22 juli 2012

Ett land i kris

Medborgare! Under 50-talet och fram till mitten på 60-talet blomstrade Sverige. Industrin var framgångsrik, mycket till följd av bristen på internationell konkurrens samt på en enorm efterfrågan på industrivaror från ett sönderbombat Europa. Exporten skapade ett aldrig tidigare skådat välstånd i det lilla landet i norr, vilket i sin tur skapade enorma skatteintäkter. Skatteintäkter som (de socialdemokratiska) politikerna kunde använda till investeringar i infrastruktur, olika typer av reformer samt för att lova än mer attraktiva förmåner till medborgarna. Allt för att tillse att de själva skulle bli återvalda år efter år. Bröd och skådespel var, som alla vet, en metod att locka röster redan i det gamla romarriket.

I början av 60-talet hade Sverige ungefär 7,5 miljoner invånare. Av dessa var drygt 3,1 miljoner sysselsatta i det privata näringslivet, där den stora merparten av välståndet skapas. Arbetslösheten var mycket låg, både beroende på att den offentliga sektorn byggdes ut i rekordfart och för att industrin hade behov av yrkeskunnig personal. Detta ledde både till att allt fler kvinnor kunde komma ut på arbetsmarknaden och att merparten av de invandrare som kom till Sverige sattes i arbete så snart de kom över gränsen.

Men från mitten på 60-talet började Sverige att förändras. Industrin utsattes för allt mer konkurrens efter att det sönderbombade Europa var återuppbyggt och när även länder som Japan började visa sig på den internationella marknaden. Den svenska textil- och konfektionsindustrin var den första som fick känna på den ökande internationella konkurrensen. Efter ett par år var den en gång blomstrande svenska tekoindustrin utkonkurrerad och tusentals industrijobb förvann. Snart fick även varvsindustrin och många andra liknande branscher känna på samma typ av behandling. Den politiska ledningen var tagna på sängen.

Så länge den skattefinansierade offentliga sektorn växte kunde dock arbetslösheten hållas i schack, trots att sysselsättningen inom det privata näringslivet sjönk.


Men det krävs skatteintäkter för att finansiera den offentliga sektorn. Stora skatteintäkter! Så för att expandera den offentliga sektorn, hålla arbetslösheten i schack och lova ännu mer attraktiva förmåner till medborgarna så höjde (de socialdemokratiska) politikerna skatterna.

På ytan kunde på så sätt välfärden upprätthållas. Men när inte ens höjda skatter längre räckte för att upprätthålla välfärden och alla löften till medborgarna så började politikerna dessutom att låna pengar. Statsskulden ökade därför snabbt under 70- och 80-talet. Sverige levde plötsligt på lånade pengar, precis som Grekland och så många andra Euro-länder gjort under det senaste årtiondet. Krisen var snart ett faktum. I början av 90-talet slog den till på allvar, kronan sjönk som en sten och krispaket efter krispaket antogs av Riksdagen. Ytterligare flera hundratusen industrijobb försvann på bara något år. Välståndet sjönk och med den välfärden.

All välfärd är nämligen beroende av att det först skapas ett välstånd. Och det är inte högre skatter som långsiktigt skapar välfärd. Det är istället konkurrenskraftiga och lönsamma företag som, genom att skapa icke-skattefinansierade arbetstillfällen, leder till ökat välstånd. Det krävs nettoskattebetalare för att skapa ett överskott av skatteintäkter till samhället och det är med dessa nettoskatteintäkter som välfärden kan finansieras.

Idag har Sverige ungeför 9,5 miljoner invånare, men antalet anställda inom det privata näringslivet är trots detta lägre än på 60-talet. Det är alltså färre medborgare som bidrar med nettoskatteintäkter idag än vad det var på 60-talet. Det är samtidigt allt fler som får sin inkomst genom skattefinansierade arbeten inom den offentliga sektorn eller som försörjs av det offentliga genom bidrag, ersättningar och pensioner.

Omkring en miljon medborgare befinner sig i utanförskap. Arbetslösheten är över 8 procent och bland ungdomar är den över 25 procent. Allt fler ungdomar lämnar gymnasiet utan att ha ett jobb att gå till. De invandrare som kommer till Sverige sätts inte längre i arbete så snart de passerar gränsen, istället hamnar de i ett bidragsberoende och det tar numera i medeltal 7 år innan en invandrare får ett jobb. Dessa lever alla i ett tomrum i samhället, som icke efterfrågade och icke välkomna.

