Medborgare! Hur mycket tjänar en arbetstagare egentligen? Bara för att man har en viss lön som redovisas på lönespecifikationen så innebär inte detta att det verkligen är den kostnad som arbetsgivaren har. I Sverige döljer vi nämligen en del av lönen i något som kallas arbetsgivaravgift. Detta är en avgift som arbetsgivaren tvingas betala till staten, utöver vad han betala i lön till arbetstagaren, men som inte redovisas för arbetstagaren! Arbetsgivaravgiften är 31,42% för de flesta av alla arbetstagare (den varierar något med åldern). De allra flesta arbetstagare vet inte ens om hur mycket de egentligen betalar i skatt! En typisk SACO-medlem har en lön på 35700 kronor, som redovisas på lönespecifikationen. Inkomstskatten är då cirka 9500 kronor. Kvar i lönekuverten blir då 26200 kronor, vilket med svenska mått mätt är en ganska god inkomst. Vad SACO-medlemmen inte tänker på är att arbetsgivaren utöver detta även betalar en arbetsgivaravgift på cirkla 11200 kronor! Detta innebär att den verkliga inkomsten egentligen är 46900 kronor och den totala skatten är 19700 kronor, eller 42%. När arbetstagaren ska konsumera sina 26200 kronor så betalar denne dessutom ofta 20% av varans eller tjänstens pris i moms. Det innebär att ytterligare upp till 5240 kronor hamnar i statens händer.
Av de totala lönekostnaderna på 46900 kronor hamnar efter konsumtion 26250 kronor i statens händer! Alltså roffar staten åt sig 56% av de arbetsgivarens utgifter! Själva får vi medborgare vara behålla en bråkdel! Om man som medborgare själv vill anställa någon för att utföra tjänster åt en i hemmet blir det oerhört dyrt. Förutom att betala den anställde måste vi ju även förse staten med minst lika mycket pengar! Detta så att Mona Sahlin, Lars Ohly och andra inom makteliten ska kunna lyfta feta löner och slippa arbeta på riktigt!
Det är dags att redovisa arbetsgivaravgiften på lönespecifikationen, så att alla medborgare får reda på vad de verkligen betalar i skatt!
Uppdaterad 2010-03-07 10:15 efter kommentar av Erik.
AB DN1 DN2 SDS SvD1 SvD2
MER INTRESSANT OM: SKATT, ARBETSGIVARAVGIFT, LÖN, MONA SAHLIN, LARS OHLY
MER INTRESSANT OM: SKATT, ARBETSGIVARAVGIFT, LÖN, MONA SAHLIN, LARS OHLY
41 kommentarer:
Fast det är ju ingen skatt, det är avgifter. Dessa går ju till våra socialförsäkringar.
Visst ska det vara med på lönespecen, men det SÄNKER ju skatten. För INNAN skatten dras så betalar man sina försäkringsavgifter med OSKATTADE pengar.
Så skatten i ditt exempel blir bara 20,4%
För inte räknar du väl försäkringsavgifter som skatter? Är mjölkpriset på ICA också en skatt?
Profanum!
Du kan kalla den för vad du vill, men de flesta svenskar tror att inkomstskatten går även till pension och sjukförsäkring. Men så är inte fallet. Dessutom så betalat många betydligt mer i arbetsgivaravgift än vad de sedan får tillgodoräkna sig i pensionsinbetalning och sjukförsäkring! Dessa pengar stoppa staten i fickan och använder bäst de vill, men inte kommer de den inbetalande till goda.
Medborgare X:
Ja det är ju inte konstigare än att de flesta betalar mer i hemförsäkring och bilförsäkring än de får ut från försäkringarna. Det är en förutsättning för försäkringarna.
Skillnaden med socialförsäkringarna är att de inte är vinstdrivande så kollektivet får tillbaka mer, dessutom så får de flesta tillbaka mer än de betalat in.
