18 september 2011

Ju mer sjukskriven, desto friskare och desto mer jämställdhet

Medborgare! Fredagen den 23 september lägger forskaren Ann Sörlin vid Umeå Universitet fram sin avhandling "Hälsa och den gäckande jäm­ställdheten – Kan jämställdhetens påverkan på hälsan mätas?". Där redogör hon för sina slutsatser avseende människors hälsa och den genuspolitiskt korrekta kvantitativa jämställdheten (att män och kvinnor ska göra allt så lika som möjligt inom alla områden i samhället). Enligt Ann Sörlin ger avhandlingen stöd för tesen att skillnader i hälsa mellan kvinnor och män kan härledas till bristande (kvantitativ) jämställdhet. 

Ann Sörlin menar att när män och kvinnor har olika förutsättningar och makt att forma sina liv och att delta i samhällutvecklingen påverkas deras hälsa på motsvarande sätt. Ökad (kvantitativ) jämställdhet skulle då minska skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män genom konvergens. Det vill säga att båda gruppernas värden närmar sig mitten.

Som ett led i att undersöka denna tes har Ann Sörlin därför jämförs olika mått på (kvantitativ) jämställdhet och på hälsa samt relationen mellan dessa. Detta har hon gjort i form av dels en registerstudie och dels en enkätstudie. Registerstudien omfattar information om arbetsplats, lön, sjukfrånvaro, utbildningsnivå, föräldraledighet med mera bland drygt en miljon personer. I enkätstudien samlades män och kvinnors svar lön, utbildningsnivå och tjänsteomfattning på arbetsplatsen samt i fördelningen av tid och ansvar i den egna parrelationen. Resultaten i form av två olika jämställdhetsindex har sedan jämförts med den egna upplevelsen, uttryckt i svar på frågan "Hur upplever du jämställdhet på ditt företag?/i din relation?".

Svaren är ganska intressanta. Inget av jämställdhetsindexen, vare sig på arbetsplatsnivå eller på parrelationsnivå, visar nämligen samband med svaren på den enkla frågan om den upplevda (kvantitativa) jämställdheten.

Dels visar svaren att anställda upplever sina företag som mer (kvantitativt) jämställda än vad registerdata visar. Men vad som är mer intressant är att män upplever sina relationer som mer (kvantitativt) jämställda än vad som rapporteras från den praktiska verkligheten, medan kvinnor däremot i allmänhet rapporterar en högre grad av jämställdhet än vad de själva upplever.

Kvinnor upplever sig alltså allmänt sett som mindre (kvantitativt) jämställda än vad de i realiteten är! För män är det tvärtom.

Ann Sörlin pekar också på att denna skillnad i upplevelsen av (kvantitativ) jämställdhet kan vara den praktiska konsekvensen av att jämställdhet avspeglar makt och inflytande och att maktlöshet och brist på inflytande är avgörande för hälsan. Det vill säga, om man upplever sig som maktlös och att man har brist på inflytande så kan detta påverka hälsan.

Problemet uppstår dock när Ann Sörlin, på ett genuspolitiskt korrekt sätt, ser det som ett steg framåt för jämställdheten när män börjar sjukskriva sig lika mycket som kvinnor gör. Hon ser till och med fler sjukdagar hos män som ett tecken på förbättrad hälsa. Ju mer sjukskriven män är, desto friskare är de enligt Ann Sörlin. Det är ju onekligen ett nytt sätt att se på sambandet mellan sjukfrånvaro och hälsa/välmående!

Istället borde hon ju ha slagits av det faktum att män i allt högre grad börjat uppleva sig som så sjuka och vid så dålig hälsa att de väljer att sjukskriva sig från jobbet. Deras upplevda hälsa och välmående sjunker uppenbarligen! Kanske beroende på att de i allt högre utsträckning upplever sig som allt mer maktlösa och att de har allt mer brist på inflytande?

Är det verkligen en bra utveckling för samhället i stort och för jämställdheten specifikt? Vore det inte betydligt mycket bättre att kvinnor slutade uppleva sig som mindre (kvantitativt) jämställda än vad de i realiteten är? Vore det inte betydligt bättre att kvinnor förstod att de i realiteten har betydligt mycket mer makt och inflytande än vad de själva verkar tror?