Allt detta leder till större och större klyftor i samhället. Klyftor som verklighetens folk upplever varje dag och som självklart skapar motsättningar, men som den privilegierade makteliten (främst bestående av politiker, journalister och kulturarbetare) på trendiga Södermalm och i lyxrenoverade villaförorter som Bromma aldrig behöver konfrontera.

Inte heller behöver den privilegierade makteliten konfrontera arbetslöshet, utflyttningsorter, låga bidrag och förtvivlan. Ty till makteliten i Stockholm finns det alltid skattepengar i överflöd. För till skillnad från det privata näringslivet så finns det ingen riktig konkurrens inom maktelitens skrå. Deras löner och förmåner finansieras till största del med skattebetalarnas pengar och bland makteliten ser man alltid till att ge varandra förmåner som vanligt folk bara kan drömma om.

Makteliten har blivit ett frälse som ständigt förser sig på skattebetalarnas bekostnad.

Den positionen vill de självklart behålla. Helst av allt vill de efter valet dessutom stå överst på podiet, för att kunna fördela allt mer av skattepengarna till sig själva och sina närmsta vänner. Men skatteintäkterna räcker inte längre för att använda sig av bröd och skådespel för att locka till sig medborgarnas röster. Till det har välfärden blivit allt för urholkad och klyftorna allt för uppenbara. Det går inte längre att dölja för medborgarna.

I ett sådant läge kan man ju tycka att makteliten borde inse att det råder kris i landet och att det är dags att ta ansvar för landets situation. Att de borde inse att den enda långsiktiga vägen framåt är att öka välståndet och att skapa ett välfärdsystem som bygger på större personligt ansvar. Ett system där rättigheter kopplas till korresponderande skyldigheter. Att tydliggöra att välfärdssystemet faktiskt i grunden är ett försäkringssystem där man först måste betala en försäkringspremie innan man kan ta del av förmånerna. Att det krävs att en betydligt större andel av medborgarna är med och betalar försäkringspremierna, i form av nettoskatteinbetalningar, samt att det krävs fler arbetstillfällen inom det privata näringslivet för att uppnå detta. Att det därför snarast krävs en miljon nya arbetstillfällen inom det privata näringslivet och huvudsakligen då inom industrin. Att det därför krävs ett miljonprogram för jobben!

Men inte, istället har den privilegierade makteliten valt den enkla vägen. Konflikt. Istället för bröd och skådespel har de övergått till att söndra och härska.

Det är en klassisk metod att ställa kollektiv mot varandra. Att utmåla sin egen grupp som oskyldiga offer och den andra gruppen som ondskefulla förrövare. Det är precis så som många av de kollektivistiska ideologierna är uppbyggda. Inom kommunisimen och socialismen ställs arbetstagare mot arbetsgivare. Inom rasismen delas grupperna upp beroende på etnisk tillhörighet eller kulturell bakgrund. Inom feminismen ställs kvinnor mot män.

Den politiska debatten i Sverige har därför i allt högre grad kommit att handla om klasshat, rashat och manshat. Allt för ofta lett av personer som själva tillhör den privilegierade makteliten och som uppmanar till hat (och inte ovanligtvis även våld) mot utpekade grupper i samhället. Allt i syfte att tillförskansa sig själva och de sina än mer makt och en än större del av de skattepengar som verklighetens folk betalar in till statskassan.

Vi har under det senaste året sett hur våldsverkande vänstergrupper uppmanat till klasshat och hur privilegierade akademiker som Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg hyllat massmördaren Lenin. Vi har sett hur feminister unisont hyllat Valerie Solanas ”SCUM-manifestet” och dess budskap om utrotning av världens alla män. Vi har sett hur det offentliga samtalet förgiftats.



Vi har sett hur självmordsbombare försökt göra attentat i både Stockholms julhandel och mot Jyllandsposten i Danmark. För på dagen ett år sedan fick Norge dessutom se ett attentat av aldrig tidigare skådat mått i Skandinavien då Anders Behring Breivik kallblodigt tog 77 människors liv. Allt motiverat av ännu en kollektivistisk ideologi som ställer grupper mot varandra.

Ett öppet och tolerant samhälle blir allt mer avlägset när inte ens den privilegierade makteliten tar sitt ansvar för samhällsutvecklingen, utan tvärtom själva bidrar till att öka motsättningarna i samhället och dessutom använder sig av kollektivistiska metoder för att söndra befolkningen. Allt för att själva kunna fortsätta att härska.

Som man sår får man då också skörda.

AB1 AB2 AB3 DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 DN8 GP1 GP2 GP3 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 SvD7 SvD8
MER INTRESSANT OM: , , , , , ,

32 kommentarer:

Mats Andersson sa...

