04 oktober 2010

Vem bryr sig om de oskyldigt dömda männen?

Medborgare! Det finns all skäl i världen att fråga sig hur det står till med rättssäkerheten för män i Sverige? En som frågar sig just detta är säkert den 28-åriga man som blev falsk anklagad för att ha kidnappat, misshandat och våldtagit en 16-årig flicka i det nyligen uppmärksammade "sextortyr"-målet, men säkert även flickans BDSM- partner som av åklagare Ulrika Rogland blev anklagad för grov misshandel av flickan, trots att hon motsatte sig alla sådana anklagelser. Men det sket Ulrika Rogland fullständigt i och drev målet mot flickans BDSM-partner av rena prestigeskäl.

Ytterligare en man som säkert tvivlat på rättssäkerheten är Julian Assange, som efter nästan två månaders utredande ännu inte har fått några besked från överåklagare Marianne Ny om (de falska) våldtäktsanklagelserna från Anna Ardin och Sofia Wilén. Åklagarmyndigheten verkar inte lägga många strån i kors för att räta ut frågetecknen. Julian Assange slipper i alla fall sitta inspärrad bakom lås och bom under tiden, vilket annars är standard för män som anklagas av kvinnor för sexbrott.

Men det finns de som drabbats mångdubbelt värre. Som Medborgarperspektiv tagit upp tidigare så finns det många oskyldig som skakar galler här i landet. Något som även journalisten och författaren Thérèse Juel har uppmärksammat i ett par debattartiklar. Redan 2007 skrev hon i Aftonbladet om oskyldiga män som döms till fängelse och tidigare i år skrev hon att felaktigt dömda inte har någon möjlighet att få upprättelse i Sverige.

Nu släpper Thérèse Juel boken "Fällda för sexövergrepp - om rättsfall i Sverige" på Ica Bokförlag. I boken skildrar hon tio svenska mäns möten med rättsväsendet. Tio män som blivit anklagade för ytterst allvarliga brott och dömts på mycket svaga grunder. I förordet skriver hon:
"Hur kunde de dömas? När rättssäkerheten sätts på spel och anklagade döms på svaga grunder får det ödesdigra konsekvenser. Här skildras tio mäns möte med rättsväsendet.

Försök tänka dig tanken att du en dag blir anklagad för ett allvarligt brott som du inte har begått. Du misstänks ha våldfört dig på ett barn eller en ung flicka och det spelar ingen roll vad du säger eller försöker bevisa - du blir ändå inte trodd. Du blir anhållen och häktad. Kanske får du också restriktioner och kan inte meddela dig med omvärlden. I rättssalen märker du att alla tror på det målsäganden säger men dig är det ingen som tror på, så du blir fälld och dömd till fängelsestraff och får betala dryga skadestånd.

Denna verklighet drabbar ett antal män varje år. Män som tvingas avtjäna sina straff utan att någonsin få upprättelse eller möjlighet till omprövning av sin dom. Rättsväsendet bygger på dess förmåga att söka och finna sanningen, men hur är det med den saken? Är alla mödrar goda och talar barn alltid sanning? Är alla åklagare objektiva och alla försvarsadvokater djupt engagerade i sina klienter? Gräver man tillräckligt djupt för att domen ska vara ställd utom allt tvivel?"
Detta är frågeställningar som verkligen borde belysas mer i samhället. Men vem bryr sig om de oskyldigt dömda männen?

MER INTRESSANT OM: , , ,

7 kommentarer:

Hmm sa...

Jag bryr mig oskyldigt dömda.

Jag bryr mig också om brottsoffer.

Snart orkar jag inte bry mig om ngn för om jag bryr mig om den ena så riskerar jag att anklagas av den andra för att inte bry mig om dem.

Varför kan man inte bry sig om båda?

Lottaonline sa...

Jag tror att de flesta med ett rättvisepatos bryr sig om oskyldigt dömda.

Det jag vänder mig emot är en gruppering flera gör genom en könsaspekt. Det finns även kvinnor som döms och även oskyldiga i vårt land. Och liksom män är de människor och upplever samma utsatta situation.

Vore det inte då bättre att se över hela rättssystemet, så det gynnar alla parter? Bara en tanke förståss :-)

Medborgare X sa...

Hmm!

Visst kan man bry sig om både och. Brottsoffer får ju mängder av uppmärksamhet i samhället. Ibland räcker det ju till och med att bara antyda att man är ett brottsoffer så får man enorm uppmärksamhet och uppbackning av samhället. Polis, åklagare, vårdsystem och media står i giv akt och låser snabbt in den som antyds vara förrövare, samtidigt som denne pekas ut som i princip skyldig i media. Tänk bara på Julian Assange eller Sven Otto Littorin.

Medborgare X sa...

Lotta!

Jag tror också att de flesta med rättvisepatos bryr sig om oskyldigt dömda. Dock har jag svårt att se speciellt mycket rättvisepatos när det gäller just män i samhället.

Visst finns det även oskyldiga kvinnor som döms i Sverige och även kvinnor som på annat sätt råkar illa ut i rättssystemet.

Som den kvinnliga barnläkaren du har skrivit om på din blogg. Hon anklagas ju också för att ha brutit mot det idealiserat kvinnliga. Hon ska ha mördat ett barn! Hon har tagit ifrån en mamma hennes barn! Då är man också paria bland feminister, även om man har rätt kön.

Hmm sa...

@Medborgare X: Julian Assange var väl ett dåligt exempel? Om ngt så fick han direkt uppbacking i media om det skulle vara CIA eller USA som låg bakom.

Hope sa...

Efter alla fakta som kommit fram senaste tiden i målet är jag fortfarande uppenbart förvånat över att en del bloggar fortfarande envisas med att ömka flickan, men inte den stackars mannen som satt oskyldigt frihetsberövad i tre veckor för ett vidrigt brott. Detta signalerar Tydligt att falsk tillvitelse inte anses vara något allvarligt brott. Media tiger tyst. Kan man bli annat än mäkta upprörd över detta?

Anonym sa...

Jag har också blivit dömd på tingsrätten för våldtäkt.. Innan dess hade ja inte träffat nån polis ens i mitt liv.. Som tur på hovrätten erkände tjejens kompisar att de hade hört henne stöna och rättsläkaren berättade att tjejen har möjligen hade sex innan och efter händelsen vilket förändrade allt.. Satt i häktet i 3 månader för det alltså. Det va otroliga dagar.. fick sedan 100.000kr ersättning för det.. Påverkat mitt liv oerhört.

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!