Inte heller har Ann Sörlin tagit i beaktande det allra mest påtagliga tecknet på hälsa/välmående och jämfört det med den (kvantitativa) jämställdheten. Nämligen döden! Att dö är det ultimata tecknet på dålig hälsa och dåligt välmående. Det är dessutom en ytterst objektiv mått. Få skulle påstå att de upplever sig som döda.

För faktum kvarstår, män i Sverige dör i medeltal 4,5 år tidigare än kvinnor. Vad säger det om sambandet mellan människors verkliga hälsa och den genuspolitiskt korrekta kvantitativa jämställdheten?

MER INTRESSANT OM: , , ,

48 kommentarer:

Anonym sa...

Hennes analys av att man är friskare när man är hemma grundar sig antagligen på att hon jämför med sig själv.
Hon är uppenbarligen en mycket psykiskt störd kvinna och ändå går hon till jobbet. Om hon stannade hemma skulle åtminstone samhället uppleva ett tillfrisknande.

Fundersam läsare sa...

Undrar hur man skall tolka att mäns ökande sjukskrivning på arbetsplatser med många kvinnor egentligen skall tolkas. Jag tror att män på arbetsplatser med många kvinnor precis som kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser i många fall blir sjuka av sin omgivning.

Anonym sa...

Tror män sjukskriver sig för de blir så deppiga när de slagit ihjäl kärringen hemma...

Medborgare X sa...

Anonym 13:00!

Det kanske är att hårddra det, men det är ju onekligen också en tolkning...

Medborgare X sa...

Fundersam läsare!

Frågan är om de verkligen blir/är sjukare eller om de upplever sig som sjukare?

Medborgare X sa...

Anonym 13:15!

Om så är fallet så är det inte speciellt många män vi talar om. De så pass få män som faktiskt "slagit ihjäl kärringen" borde knappast påverka den statistik som Ann Sörlins avhandling bygger på.

Anonym sa...

Nej förstår att du föredrog tolkningen att Ann Sörlin var psykiskt sjuk istället..

Kan erkänna att jag överdrev. Män sjukskriver sig inte endast för att de slagit ihjäl kärringen. Även för att du slagit kärringen så mycket, att hon till slut hittat en annan....jag lider så mycket med män..nu ska jag gå och snyta mig.

Anonym sa...

Jag håller med tidigare kommentarer om att måttet för att mäta mäns välmående genom att antalet sjukdagar från jobbet ökat kan ifrågasättas. Men har ngn faktiskt läst avhandlingen? Kan det inte vara så att DN:s artikel presenterade innehållet på ett udda sätt? (Vi har ju sett tidigare sett bevis på att journalister och media i allmänhet inte alltid är helt pålitliga). Att döma Ann Sörlin som psykiskt störd e väl minst lika galet som att helt blint suga in Michael Bondessons ord som absolut sanning?

daydreaming sa...

Citatet : "Männen gick inte till jobbet när de var förkylda." är något dåligt? Det handlar alltså om hur matcho man ska vara när man går till jobbet.

"Klart du kan jobba, du kräks väl inte hela tiden?" är lite mer matcho än att jobba förkyld men det kanske också är bra?

Jag jobbar ofta sjuk pga karensdagen, men jag vet att jag har orsakat skada för att jag inte klarat tänka klart med feber (dåliga beslut och låg effektivtet) och att jag smittat arbetskamrater. Så om det varit bra för företaget och sammhället iöht ställer jag mig högst tveksam till. Hade jag mått bättre om jag stannat hemma de dagarna, definitivt.

Så det är ett högst rimligt påstående att man kan må bättre om man sjukskriver sig än om man går till jobbet. Men då får man vara öppen för att det finns många perspektiv på saker och ting här i livet. Något ideologiska tokar (oavsett inriktning) sällan är.

daydreaming sa...