Artikeln börjar bra men spårar sedan ur. Visst är det så att det gjorde stora satsningar inom välfärden på 40-60-talet, satsningar som rent ekonomist inte betalade sig på kort sikt men vi ska tänka på att vi på den tiden också fick en vettig skola och sjukvård, något som inte hade funnits förut. Fattiga arbetare kunde se sig i stjärnorna efter att få en bra(eller någon) sjukvård. Det spårade ur när man började med 110% skatt men egentligen var det ett korthus på väg att falla när som helst.

För att få en välstånd som alla medborgare har råd med så måste de rika betala mer än de fattiga, annars kommer inte tillräckligt med pengar in. Väldigt enkelt men något alla liberala och moderata debatörer undviker att ta upp.

1991 tog Carl Bildt över Sverige, sedan dess har det förts en moderat politik där privatiseringar är mode och de rika får skattelättnader och de fattiga får klara sig på skorpor. Trots detta så har inte de privata arbeten ökat. Moderaternas försämringar för bidragen har inte lett till att mindre får bidra och att fler får jobb.

Den största orsaken är faktiskt arbetsgivarna, de vill bara ha unga arbetare som kostar lite pengar. De är inte intresserade av 50-åringar som har varit sjukskrivna.

Att ställa grupper mot varandra är inget nytt, det har människan gjort sedan tidernas begynnelse och jag kan inte se något som skulle ändra det.

Matte Matik sa...

Ja, Sverige är i kris, även om många fortfarande tror att vi är så mycket bättre än vissa andra länder i Europa. Anledningen till att Sveriges ekonomi fortfarande verkar vara bra, utåt sett, att vår statsskuld inte ser ut som i länder som Grekland och Italien, beror på att svenskarna skuldsatt sig privat de senaste åren, mycket mer än i många andra EU-länder (som anses vara i kris). Tar man de privata skulderna i beaktande är vi lika risigt till. På ett par år kommer den dystra sanningen att uppdagas. Att eliten valt "söndra och härska" och sått split bland medborgarna kommer definitivt inte att ha gjort saken bättre. Det ser mörkt ut framöver.

Medborgare X sa...

Mats!

De stora satsningar inom välfärden som gjordes under 40-60-talet gjordes på sunda grunder. Det fanns då ett ökande välstånd genom de vinster som den framgångsrika och lönsamma industrin genererade. Det medförde att massor av arbetstagare anställdes och fick höjda löner, vilket genererade stora nettoskatteintäkter till samhället. Det var dessa nettoskatteintäkter som kunde finansiera de stora investeringarna i välfärden och nya reformer och förmåner till medborgarna. Som utbyggd sjukvård, bättre skolor, bättre infrastruktur, nya pensionssystem och förbättrade ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet.

Då fanns fundamenta på plats för att kunna bygga ut välfärden och det berodde på att en stor andel av medborgarna var anställda i det privata näringslivet och endast ett litet fåtal fanns i utanförskap.

Idag ser det inte längre ut så. Andelen som är anställda i det privata näringslivet och som därmed är nettoskattebetalare är betydligt färre idag än då. Samtidigt så befinner sig nästan 1 miljon medborgare i utanförskap och är beroende av skattepengar för att få sin lön eller för att få bidrag, ersättningar och pensioner för sitt dagliga bröd. En allt mindre andel av befolkning försörjer en allt större andel. Det fungerar inte i längden för att upprätthålla välfärden.

Höginkomsttagare bidrar redan idag med en högre andel av skatteintäkterna än låginkomsttagare genom de progressiva skatteskalor som vi har. Det skulle bara bli marginellt mer pengar i statens skattkista även om man höjde skatten till 100 procent för alla inkomster över 50000 kr/mån. Do the math! Det är så pass få som tjänar mycket jämförst med hur många som befinner sig i utanförskap.

Även om man konfiskerade all egendom från höginkomsttagare och rika så skulle det bara hjälpa till under en begränsad tid för att upprätthålla välfärden. Samtidigt skulle man förlora alla duktiga människor från landet eftersom de snabbt skulle flytta och starta nya företag utomlands istället.

Nej, det som behövs är att FLER kommer i riktiga arbeten och börjar bidra till välfärden istället för att leva av den.

Om du tycker att det är OK för landets maktelit att ställa grupper mot varandra så antar jag att du heller inte har något emot att Anders Behring Breivik gör det?

Medborgare X sa...

Matte!

Ja, Sverige befinner sig verkligen i kris. Som du säger så är skillnaden mellan Sverige och Grekland bara att där är det staten som är skuldsatt och här är det istället enskilda privatpersoner som är skuldsatta.

