mellin hade väldigt lite på fötterna och att historien inte alls hänger ihop. Aftonbladet valde att publicerade historien enbart därför att Lena Mellin ansåg att den anonyma horan "Anna" var trovärdig. Trots att vi är många som krävt att Aftonbladet ska upp till bevis har de ännu inte kunnat visa upp några som helst konkreta och verifierbara bevis som styrker deras påståenden. Idag vet vi inte ens om horan "Anna" existerar eller om hon bara är en fabricerad produkt från Aftonbladets ledarredaktion. En av de mest minnesvärda tingen i Littorinaffären är Lena Mellins påstående att hon aldrig skulle ha publicerat anklagelserna mot Sven Otto Littorin om han nekat till anklagelserna. Dels visar detta att Aftonbladet inte har några som helst konkreta och verifierbara bevis som styrker deras påståenden om Sven Otto Littorin, men framför allt visar det att Lena Mellin inte tar ett nej för ett nej. Av Aftonbladets egen filmade konfrontation med Sven Otto Littorin från flygplatsen i Visby framgår det att han redan från början dementerade reporterns uppgifter. Dessutom fick Aftonbladet en dementi av Sven Otto Littorins pressekreterare senare på kvällen. Men Lena Mellin väljer att ljuga och påstår att:
"- När reportern först ställer frågorna till honom på flygplatsen så svarar han först ”nej, nej”, som framgår av den filmade intervjun vi lagt ut på nätet.
- Men det tolkar vi som att han blev överrumplad, allt eftersom frågorna blir mer detaljerade svarar han ”inga kommentarer”."
Precis som Matte Matik så stiligt har illustrerat (klicka på bilden) så undrar man ju om det är så Lena Mellin tänker när det gäller sitt eget sexliv också?
Att hon i fallet Sven Otto Littorin har köpt sig en hora blir ju allt mer uppenbart! Den makten har man ju på ledarredaktionen. Makten att fabricera historier i syfte att smutskasta sin politiska motståndare! Makten att våldta sanningen!
11 kommentarer:
Ja det hela var mer ett uttryck för att desperationen nått aldrig tidigare skådade nivåer inför detta ödesval 2010.
Journalister ska givetvis aldrig "ta ett nej för ett nej" när det gäller dementier från politiker och andra högt uppsatta.
Noterar att Medborgarperspektiv excellerar i att upprepa uttrycket hora, hora, hora.
Så anonym det du säger är att om en politiker säger nej så ska det inte räknas. Vad hindrar journalister att fråga dåliga frågor för att sätta ditt dom för saker, eller för att dom ge dom dåligt rykte.
Mellin sa själv att hon inte hade publicerat om Littorin hade sagt nej. Nu var det ju just nej som Littorin sa.
Att uppenbart försöka skada en människa genom att fara med osanning, som det verkar är i min värld etiskt klandervärt. Att göra det med hjälp av en av Sveriges största dagstidningar är än mer upprörande. Att göra det mot en far och hans barn som befinner sig i en vårdnadstvist har jag bara inte ord för. Mitt normala svenska ordförråd räcker inte till här. Svineri kanske skulle passa som beskrivning?
Till yttermera visso, att göra det i en politisk situation har för mig sänkt Aftonbladet ner till träsknivå. Därefter att hänvisa till några bevis och sedan inte kunna visa dem. Skamligt. Det som det verkar välkoordinerade negativa kommentarerna om Littorin från ett visst parti, skrämmer mig. Aftonbladets beteende försvårar ju bara för andra i den granskande statsmakten som pressen ska vara. Aftonbladets beteende som att bara låtsas som det regnar nu är oerhört omoget. Nån j-a ordning får det väl vara i kvällspressen också! Jag hyser inte mycket hopp till PO heller då Stenius ju nog har ett stort mått av intressekonflikt i frågan.
Att kalla någon för namn är inte heller bra, här har ”anonym” en liten poäng. Betalflicka, som ”hon” själv kallar sig hade kanske varit bättre (kanske). Ingen verkar ju veta om hon finns för övrigt. Hennes ”historia” verkar ju också vara tunn, när professionella har analyserat den.