Ber om ursäkt för efterslängen med ideologiska tokar, den var onödig. :-(

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

Jag tror det är precis tvärtom! Män på jämställda arbetsplatser vantrivs så till den grad att de inte längre bryr sig och stannar hemma för att slippa den vidriga indoktrinering som den feministiska ohyran sprider omkring sig!

Det är dags nu att dela upp samhället så socialister och feminister aldrig någonsin kommer i kontakt med sina meningsmotståndare! Ett totalsegregerat samhälle vore toppen och en lättnad för oss fritänkande individer!

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Medborgare X sa...

Anonym 14:04!

Du kan hitta en länk till den elektroniskt publicerade versionen av avhandlingen här i Umeå Universitets kalendarium, dock verkar inte länken fungera.

Det finns dock en pressrelease från Umeå Universitet som beskriver Ann Sörlins avhandling och resultaten i stort. Den kan du läsa här. Den refereras även till i inlägget ovan.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Medborgare X sa...

daydreaming!

Det intressanta är om det skiljer mellan män och kvinnor när det gäller sjukskrivningar för verklig sjukdom eller om det beror på upplevd sjukdom.

Dessutom har man rätt att sjukskriva sig och få sjukpenning om arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Det är alltså inte sjukdomen i sig som man kan sjukskriva sig för, utan för att arbetsförmågan är nedsatt!

Medborgare X sa...

Anonym 14:14, Anonym 14:23, m.fl.!

Om man ska skriva kommentarer här så ska man hålla sig till ämnet, använda sakargument samt inte hålla på med personangrepp.

Eftersom en eller flera anonyma tydligen inte klarar av att hålla sig till dessa enkla regler så kommer det hädanefter krävas ett registrerat konto för att kunna kommentera!

default sa...

Ann Sörlin verkar ha missat att sjukskrivningarna var större för män än för kvinnor fram till och med början på 90-talet. I slutet av 90-talet blev det en väldig uppgång för kvinnor, då dubbelt så många kvinnor som män var sjukskrivna. Speciellt ökade den inom den kvinnodominerande offentliga sektorn.

I den privata sektorn insåg man däremot att en bra chef bidrar till färre sjukskrivningar. Om människor känner sig sedda, behövda och ledningen skapar gott klimat så klarar de anställda av större påfrestningar. Det medförde att sjukskrivningarna på de mansdominerade privata arbetsplatserna hölls på att betydligt lägre nivå än på de kvinnodominerade offentliga arbetsplatserna.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article634040/rdquoInnan-var-fler-man-sjukskrivnardquo.html

Observer sa...

Är det vid Institutionen för Skitsnack vid Umeå Universitet som disputationen äger rum? Igen en doktor i Skitsnack?

Observer sa...

Och vad skulle månntro hända om man som opponent skulle ge henne i uppgift att korrelera sina forskningsresultat med skillnaden i självmordsfrekvens mellan könen? Vad skulle uppstå - ett samlat genus skri från läktaren då alla hennes resultat skulle kunna avfärdas som "skitsnack" och det skulle finnas en doktor mindre i Anusvetenskap att försörja.

Anna1 sa...

Nu ÄNTLIGEN tror jag att mitt konto funkar. Där får man även en kort presentation av mig!

Medborgare X sa...

default!

Tack för länken, intressant information! Att män tidigare var sjukskrivna mer än kvinnor visar ju att hälsan/välmåendet knappast kan ha med den kvantitativa jämställdheten att göra. Få feminister och genusvetare lär väl anser att mäns högre sjuktal förr i tiden berodde på att de var förtryckta av kvinnorna...

Medborgare X sa...

Observer!

Det finns ingen som helst anledning att slänga ur sig en massa personangrepp mot Ann Sörlin. Hon är verksam vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi, vid Umeå Universitet och ingen annanstans!

Du bidrar bara till en dålig stämning genom att vräka ur dig den typen av personangrepp. Lägg av med det!

Medborgare X sa...

Observer!

Självmordsfrekvens är, precis som livslängd, ett betydligt mer objektivt mått på hälsa och välmående än att be respondenter skatta sin upplevda hälsa. Därför vore det mycket intressant att även undersöka sambandet mellan självmordsfrekvens och jämställdheten.