Som Cornucopia skriver, hela den svenska BNP-ökningen sedan 2001 beror på hushållens skulder. Precis som på 70- och 80-talet har välfärden under 2000-talet hållits uppe av lån, men i detta fallet av privata lån. Svenskarna har återigen levt över sina tillgångar på lånade pengar. Då blir det med tiden kris!

Parallellt med denna ekonomiska kris växer samtidigt en politisk kris fram där politiker från vissa kollektivistiska ideologier försöker vinna makten genom att söndra och härska. Det kan på sikt leda till en riktigt otrevlig situation i landet. Inbördeskrig är tyvärr inte omöjligt om inte den privilegierade makteliten snabbt tar tag i situationen.

Matte Matik sa...

Inbördeskrig känns rätt avlägset för min del, men man ska inte underskatta hur pass snabbt saker kan vända. Grekland är ett bra exempel på detta. Däremot är jag övertygad om att en ekonomisk kris kommer att göra att vi får se fler konflikter som har sin grund i etnicitet framöver. Det ser inte bra ut.

Medborgare X sa...

Matte!

Förhoppningsvis är situationen lite bättre hos dig där i norr, men här i södern så kastas brandbomber efter räddningsfordonen och det skjuts folk allt för ofta. Det finns allt för många som förlorat förtroendet för samhällets institutioner, politiker och andra medborgare. Samhället krackelerar allt mer för var dag som går.

Det är bara en tidsfråga innan dessa fenomen sprider sig från de mindre bemedlade områdena i stan till de mer bemedlade områdena. Den dagen som de arga ungdomar som idag kastar brandbomber mot poliser, brandmän och ambulanspersonal istället vänder det mot privatpersoner i de rikare delarna av stan eller mot de politiker som styr.

Den dagen ett par politikers hem bränns ner eller några av stans rikare familjer blir invaderade och rånade så är det inte långt till inbördeskrig.

Och betänk, det har inte enbart med etnicitet att göra. Det är inte bara rasisterna som använder sig av kollektivistiska uppdelningar mellan grupper i samhället.

barfota sa...

@Medborgare X
"Den dagen ett par politikers hem bränns ner eller några av stans rikare familjer blir invaderade och rånade så är det inte långt till inbördeskrig.

Och betänk, det har inte enbart med etnicitet att göra. Det är inte bara rasisterna som använder sig av kollektivistiska uppdelningar mellan grupper i samhället."

Jag uppfattar det som en gammal klassisk klassfråga men det är väl inte PK att nämna klass eller klasskillnader. Min pappa ( en riktig gråsosse) skulle uppmanat "Upp till kamp!"

Medborgare X sa...

barfota!

Vid en första anblick skulle man kunna tro att det är en klassisk klassfråga, men samtidigt är det inte alls det.

Historiskt sett så handlar klass om arbetsgivare kontra arbetstagare. De som äger produktionsmedlen kontra de som inte äger produktionsmedlen. Idag handlar det snarare om utanförskap, att inte ha något arbeta överhuvudtaget. Något som kan drabba både de utan utbildning och de som gedigen akademisk utbildning. Även om utanförskapet självklart drabbar de utan utbildning i högre utsträckning. Samma sak för yngre och de som invandrat.

De är mycket mer mångfacetterat idag än det var förr. Inte blir det heller bättre av att representanter för ett antal kollektivistiska ideologier försöker utnyttja detta till att söndra och härska, genom att peka ut olika grupper i samhället som ondsinta förrövare och skyldiga till alla problem, istället för att samla medborgarna och söka konstruktiva lösningar för att skapa nya jobb och bryta utanförskapet.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Medborgare X sa...

Lena Lillie (Anonym)!

Om du ska skriva kommentarer här så gäller samma regler för dig som för alla andra. Det är inte acceptabelt att skriva kommentarer som inte har med ämnet eller det som diskuterar att göra. Det är heller inte acceptabelt att ägna sig åt nedsättande personangrepp på andra som kommenterar här. Så lägg ner dina personangrepp på barfota!

Ditt IP-nummer är för övrigt detsamma oavsett om du väljer att signera med Lena Lillie eller bara skriva som anonym!

barfota sa...

@Medborgare X
Du skriver att...
"Historiskt sett så handlar klass om arbetsgivare kontra arbetstagare. De som äger produktionsmedlen kontra de som inte äger produktionsmedlen."
Visst är det så om man kör på Wikipedias linje fastän det är inte så jag har lärt mig eller ens uppfattat den.
För mig har "klass" en helt annan innebörd. Klass för mig är inte de man flyktigt hälsar på av ren artighet utan de man rent privat umgås och solidariserar sig med. Vi kan naturligtvis solidarisera oss med alla "arbetare" (de som inte äger) men när det kommer till kritan finns ingen solidaritet mellan "arbetarna" heller så redan där kommer klasskillnaderna in.