Nej det är avgifter, alltså är pengarna som kommer in öronmärkta och måste gå tillbaka till avgiftskollektivet. Pengarna som går in i socialförsäkringarna kan aldrig hamna i den fiskala kassan (pengarna som staten förfogar över) däremot går en hel del pengarna andra vägen, från den fiskala kassan och in i socialförsäkringarna.
Skillnaden på en obligatorisk avgift till staten och en skatt existerar ju bara i en kverulerande bloggpostares sinne.
Daniel:
Vad är det för skillnad på en avgift till staten och en avgift till någon annan? Är alla avgifter skatter?
Det finns ju en väsentlig skillnad mellan skatt och avgift.
Skatt är ett slags "tvångsbidrag" till det allmänna/staten utan direkt motprestation medan en avgift är en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation, såsom pension, från det allmänna/staten.
Man kan ju hävda att skatten är ett slags konfiskation som staten disponerar fritt över, vilket alltså inte borde vara fallet med avgifter.
Även om denna skillnad inte är direkt lagstadgad så framgår den av prop. 1973:90 s. 213 f.
Förresten, personalkostnaderna kan också vara högre p.g.a. avtalspensioner. Dessa kan variera, som jag förstått det, beroende på om du arbetar inom stat, kommun eller näringsliv. Inom kommunerna ligger de totala personalkostnaderna på ca 40 %. Så en bruttolön på 50 000 kr, skulle kosta kommunen som arbetsgivare 70 000 kr.
Tristan:
Skillnaden är lagstadgad, det gäller olika regler för skatter och avgifter.
De är diametralt olika saker.
Framförallt att avgifterna går tillbaka till de som betalar dem och att staten inte kan använda dem som sina egna pengar.
Profanum
Nu vet jag inte på vilket sätt du menar att skillnaden skulle vara lagstadgad. Men en sak är jag ganska säker på och det är att du kan argumentera för dig.
Men för att försöka själv. Regeringsformen har t.ex. inte några legaldefinitioner av skatt respektive avgifter. Se det närmaste som jag kan finna, 8 kap. 3 § regeringsformen.
Vägledning kan dock fås genom Avgiftsutredningen (SOU 2007:96) och propositionen som jag hänvisade till ovan, prop. 1973:90.
I prop. 1973:90 anförde departementschefen att det i vissa fall kan vara tveksamt om en penningpålaga ska betecknas som skatt eller avgift och att gränsen mellan skatter och avgifter är flytande.
I den av mig åberopade Avgiftsutredning framgår en viktig skillnad - utöver "demarkationskriteriet" motprestation - mellan skatt och avgift.
Om avgiften skulle sättas oskäligt högre än statens motprestation så är det en omständighet som talar för att avgiften snarare är en skatt.
Härvidlag uppstår då gränsdragningsproblemet mellan skäligt och oskäligt. För enkelhetens skull hänvisar jag till domstols tolkningsföreträde. :-)
Men som sagt, Profanum, de grundläggande gränsdragningskriterierna är vi överens om.
Tristan:
Det är ju just där du hittar skillnaden mellan skatt och avgift. Du ser t.ex. att enbart riksdagen kan besluta om skatt, medan regeringen kan få besluta vissa saker om avgifter.
Men det är två saker som skiljer:
1. Var pengarna hamnar (fiskala kassan eller ej)
2. Vilka som kan dra nytta av dem (avgiftskollektivet eller vem som helst)
Ok, det kan ju vara ytterligare ett demarkationskriterium, kompetensfördelningen mellan riksdag-regering. Det är ju ett slags procedurellt/formellt kriterium. Men detta kriterium ensam verkar inte vara tillräckligt mot bakgrund av diskussionen kring de materiella kriterierna som ovan åberopats även av dig, PV.
Förresten, garantipensionen, hur finansieras den egentligen? Av avgiftskollektivet eller av skattekollektivet?
PV
Men är egentligen skatt och avgift diametralt motsatta storheter?