Observer sa...

Just det Medborgar X då fotot i ditt inlägg även gör en viss anspelning på detta faktum. Så vem vore bättre som opponent i det aktuella fallet - undertecknad eller en sydsvensk feminist från Centrum för Anusvetenskap och Inbördes Beundran som nu är fallet?

Tuija Muhonen är fil.dr. och docent i psykologi. Undervisar i arbetsvetenskap. Aktuell forskning handlar om jämställdhet i högskolan samt den svenska chefskapstraditionen och effektivitet. Övriga forskningsntressen: kvinnliga chefers arbets- och livssituation, stress och coping i arbete ur ett genusprespektiv; arbets- och organisationsutveckling.

daydreaming sa...

X, Är det en fördel att inbilla sig att man är sjuk för att få en vila innan man är sjuk på riktigt? Är det till och med så att det kan förklara kanske någon av månaderna på de 4,5 åren i livslängd du vill mäta emot och några av självmorden? Arbetar män sig sjuka (och döda) för någon missriktat ideal som du tycks förespråka här?

Är det inte så att män som tar ut föräldraledighet lever längre? Det ska bli intressant att se om man snart kan dra någon slutsats om män lever längre om de sjukskriver sig som kvinnorna.

Observer sa...

Om jag vore opponent i det aktuella fallet så skulle jag göra en studie för att se om det finns en korrelation mellan den ökande sjukskrivningen bland män och en ytterligare förvrängning i självmordsstatistiken till mäns nackdel. Om en korrelation kan verifieras som sann, d.v.s. att en ökad sjukskrivning bland män även har resulterat i en ökad självmordsfrekvens, så måste jag tyvärr underkänna disputanden då denna har kommit fram till exakt det motsatta resultatet.

Jfr. även uttrycket "Det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda". Ingen doktorsgrad i Skitsnack således den här gången om det aktuella sambandet är påvisbart.

Observer

Medborgare X sa...

Observer!

Jag håller med dig att det finns ett osund anda inom den svenska genusvetenskapen. Istället för att publicera sig internationellt och låta sin forskning genomgå en kritisk granskning så håller man sig istället inom ett litet slutet sällskap där man håller varandra om ryggen. Att man som Ann Sörlin kan lägga fram sin avhandling utan att ha en opponent som kommer från ett utländskt universitet ger inte någon speciellt hög trovärdighet åt hennes avhandling.

Därmed inte sagt att det gör det befogat att, som du, beskriva det hela i nedsättande okvädesord! Du bidrar bara till att försvaga kritiken mot feminismen och genusvetenskapen! Men vem vet, kanske är du bara ett troll som vill förstöra för alla de som kritiserar och ifrågasätter feminismen och genusvetenskapen?

Medborgare X sa...

daydreaming!

Vila har man all möjlighet att göra på sin fritid. Även om man arbetar heltid så innebär det att man inte arbetar 128 av veckans 168 timmar. Till det kommer alla helgdagar och minst 5 veckors semester. Väldigt få människor arbetar sig till döds i Sverige!

Naturligtvis är det ett problem om folk upplever att det är sjuka, trots att det inte är sjuka. Det är definitivt ingen fördel om fler börjar uppleva att de är sjuka och då börjar sjukskriva sig. Kanske beror detta på just det som Ann Sörlin tar upp, att de upplever att de är maktlösa och har brist på inflytande?

Det är inte heller någon fördel för varken samhället i stort, jämställdheten eller de enskilda människorna att fler upplever att det är maktlösa och har brist på inflytande. Speciellt inte om det också medför att de då upplever en sämre hälsa och ett sämre välmående, vilket i sin tur leder till att de sjukskriver sig mer.

Om det verkligen är så att män som tar ut föräldraledighet lever längre är nog svårt att uttala sig om. Vad är orsak och vad är verkan? Det kan lika gärna vara så att det är män som lever längre som tar ut mer föräldraledighet. Det är redan känt att män som är akademiker och höginkomsttagare i högre utsträckning tar ut föräldraledigt än män som är lågutbildade och låginkomsttagare!