Utanförskapet drabbar alla och de som har en gedigen akademisk utbildning kommer kanske t.o.m. att stå längst ned på "klasskalan". Eftersom det mer eller mindre har gått inflation i akademiska utbildningar så är en sådan utbildning snart av mindre värde är t.ex. en gedigen hantverkarutbildning. Att utanförskapet skulle drabba yngre och invandrare extra hårt tycker jag inte stämmer, snarare är det äldre och svenskar som drabbas mest. Yngre, invandrare och kvinnor brukar ha ordentliga sociala nätverk, intresseföreningar, förturer till bostäder, jobb o.s.v. Med andra ord en vad man brukar kalla för positiv särbehandling. Försök starta ett litet fåmansföretag så får du se vem som lotsas fram i en gräddfil och vem som får stå utanför och titta på.


Du skriver...
"[... genom att peka ut olika grupper i samhället som ondsinta förrövare och skyldiga till alla problem, istället för att samla medborgarna och söka konstruktiva lösningar för att skapa nya jobb och bryta utanförskapet. ...]"
Jag pekar ut våra politiker, märk väl inte som "ondsinta förrövare" men väl skyldiga till många stora problem som inte borde uppstått om man hade drivit en klokare, mer rakryggad, folknära och mindre egoistisk politik. För att ta bara ett enda exempel. SD (ett missnöjesparti) hade aldrig kunnat uppstå om politikerna bedrivit en folknära politik, varit lyhörda och korrigerat sin politik efter vad Svenska folket vill ha och inte vad PK media och andra drömmare som är födda med silversked i mun anser att alla vi andra självklart skall älska. Att inte respektera ett folkvalt parti är inget annat än ett förakt mot väljarna och folket, sen kan man tycka vad man vill om både SD och alla andra partier. Att tycka och ha en åsikt är än så länge inte förbjudet, låt oss kämpa för att få behålla den förmånen!

barfota sa...

Edit:
Skulle stå

Eftersom det mer eller mindre har gått inflation i akademiska utbildningar så är en sådan utbildning snart av mindre värde än t.ex. en gedigen hantverkarutbildning.

Medborgare X sa...

barfota!

Jag håller med dig i det du säger. Det är just för att dagens utsnförskap kan drabba alla (både unga och gamla, både svenskar och invandrare, både traditionella arbetare och akademiskt utbildade tjänstemän samt faktiskt även egna företagare) som klassbegreppet förlorat sitt värde som förklaringsmodell. Alla de förklaringsmodeller som baseras på generalliseringar på klass, ras och kön är inte längre valida. Samhället har blivit allt för komplex för den typen av kollektivistiska förklaringsmodeller.

Det som behövs nu är politiker som kan ena istället för att splittra. Det som behövs nu är politiker som kan ge konkreta förslag för hur fler riktiga arbeten ska skapas och för hur nytt välstånd skall skapas, istället för politiker som bara slänger sig med floskler och som lovar runt men håller tunt. Den ekonomiska krisen kommer inom nära framtid förvärras och så länge vissa kollektivistiska ideologier ägnar sig åt att söndra och härska så ökar risken att det hela tar en riktigt farlig väg!

barfota sa...

@Medborgare X

"Den ekonomiska krisen kommer inom nära framtid förvärras och så länge vissa kollektivistiska ideologier ägnar sig åt att söndra och härska så ökar risken att det hela tar en riktigt farlig väg!"
Jag vet inte hur du ser på det hela eller vad du menar med "vissa kollektivistiska ideologier" eller vem som tillhör det gänget. Risken är stor att det blir för flummigt om jag t.ex. skulle skriva Illuminati, Bilderberg gruppen, Oljemagnaterna eller vilken grupp med makt som helst. Vi är faktiskt på väg mot Den nya världsordningen.
Nu tillhör jag gruppen som har den mer konspiratoriska synen på NWO, och jag skall förklara varför... Under de 65 år jag nu har levat har jag ALDRIG sett att någon med makt, inflytande, jobb eller kapital skulle vara villig att dela med sig av den till andra. Den dagen (om den någonsin kommer) då jag ser ärliga uppriktiga politiker som tillika själva är beredda att leva under exakt samma villkor och regelverk som de vanliga människorna tvingas göra, den dagen kommer jag att revidera min uppfattning.