Matte Matik illustration visar ju på ett bra sätt att Mellin bara verkar tänka på lösnummer (ursäkta putslustigheten i detta allvarliga sammanhang) och inte förstå vad ett NEJ är. Satiren är ofta ett mycket bra illustrativt verktyg om det används rätt.
Medborgare som hade velat se Almedalsveckan som ett viktigt instrument för att förstå svensk politik och fatta val fick detta helt eller delvis förstört av Aftonbladets klavertramp eller försök till att förskjuta fokus. Men, det var kanske det de ville?
http://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda
Ni verkar övertygade om att Aftonbladet ljugit. Detta kommer väl att klarna så småningom - mediekonsulter brukar ge politiker rådet att aldrig neka om något påstått faktiskt har inträffat (jfr Clinton-affären), eftersom de rätta förhållandena brukar komma fram till sist. Däremot är frågan om förtal inte direkt kopplat till sanninghalten utan till graden av skada spridning uppgifter kan orsaka, det är tänkbart att Littorin kan få rätt mot Aftonbladet även om något andra villkor råder för politiker även där. Antagligen kommer det att krävas av Aftonbladet att de lägger fram mer bevis vid en rättegång. Tills dess kan man avvakta.
Låt mig ställa en hypotetisk fråga: om Aftonbladets uppgifter vore sanna, menar ni att det ändå vore fel att publicera dem?
Ann Helena!
Ja, visst är Lena Mellin och Aftonbladets ledarredaktions agerande ett uttryck för att desperationen nått aldrig tidigare skådade nivåer! Se bara på alla artiklar som ledarredaktionen på Aftonbladet har genererat i spåren av Littorinaffären! Eva Frenchell har skrivit tre stycken ("Förtroendet har raserats" , "Fredrik Reinfeldt ingen statsman", "Hedersuppdrag utan privatliv"), Ingvar Persson har skrivit två ("M tappar en toppspelare", "Vi har inte fått alla svar") och Helle Klein har skrivit en (med den propagandistiska rubriken "Nya moderaternas iskalla förljugenhet").
Det visar ganska tydligt att det hela bara är en välplanerad politisk smutskastningskampanj
Anonym 15:49!
Jaså, ska journalister aldrig ta en nej för ett nej? Ändå var det just ett nej som Lena Mellin sa sig efterfråga! Att inte ta ett nej för ett nej kan, precis som Matte Matiks lilla serie visar, leda väldigt fel.
Och du har helt rätt i att jag benämner "Anna" vid hennes yrkesroll, precis som jag benämner Sven Otto Littorin vid hans yrkesroll och Lena Mellin vid hennes. Har du något emot vissa yrkesroller?
Anonym 20:58!
Naturligtvis har Aftonbladet all rätt i världen att publicera uppgifter som är sanna. Problemet i fallet Littorin är ju just att de inte har kunnat visa några som helst bevis som är kontrollerbara och verifierbara. De har inte ens kunnat bevisa att "Anna" existerar!
Tyvärr är det precis samma logik som ofta används i domtolar i fall där ord står mot ord.
Domstolens ledamöter tar sig då rätten att avgöra vem dom anser "mest trovärdig", och tar detta sedan som tillräckliga bevis.
HD ändrade förra året två sådana domar samtidigt som dom fann det nödvändigt att påpeka för tings och hovrätt att man faktiskt inte får döma människor enbart för att deras anklagare anses trovärdig, utan att det även krävs någon form av ytterligare stödbevisning.
Detta har tingsrätterna löst genom att låta människor, ofta anhöriga till den anklagande, vittna om exempelvis att denne "lät väldigt uppriven" då dom talade i telefon efter det påstådda brottet.
Detta förfarande är särskilt vanligt i brottsmål som gäller just brott mot kvinna eller barn. Detta har i sin tur lett till att det idag sitter över 1000 män på våra anstalter vars domar definitivt kan ifrågasättas. Chanserna att få en resningsansökan beviljad i Sverige är idag ca 1 på 100.
Varför har SOL inte anmält Aftonbladet för förtal? Det vore ju brukligt om han nu är så fruktansvärt oskyldig!
HumanLabRat!
Du finner ett svar här!
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!