Om det verkligen var så att uttagen föräldraledighet leder till ett längre liv så borde ju föräldraledighet ges till alla grupper i samhället som har kort livslängd. Oavsett om de har barn eller inte. Så att de skulle få samma livslängd som alla andra....

Observer sa...

Nej, jag är definitivt inget troll utan använder min signatur Observer konsekvent i de bloggar jag besöker. Och så vet jag inte hur man kan försvaga kritiken mot feminismen med att säga som saker och ting förhåller sig. Tycker du inte själv att du gör din kritik av Genusvansinnet en björntjänst då du ändå väljer att höja dylika disputander till skyarna med att återge deras meritlista?

Observer sa...

I Karolinska Institutets huvudrapport http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39635&a=124696&l=sv
så kan man utläsa vad som händer med män som sjukskrivs. I grafen där livssituationen för långtidssjuksskrivna 1995 i åldersgruppen 16-64 uppföljdes fram till 2009 så kan vi utläsa följande krassa fakta: av de 71004 kvinnor som var långtidssjukskrivna 1995 så befann sig 90 % i livet 2009, medan endast 82 % av de totalt 54401 männen var lika lyckligt lottade. D.v.s. antalet döda i bägge grupper var ungefär detsamma trots att antalet kvinnor var nästan 30 % fler.

anybody sa...

Medborgare X .. just nu fungerar jag bara som brevbärare, du har en kommentar till dig från Hmm på mitt senaste inlägg. :-)

Anna1 sa...

"Vore det inte betydligt bättre att kvinnor förstod att de i realiteten har betydligt mycket mer makt och inflytande än vad de själva verkar tror?"

Det är ju detta som är själva kärnan tycker jag. Kvinnor har aldrig någonsin haft så mycket makt och inflytande som nu, och de flesta av oss är medvetna om det! Att feministerna försöker inbilla oss att vi inte kan påverka vår situation är inte speciellt trevligt, och detta ständiga hackande på män kommer till slut att få riktigt allvarliga konsekvenser tror jag.

Tänk er själva om man dagligen berättade för ett barn hur värdelöst det är på grund av att det är just ett barn, och dessutom skuldbelägger det för vad ett fåtal andra barn har gjort!

Man kan ju byta ut barnet mot en vit medelålders man i karriären om man vill - för det verkar ju vara vänsterfeministernas hatobjekt nummer 1. De får ju inte ens uttala sig i vissa frågor då de automatiskt är en del av patriarkatet.

Hahhaha...det finns verkligen ingen hejd på galenskaperna!

Medborgare X sa...

Observer!

Varför inte skicka länken till Karolinska Institutet till Ann Sörlins opponent Tuija Muhonen? Det är ju inte förrän på fredag som Ann Sörlin ska försvara avhandlingen.

Medborgare X sa...

anybody!

Tack för informationen. Jag har svarat Hmm på din blogg.

Medborgare X sa...

Anna1!

Så sant! Det vore mycket bättre och mer konstruktivt för hela samhället att uppmuntra människor och får dem att förstå att de faktiskt har massor av möjligheter att påverka sina egna liv och att alla har samma möjligheter oavsett vilket kön de tillhör.

Att starta könskrig och bygga upp en konflikt mellan grupper i samhället leder bara till elände och ett negativt samhällsklimat. Om det fortsätter kommer det leda till stora problem i framtiden. Både på individnivå och på samhällsnivå.

Observer sa...

Som sagt, det bästa hade väl varit om en opponent specialiserad i statistisk analys från ett ackrediterat institut som Karolinska hade anlitats. Och vad vore ha varit mer naturligt då de själva sammanställt en gedigen rapport i ämnet? Säkert hade man under disputationen även i så fall gått igenom vad som händer med resultatet från en statistisk modell om man matar den med ytterst subjektiva och luddiga parametrar som "självupplevd hälsa", "självupplevd jämställdhet". Kanske parametern "upplevd benägenhet att sjukskriva sig" också hade kunnat tas med. Biter män mera samman och lider i det tysta med sina krämpor innan de springer till sjukstugan?