I grund och botten handlar det ändå om något slags konfiskation, som till trots utmynnar i något slags motprestation, t.ex. allt från mer eller mindre abstrakta "beskydd" i form av militär och polis till konkreta pensioner.
Man kanske skulle be att få dessa motprestationer kvantifierade och specificerade på varje medborgare!
Medborgare X
Jag håller med Dig till fullo... allt ska redovisas. Även försäkringsdelen ska vara med så att löntagarna kan söka alternativa försäkringslösningar än de som våra politiker förvaltar. För ordningens skull så är den lagstadgade momsen 20% av en varas värde inte 25%. Vid en konsumtion på 26200:- så utgör momsen 5240:-
MVH
Erik
Erik!
Det är så sant angående momsen! Det onekligen märkligt att inte arbetstagarna får specificerat hur mycket som arbetsgivaren betalar in i arbetsgivaravgift för dem varje månad. Pengar som går till bl.a. sjukförsäkring och pension. Dessutom betalas 80% av a-kasseavgiften via skattesedeln, men bara de som betala in övriga 20% via fackets a-kassaavgift får ta del av den!
Som Tristan påpekar så betalar dessutom arbetsgivaren in avtalspension. Det syns heller inte på lönespecen! Totalt sett är alltså arbetstagarnas löner långt mycket högre än vad de flesta inser! Varför detta hemlighållande om de riktiga siffrorna?
Medborgare X:
Det beror helt enkelt på att avgifterna skulle vara skattefria (liksom avtalspensionen), så av helt tekniska skäl så drog man avgifterna först och beskattade resten av inkomsten.
I andra länder, som USA, så beskattar man hela inkomsten och sedan får man köpa (sämre och dyrare) försäkringar för skattade pengar.
@Profanum: Arbetsgivaravgifterna är trots namnet en extraskatt, eftersom kopplingen mellan avgiftsuttaget och förmånerna är svag, framför allt för medel- och höginkomsttagare. För sjukförsäkringen, arbetslöshets-ersättningen och andra sociala förmåner finns ett tak för utbetalningarna, men för arbetsgivargifterna finns inget motsvarande tak. Det betyder att arbetsgivaravgifterna över en viss nivå, är en direkt skatt som inte ger några förmåner knutna till den som betalar skatten.
Exempel: Jag tjänar långt över 7,5 basbelopp per år och får betala inkomstskatt samt arbetsgivaravgifter på hela min lön. Men min pension beräknas endast upp till 7,5 basbelopp. Överskottet blir därför till en tvångsskatt.
Mina tre senaste arbetsgivare har alltid redovisat den faktiska kostnaden på lönespecifikationen. Så något förbud att redogöra för sociala avgifter etc. finns inte utan det är fritt fram för arbetsgivaren om denne vill att det ska komma till den anställdes kännedom.
Juristen:
Du är ju jurist, du fattar ju att det inte slutar vara en avgift (alltså något som går tillbaka till avgiftsKOLLEKTIVET) för att det finns ett tak på återbetalningarna.
Hur är det då med felparkeringsavgift? De som parkerar fel oftare än snittet kommer ju betala mycket mer än de får ut. Så då är felparkeringsavgift en skatt?
Finns det några avgifter som inte är skatter då?
Hur är det med mjölken på ICA? Är priset en skatt?
Jag betalade sammanlagt nånstans kring 17 000 kronor i försäkring för min första bil, jag har fått tillbaka 0kr av detta. Min syster betalade på en bil hon ägde samtidigt ungefär 35 000 i försäkring på samma tid, hon fick ut 55 000 av sin försäkring. Var det en skatt jag betalade eftersom jag inte fick tillbaka i relation till vad jag betalade och till vad min syster fick tillbaka???
Medborgare X:
Du får nog räkna bättre.
DELS: De sociala avgifterna hamnar INTE i statens händer.
DELS: Momsen är inte 20% på allt. Det finns ju fyra momsnivåer, 0, 6, 12 och 25 procent. Vem i hela världen skulle lyckas konsumera allt eller ens det mest på varor med maxmomsen?
