Sekretessmarkeringar och kontinuitetsprincipen

Medborgare! Hos Daddy kan man läsa om hur det går till när Gert Krantz på folkbokföringskontoret vid Skatteverket i Göteborg delar ut skyddade personuppgifter. Folkbokföringsuppgifter är normalt offentlig, vilket innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan man få sina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs in i folkbokföringssystemet (jfr 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). För att så ska vara fallet bör man dock kunna styrka att man utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier. Detta i form av intyg från sociala myndigheter eller polisen, eller i form av kopior på domar eller beslut om besöksförbud. Men det är inget krav!

Det är alltså relativt enkelt att få skyddade personuppgifter idag. Det bygger oftast enbart på uppgifter från den som anser sig vara utsatt hot eller trakasserier. De sociala myndigheterna hjälper dessutom gärna till att utfärda intyg om att så är fallet, återigen enbart på uppgiftslämnarens uppgifter. I september 2009 var drygt 12000 personer sekretessmarkerade i Sverige.

Gert Krantz är alltså en av dem vid Skatteverkets folkbokföringsenhet som utan att blinka skriver under ansökningar om sekretessmarkering till dem som så önskar, ofta utan att ifrågasätta eller kritiskt granska vilket syftet sekretessmarkeringen är tänkt att användas i.

Under de senaste åren har allt fler fall av missbruk av sekressmarkering uppdagats. I Dagens Industri och i E24 kan man till exempel läsa om en 26-årig kvinna, som beviljats hemliga folkbokföringsuppgifter, som har utnyttjat falska identiteter till omfattande bedrägerier. Under flera år har hon rest runt i landet och lånat pengar, skaffat sig försörjningsstöd från samhället och lurat butiker och företag på miljontals kronor.

Vem tror ni uttalar sig om detta i artiklarna? Just det, Gert Krantz! Trots att antalet personer som får sina folkbokföringsuppgifter skyddade ökar stadigt ser Gert Krantz inga problem med tillämpningen:

"Har du levt ett sådant liv att du har behov av skydd, så ska du ha det. Det är naturligtvis olyckligt om det utnyttjas för brott men vi kan inte lägga några moraliska aspekter på det, säger Gert Krantz, sektionschef vid Skatteverket i Västra Götaland som gett kvinnan spärrmarkering."

Han lägger alltså inga som helst moraliska aspekter vid hur sekressmarkeringarna används. Det bekräftas av att många grova brottslingar idag har skyddade personuppgifter! Men det är inte bara grova brottslingar och ekonomiska bedragare som nyttjar systemet. Det gör ofta även mammor som vill ha enskild vårdnad om sina barn och som då beskyller barnens pappa för våld och övergrepp som en del i denna process. Daddy har själv på sin blogg beskrivit hur just detta gått till i hans fall och han är inte ensam. Det är en återkommande metod som används av många kvinnor.

Monica Antonsson avslöjade i sin bok "Mia: Sanningen om Gömda" att Mia Eriksson använde sig av samma metod. Mia fick också skyddade personuppgifter efter att ha påstått att hon var jagad av mannen med de svarta ögonen och hans kompisar. Allt baserat på hennes egna uppgifter. Socialtjänst och polis hjälpte glatt till att utfärda alla intyg som behövdes.

Med hjälp av en sekretessmarkering eller andra former av skyddade personuppgifter kan då mamman flytta till en annan ort med barnen, trots att pappan fortfarande har gemensam vårdnad, och på så sätt hålla barnen åtskilda från pappan. Genom att barnen inte har någon kontakt med pappan under den här tiden kan mamman senare när vårdnadstvisten ska avgöras i domstol få enskild vårdnad på grund av kontinuitetsprincipen (som anger att om barnet har bott med den ena föräldern under en tid så är det bäst för barnet att ha samma boende i fortsättningen).

Kontinuitetsprincipen utnyttjas alltså av vissa mammor som inte vill att barnen ska ha en fortsatt relation med pappan efter skilsmässan. Detta genom att via skyddade personuppgifter hålla sig själv och barnen gömda från pappan, ofta med hjälp av de sociala myndigheterna. Det finns till och med exempel på fall där mamman kidnappat barnen och fått behålla vårdnaden om barnen efter detta, med hänsyn till kontinuitetsprincipen! Ett sådant fall var kvinnan som med hjälp av Kvinnojouren i Tranås höll sig och barnen gömda i sex år.

Ofta när denna typen av vårdnadstvister kommer till domstol så bedöms inte ens mamman vara den mest lämpade vårdnadshavaren, tvärtom kan de ofta ha tvivel om mammans förmåga att se till barnens bästa och att tillse att barnen får tillgång till båda sina föräldrar. Trots detta döms ofta till mammans fördel enligt kontinuitetsprincipen.

Domstolarna ser då endast till de kortsiktiga problem det eventuellt kan vara för barnen att byta boende, men undviker att se till vad som är det långsiktigt bästa för barnen!

MER INTRESSANT OM: BARN, SEKRETESSMARKERING, VÅRDNADSTVIST, FÖRÄLDRAR