Politiker som så beredvilligt skapar orimliga regler, lagar och levnadsvillkor för alla andra borde själva tvingas leva under och efter det regelverk de själva skapat. Inte förrän då kan de kanske uppnå insikter och få en "viss" förståelse och respekt för andra människor och deras livssituation.

Hur skall t.ex. politiker som verkar tycka att pöbeln skall sköta hela sitt liv via Internet och mobiltelefoner samtidigt som de själv slösar med skattekronor genom sitt pendlande till Bryssel, studiebesök, traktamenten, gräddfiler till attraktiva bostäder, speciella körfält eller betalda taxiresor till jobbet, skattefinansierade livvakter och vidlyftiga resor till fjärran länder för att "studera" så banala saker som t.ex. väggupp. Listan på deras snyltande och myglande kan göras oländigt lång!

Tyvärr är det helt enkelt så illa att det behövs ett yttre hot eller en totalkollaps innan någon bortskämd, snyltande EGO-politiker vaknar.
Som du mycket riktigt konstaterar så är vi inne på en mycket farlig väg och vad värre är att det är en återvändsgata därför att... Allt det vi just nu ser skymta fram är resultat ev en enda sak. Politikerna har ALDRIG lyssnat eller brytt sig om fotfolket åsikter och varningar! Det vi börjar skönja nu är exakt det som många vanliga människor varnade för redan i mitten på 60-talet. Historien kommer att upprepa sig i all oändlighet om man inte tar lärdom av misstagen och rättar till problemen innan det är för sent.

Dystopiskt? Visst men troligen går vi mot den STORA kraschen som kommer att skapa det du efterlyser, ett nytt enat Sverige med politiker som blivit (önsketänkande) klokare.

barfota sa...

Edit igen!
Dyslexi är ett helvete, det skulle stå...

Listan på deras snyltande och myglande kan göras oändligt lång!

barfota sa...

@Medborgare X

Här kommer det litet intressant helgläsning. Fattigdomen breder ut sig och med den utanförskapet.

Anonym sa...

DENNA VECKA FLAGGAR STOCKHOLM

Hela Nordens största festvecka är inne. Kulturkonservativa Svenska Dagbladet har i god tid presenterat tilldragelsen med en lång hyllningsartikel, rubricerad ”HBT-turism en svensk guldgruva”.

Artikeln återfanns i tidningens avdelning Näringsliv.

Vad gör det, att Volvo och Saab och Vin- & Spritcentralen inte längre är svenskägda företag? Vad gör det, att Absolut Vodka blivit en försäljningsframgång för franska Pernod Ricard och Kalles kaviar för norska Orkla AB? Sverige har ju i utbyte fått något mycket bättre – Sverige har fått Stockholm Pride Festival! Stockholm Pride har äntligen ”satt Sverige på kartan”. ”Gayguiden Spartacus utsåg tidigare i år Sverige till världens gayvänligaste land.”

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/fler-foretag-satsar-pa-hbt-turism_7376820.svd

Författare till artikeln är en viss Sv.D.-medarbetare, Annika Wilhelmson. Vem är Annika Wilhelmson? Tja, kanske denna:

http://sv-se.facebook.com/annika.wilhelmson.3

Jag noterar en intressant sak: Som första punkt bland sina aktiviteter och intressen listar denna Annika Wilhelmson

SVERIGEDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN – NEJ TACK

Hela året har Stockholms bussar åkt omkring utan politiska symboler. Naturligtvis också utan någon rasistisk, svensk flagga eller lokalpatriotisk flagga med Stockholms stadsvapen på taket. Nu under Pride-veckan är det annorlunda. Nu är varenda buss i staden försedd med två flaggor. Två fladdrande regnbågsflaggor, placerade allra längst fram på taket över förarutrymmet i särskilda hållare.

På allmän begäran? Dum fråga. Varför skulle de betalande resenärerna tillfrågas? När landets mäktigaste lobbyorganisation bara behöver göra en lätt fingerknäppning för att förvandla hela kollektivtrafiken till sitt eget propagandaverktyg.

http://www.stockholmpride.org/2012/Nyheter-infor-2012/Pride-invigs-av-Mona-Sahlin-och-Birgitta-Ohlsson-/

Vad skulle hända om jag, när en buss stannat vid en hållplats, stack in huvudet och frågade chauffören:

– Är den här bussen reserverad för HBTQ-personer?

http://motkraft.net/2012/07/06/stockholm-anarchopride-31-juli-4-augusti-vi-gor-slut/

/ Info

Observer sa...