Dessutom så påverkar ju inte momsen varornas pris, så det är inte konsumenten som betalar mervärdesskatten till staten utan säljaren (därav namnet).
Profanum!
Naturligtvis hamnar de sociala avgifterna i statens händer. Det är ju staten som tagit på sig ansvaret för pensionssystemet, sjukförsäkringssystemet, grundfinansieringen av a-kassan m.m. Sådant som lika gärna skulle kunna ha skötts av fristående organisationer. Som det ser ut idag så uppfattar vanligt folk att samhället tar ansvar för allt detta (och mycket annat) och att detta finansieras av med världens högsta skatter.
Att det finns olika momssatser är helt riktigt och om du läser lite noggrannare i texten ovan så står det "ofta 20%". Visst påverkar momsen det pris som konsumenten betalar till säljaren! I Sverige redovisas priset inklusive moms. I andra länder redovisas priset exklusive moms. Hur som så är det i slutändan konsumenten som får betala momsen (även om det formellt sett är säljaren som förmedlar pengarna till staten).
Systerdyster!
Intressant att dina arbetsgivare har redovisat de faktiska kostnaderna på lönespecen. Det borde verkligen fler göra, eller rättare sagt alla göra! Dessutom borde den totala summan kallas för lön och från denna kunde sedan ett antal försäkringsavgifter få dras innan skatt tas ut på det återstående beloppet.
Dessutom borde dessa försäkringsavgifter vara betydligt mer transparenta. Så att alla arbetstagare vet hur mycket de har betalt in i pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, a-kasseavgift, etc samt vad de har rätt till för ersättning från dessa försäkringar om de får behov att nyttja dem. Idag är det väldigt dålig transparens i dessa försäkringssystem.
Att det är konsumenten som slutligen får betala är inte särskilt kontroversiellt egentligen. Vi är ju alla konsumenter, även som producenter. Sedan finns det förstås producenter, företagare, som fifflar med egna uttag och moms o.d., men räknar man bort dessa så är nog betalningsansvaret ganska rättvist fördelat.
Medborgare X; här får du ett uppslag. Granska manschettbrottslingarna! Fråga dig hur det kommer sig att skatteparadisen kan upprätthålla sin lukrativa penningverksamhet och följ stålarna!
Medborgare X:
Fast i snitt är ju momsen långt under 20%, t.ex. mat är ju något som den vanliga människan lägger stor del av sin lön på.
När man sänker momsen på en vara så brukar priset sjunka tillfälligt och ökar sedan till den gamla prisnivån. Detta beror på att priser sätts enligt principen om vinstmaximering, säljaren lägger på så mycket mervärde som gånger antalet sålda artiklar ger högsta möjliga vinst. Detta mervärde förändras inte av att en del av mervärdet försvinner i skatt (det är ju bara mervärdet i varje led som beskattas och rullas bakåt). T.ex. när man halverade bokmomsen så sjönk priserna några månader och sedan var de uppe på samma nivå igen, däremot när internetbokhandlar kom till så sjönk priserna (ett mindre påslag leder till vinstmaximering).
Ja men då hamnat väl skattepengarna i dina händer, bara det att du inte får använda dem som du vill (utan måste ge dem till staten) precis som att staten får avgifterna i sina händer men inte får använda dem som den vill (utan måste ge dem till avgiftskollektivet)
Medborgare X
Du tycks ha råkat ut för Profanum Vulgos;s studentikosa brännvinsadvokatyr. Stå på dig. Han, hon, den, det har spytt sina kvasisynpunkter över hela nätet i flera år.
Fortsätt på det inslagna spåret
Hälsningar
Erik
Erik
"kvasisynpunkter", vad är det?
nästan-åsikter?
Sådana ordval säger en del om sin upphovsman.
Tristan
Jag förväntade mig inte heller att Du skulle förstå.
Erik
Sålunda, Erik, har du varit likgiltig i ditt uppsåt. ;-)
Tristan
Du har så rätt så, när det gäller dig sålunda.