Ur den Karolinska rapporten kan man se hur sjuktalen för bägge könen sjunkit och tenderar att konvergera. Samtidigt såg vi tidigare vad som händer med sjukskrivna män i grafen från 1995. Om samma trend för sjukskrivna från 1995 håller i sig, så kan vi väl allmänt konstatera att dödsfallen för män kommer att öka med mer än hälften mätt i absoluta dödstal jämfört med kvinnornas inom loppet av ett decennium. Snacka sedan om en ökad jämställdhet.

Anna1 sa...

@ observer 10:29

Jag tycker också att parametrarna känns luddiga och förstår inte varför dessa skulle vara mer relevanta än t.ex. den som du föreslår. Jag har emellertid inte läst avhandlingen och vet inte hur hon motiverar sina val. Men att göra en sådan här undersökning utan att koppla den till den medicinska vetenskapen (för det gör hon väl inte?)ser jag som problematiskt. Hur många rapporter vittnar inte om att människor som ofta sjukskriver sig mår dåligt psykiskt eller fysikt? Att Ann Sörlin menar att detta indirekt skulle vara någonting positivt har jag faktiskt svårt att ta på allvar.

Observer sa...

För den intresserade så finns här ett kompendium i regressionsanalys för nybörjare - http://www.bbs.hik.se/utbildning/kurssidor/statistik/filer%206-10p/regression.pdf. I kapitel 3 så gås Multipel linjär regression igenom. Denna metod används flitigt för att ta reda på om de ingående parametrarna har någon signifikans för modellen som helhet, eller om det är enbart snömos som man matat den med. D.v.s. hade man lika gärna kunnat matat tanternas statistiska modell med månfasen (ny, halv- eller fullmåne) vid observations tillfällena istället för med den ytterst subjektiva parametern "självupplevd hälsa". Hade månstudien varit lika signifikant på slutresultatet som parametern "självupplevd hälsa" - det är faktiskt möjligt att teoretiskt verifiera!

Hur som helst verkar det som om opponenten väljs ur samma ideologikult där denna förväntas stryka sin feministiska medsyster medhårs under hela teaterföreställningen, vilket onekligen ger en fadd smak i munhålan på betraktaren.

Anna1 sa...

Hahaha, det där var en klockren kommentar. Jag tror också att det är superviktigt att opponeneten inte har några band till respondenten. Men i ett litet land som Sverige är det nog inte alltid så.

Observer sa...

Jo, det hade varit intressant att korrelera månfaserna med "det självupplevda hälsotillståndet" och sett om det hade funnits en korrelation mellan månfasen "full måne" och det rapporterade hälsotillståndet "vid extremt god vigör" i tanternas egenhändigt utvecklade statistiska modell. Full måne har alltid påverkat människor och gjort att de känt sig upprymda och vid extremt god vigör. Därav förslaget att göra en separat månfasstudie.

Observer sa...

Och om man sedan kunnat påvisa en perfekt korrelation mellan hälsotillståndet "vid extremt god vigör" och månfasen "full måne" så hade vi lika gärna kunnat byta namn på avhandlingen till "Månfasernas inverkan på jämställdheten mellan könen - en statistisk modellering ur ett genusperspektiv".

Anna1 sa...

Hahaha! Minns jag inte fel påstod ett antal ambulansmän att människor blir mer känlosamma när det är fullmåne och därför begår fler brott. Själv tycker jag att det vore intressant att undersöka hur PMS och klimakteriet påverkar mäns hälsa. Det skulle kunna vara parametrarna och därefter faller nog en och annan pusselbit på plats!

Men allvarligt talat, vissa undersökningar är verkligen svåra att begripa sig på. Jag förstår alltså fortfarande inte hur man kan komma fram till att sjukskrivningar skulle kunna vara någonting positivt för jämställdheten. Det måste ju finnas andra förklaringsmodeller till varför män stannar hemma från jobbet, t.ex. en vårdnadstvist eller skilsmässa, som ju inte är så ovanliga nu för tiden.

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!