Men den svenska BNP'n stiger som aldrig förr - http://www.di.se/artiklar/2012/7/30/exporten-lyfter-sverige/ .
Likaså har den svenska kronan stärkts betydligt mot euron på sistone. Nu kostar en euro 8.40 SEK, alltså betydligt billigare har euron blivit om man jämför med från något år sedan då den kostade 11 SEK.

Lena Lillie sa...

Även om ni inte förstår hur uppenbart falskt ert gäng är, så är det uppenbart för övriga intelligenta, vilket smutsigt spel du och Aktivarum samt Pelle Billing håller!

Ni håller käften när era jävlar hoppar på oskyldiga samtidigt som ni försöker smutskasta hederliga justa människor.


Hur kommer det sig kära fullvuxna "hederliga" män att ni tidigare tillät folk hoppa på mig utan vidare och nu tillsammans försöker få mig till en syndabock!? Troligen för att ni bara är ynkliga, små, fattiga, falska och kriminellt pengakåta män som troligen skulle kunna sälja er egen mor för lite pengar!

Stackars hjärtlösa satar!

Lena Lillie sa...

Är Barfota din fru? :-)

Den idioten som trakasserat mig på alla bloggar! :-) Din stackare. Men du kanske är en kvinna själv? Och Barfota som sitter och talar ner kvinnor i allmänhet och hatiskt avundsjukt förföljer mig!

Mx har du förövrigt slagit i huvudet för du var ju någorlunda vettig tidigare. Sorgligt att ni människor söker problem. Minns du dåren som kallade mig för en massa diagnoser på din blogg? Minns du dårarna som elakt hoppade på mig i mobbdrev på din blogg?

Och nu sitter du din skit och raderar kommentarer och insinuerar att de är elakt skrivet från mig!? Utan att någon kan se vad som var skrivet.

Alla ni män hade suttit bakom lås och bom för länge sedan om ni inte var så YNKLIGA OCH ANONYMA!

Men som jag sagt tidigare är ni redan på väg att få äta upp er eget skit med ränta!

Adjöken!

Lena Lillie sa...

"Gäller samma regler för mig som andra!?

Och hur i helvete kopplar du ihop mina kommentar ovan med de satans mobbpack du med din tillåtelse mot mig haft på din blogg!??

NI är tamnefan sjuka i huvudet hela er J..a sekt! Tror du att pengar ger mer lycka än vänskap så är du j..g körd!

Lena Lillie sa...

För övriga så är antagligen "Törnrosa = Hamstsr = Tanja Bergkvist - hon som styr pengarna och de här gubbarnas pengafördelare!

Därför kysser de gärna henne i röven om ni ursäktar franskan. Törnsosa tillhörde alltså dem och hotade mig med diverse sjuka saker när hon före spelat en vän. De här är inga friska människor.

Deras uppdragsgivare är förmodligen några dels från Kristdemokraterna dels från Sverigedemokraterna. Det kan höras via deras snack om att kvinnor endast bör föda en massa barn, strunta i utbildning och att invandringne bör stoppas.

Rimmon sa...

"Det kan höras via deras snack om att kvinnor endast bör föda en massa barn, strunta i utbildning och att invandringne bör stoppas."

Jag skulle gärna vilja veta var du läst det.

Medborgare X sa...

Lena Lillie!

Jag betvivlar inte att även du fått motta en hel del personangrepp. Men ärligt talat, läs hur du själv uttrycker dig i kommentar efter kommentar. Det är inga vackra ord du använder dig av och det är gott om smutskastande även från din sida.

Dessutom vore det intressant att få höra vad du har för belägg:

1) att de män som skriver på Aktivarum, Pelle Billings blogg och här skulle vara "ynkliga, små, fattiga, falska och kriminellt pengakåta män som troligen skulle kunna sälja er egen mor för lite pengar"?

2) att Barfota är en kvinna och att Barfota skulle vara min fru?

3) att Barfota sitter och talar ner kvinnor i allmänhet och hatiskt avundsjukt förföljer dig?

4) att jag skulle ha gett tillåtelse till ett "mobbpack" att förfölja dig på denna blogg?

5) att Törnrosa = Hamstsr = Tanja Bergkvist?

Och vad är det för pengar som "hon" (Tanja Bergkvist) skulle fördela? Jag har aldrig fått ett öre för att blogga!

Slutligen, vem och var påstår någon jämställdist att kvinnor endast bör föda en massa barn, strunta i utbildning och att invandringen bör stoppas? Vad har överhuvudtaget det sistnämnda med jämställdhet att göra?

Taste in men sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Medborgare X sa...

Taste in men!

Situationen blir inte det minsta bättre av att du eller någon annan tar till personangrepp mot Lena Lillie. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Annars ryker, som synes, kommentarerna!

barfota sa...