Erik
Tristan:
Lyckades du begripa hur han fick in de övriga orden i sammanhanget då?
Erik verkar ha en alldeles särskild förmåga. Ibland är det detaljerna som avslöjar huruvida någon har tillgodogjort sig grundskolan.
Till exempel kan man se att Erik använder semikolon för att binda ett genitiv till din pseudonym, som han för övrigt lite vårdslöst stavar fel. Jag lägger inte ut texten utan låter hans text tala för sig självt i övrigt.
Rent sakligt finns inget att anföra eftersom han själv inte tillförde något alls däri.
Tristan
Har man ingenting att säga kan man ju i alla fall, som Du, ägna sig åt språkliga korrektioner av andras alster. Det var länge sedan man kunde dölja intelektuella tomrum med ett vidlyftigt språk.
Erik
Jag som är egenföretagare vet ju verkligen hur mycket det svider eftersom mer än hälften av det man får in i kontanter går till Skatteverket. Det värsta är att "gemene man" tror att man tjänar jättemycket. Låt mig statuera ett exempel:
Säg att jag drar in 80 000 kronor i kassan på firman som jag och min man har ihop. Då tror en del att vi tillsammans har en lön på nästan motsvarande summa.
Istället ser det ut såhär:
20% är moms = 16 000 kronor
64 000 kronor kvar. Sen ska vi dra bort utgifterna för firman, som låt oss säga, uppgår till 14 000 på en månad. (hyra, el, vatten, försäkring, telefon, material, inköp m.m.)
50 000 kronor kvar.
Sen ska detta delas upp på oss två som har firman.
Nu har man 25 000 kr / person.
Av detta ska då inkomstskatt PLUS de egna sociala avgifterna dras (dvs vi betalar vår egen arbetsgivaravgift)
Det handlar om cirka 52% som totalt skall in till Skatteverket. Alltså 13 000 per person.
Kvar har jag 12 000 i inkomst/mån, skattat och klart! Av det ska man betala bolån, räkningar, mat, liv, sparande m.m.
Det handlar alltså i slutänden om en väldigt liten summa som blir kvar. Även om jag innan alla räkningarna gick iväg satt med 80 lax på kontot.
SUCK! Skatternas paradis för skattmasen.
Anonym:
Det är väl ingen som tror att alla pengar in i firman blir pengar på sparkontot?
Momsen går dock inte in på firman utan skickas bara bakåt, utgifterna för firman är ju avdragsgilla.
Så säg att du tar 1000 kr i timmen för arbete i firman. Av det går ungefär 1/3 i egenavgifter (som alltså går tillbaka till avgiftskollektivet) och ungefär 1/3 i skatt (varifrån du får göra avdrag för utgifter i firman varför dessa i normalfallet inte påverkar din lön) kvar har du en jämförelselön på ca 330 kr/h eller en månadslön på 53 000 kronor.
Anonym, det måste kännas tungt att behöva betala för eget sparande! ;-)
bäste anonym 17:22
Du räknar helt rätt.
Profanum Vulgus visar bara vad som blir effekten i hans fall om han till äventyrs får anställning som juridiskt biträde någonstans.
Så han har också rätt.
Erik
Erik:
Nja då är väl lägsta taxan 1 134 kr/h (rättshjälpstaxan).
Men så får man tänka på att bara omkring 65% av arbetstiden är fakturerbar, så en heltid drar väl in omkring 120 000 till firman per månad.
Erik, menar du att man inte skulle få dra av för kostnader som är nödvändiga för att över huvud få intäkter till företaget? Eller hur menar du?
Profanum Vulgus
Det är friska tag. Nu gäller det bara att hitta en arbetsgivareplattform där Du kan visa din intjänandeförmåga.
Erik
Och då menar du förstås, Profanus, exklusive mervärdesskatten.
tristan
Jag menade ett exkluderande av den inkluderade mervärdes katten och hund skatten.
Erik
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!