@Lena Lillie

Det enda personangrepp du kan hitta som jag någonsin skrivit är att du LJUGER! Någonting som gärna kan upprepas... DU LJUGER @Lena Lillie!

Taste in men sa...

Ok, jag ber om ursäkt. Kunde inte hålla mig bara.

Göran sa...

Ja, den priviligerade makteliten (främst i östra mälardalen) har nu helt tagit över agendan. I försvar av sina privilegier har man t.om lyckats manövrera ut den titellösa folkmajoritetens åsikter från våra mediers debattsidor. För håller debattören sig inte i fållan så blir han heller inte publicerad!

Motsättningarna mellan Stockholmsområdet och övriga delar av landet har också ökat, skillnader i åsikt och ekonomisk tanke har skapat en djup avgrund. Konservatism och girighet har till slut fått Stockholm i sitt grepp!

Idag har allt gått så långt att våra svenska regioner utarmas ekonomiskt av en hel armé av skattefinansierade byråkrater i östra mälardalen, en samhällsekonomisk paria som genom utredningsmanipulation av de folkvalda och årlig uppgradering av den statliga centralbeskattningen (statliga skatten) indirekt sänker landets perifera kommuner. Pengarna stannar inte längre kvar ute i regionerna och skapar därigenom inget lokalt riskkapital. Pengarna går istället genom hutlösa Elskatter, Moms-, Bränsle-, Bil-, alkohol-, tobak- och Bolagsskatter, m.m. direkt in till Stockholmsområdet där överskottet dagligen göder en till stora delar onödig och enormt kostsam Statsbyråkrati med svans. Denna vansinniga och vindögda centraliseringspolitik utarmar och avfolkar landsorten, samtidigt som Stockholmsområdet tillåts växa helt okontrollerat och fullständigt badar i andras pengar.

Oavsett partifärg i regeringen så är slöseriet med landsortens pengar vid de olika statsbyråkratdelarna snudd på kriminell. Vid t.ex regeringskansliet anställdes vid det första EU-ordförandeåret 1500 personer extra bara för att vända papper, och trots att ordförandeåret bara varade ett år så jobbar huvuddelen av dem fortfarande kvar. Detta centrala och ekonomiska vansinne går igen inom all statlig verksamhet, den statliga centralbyråkratin bara ökar och ökar på övriga Sveriges bekostnad. Resonemanget inom Sthlms centralbyråkrati går nämligen som vanligt ut på att landets ”gemensamma” tillgångar och överskott tillhör staten och staten det är vi och endast vi!

Sverige, har nu skapat ett centralt monster som sakta håller på att äta oss alla ur huset. Är det inte snart dags för oss i övriga Sverige att säga Nej, ta tillbaka våra pengar och stoppa slöseriet inom den centrala statsbyråkratin. Kan vi inte också äntligen börja ställa krav på våra ja-nickande rikspolitiker på våra länsbänkar i riksdagen. Ställa dem till svars för alla tagna beslut, t.ex frågan om varför El-avregleringen gav landsortsbor inom vattenkraftsområden 4 ggr dyrare nätavgift och därmed dyrare statlig skatt än de boende i Sthlms-området. Också fråga dem varför de tvingar övriga Sverige att betala för alla lokala och kulturella inrättningar, som museer och teatrar, i Sthlms-området. Och varför i herrans namn måste landsorten betala licenspengar till Sthlm för smörjan som visas i SVT, och det bara för att de tillåts gömma sig bakom ett förljuget namn som ”public service”, trots att de visar samma skit som alla andra?

Av all statlig skatt som Sveriges ca 7 miljoner invånare utanför Stockholm tvingas betala in så går ett gigantiskt överskott till att betala för statsbyråkratins skyhöga löner- och hyror i östra mälardalen. Detta överskott går sedan direkt in i Stockholmsområdet genom den lokala skatten, lokala bankinsättningar, lokala inköp och lokalt nyttjande av ortens näringsidkare

Allt sammantaget skapar sedan en mycket gynnsam tillgång på lokalt riskkapital och positivt företagsklimat. Något som övriga Sverige, pga denna idiotpolitik, alltid lidit stor brist på!

Ben Hedenberg sa...

Ett högre välstånd skapas genom en friare marknad där priser för löner, varor och tjänster inte förvrids av politikerklassen. Ersättningen för lönearbete måste ses mot bakgrund av produktiviteten och inte på grund av subjektiva värdeomdömen. Läs mer på: http://benhedenberg.blogspot.com/2012/08/minimiloner-och-kollektivavtal-minskar.html

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!