Medborgare! I kväll möttes finansminister Anders Borg och hans utmanare Thomas Östros i en liten debatt i SVT's Agenda. För Thomas Östros är det naturligtvis viktigt att visa att han är trovärdig som finansminister och att det budgetförslag som de rödgröna ska presentera imorgon är trovärdigt. Att döma av de fagra löften som hittills har presenterats av finns det all anledning att vara ytterst kritisk. Och det har de borgerliga partierna varit. Även Anders Borg var ytterst kritisk till den kostnadschock som de rödgröna, med Thomas Östros i spetsen, har föreslagit. Anders Borg sade under debatten att:"Den kostnadschock de rödgröna förslår innebär fallande reallöner. Höjer man skatterna med 25 miljarder betyder det att det vältras över på konsumenterna. Det är en kostnadsslägga som man slår i huvudet på återhämtningen."
Thomas Östros kontrade med att Anders Borg svartmålar de rödgrönas budgetförslag och tycker att Anders Borg istället ska visa lite framtidsoptimism.
Med tanke på hur den svenska ekonomin ser ut i förhållande till övriga europeiska länder så ligger det kanske något i det? Det framgår om inte annat när SEB har rankat Europas ekonomiska träskländer. Grekland hamnar på jumboplats och Sverige får bäst betyg i SEB:s värstingrankning. Betygssättningen väger samman statsskuld och budgetunderskott med bytesbalans, nivån på tillväxt och arbetslöshet, exportsektorns storlek samt banksektorns utlandsexponering. Med en stark exportsektor, statsfinanser som stått emot nedgången i ekonomin och duktiga avbetalningar på statsskulden under de goda åren hamnar Sverige i rankningens topposition. Att Sverige har förhållandevis starka statsfinanser framgår även av tabellen nedan.
Anders Borg har alltså gjort ett fantastiskt bra jobb med den svenska ekonomin under finanskrisen. Men det är ännu för tidigt att tro att krisen är över. Situationen i Grekland riskerar leda till att landet ställer in sina betalningar. Om detta skulle ske väntar ett nytt finanskaos i Europa, vilket skulle leda till att Sverige kan förvänta sig långsammare tillväxt.
Dessutom riskerar de rödgrönas Tobleronepolitik leda till rejält ökad inflation och högre räntor, vilket även medför ökat kostnadstryck och inbromsad ekonomisk återhämtning som följd. Med den rödgröna ekonomiska politiken minskar även drivkrafterna för arbete. Det blir mindre attraktivt att arbeta och försörja sig själv, samtidigt som det blir lönsammare att leva på bidrag och låta skattebetalarna stå för försörjningen. Kort sagt är det arbetarna som är de stora förlorarna i det rödgröna Sverige.
Sverige behöver en långsiktigt stabil ekonomisk politik som fokuserar på att det ska löna sig att arbeta och att driva företag. Dagens debatt visade dock med all tydlighet att arbetslinjen ställs emot bidragslinjen i valet 2010. I bidragslinjens ringhörna står Thomas Östros och i den andra står Anders Borg. För Sverige och dess medborgares bästa får vi verkligen hoppas att det är Anders Borg som står som segrare efter valet.
MER INTRESSANT OM: EKONOMI, FINANSMINISTER, ANDERS BORG, VAL 2010
29 kommentarer:
Att inte vanligt folk kan se att vänsterpolitik alltid syftar till att hålla folket egendomslöst och utan egna tillgångar och med bara en "elit" som de som har mer än tillräckligt i grytorna.
Vänsterpolitik innebär är ett slags omyndigförklaring av det egna folket, som man inte tilltror att kunna välja sina egna liv. De måste ha pappa Ohly och mamma Mona Wetterstrand som berättar för dem hur de ska leva.
Samtidigt som folket ska ge alla sina surt förvärvade slantar i skatt så att det "allmänna" kan leva. Den senaste skandalen med kommunala bostäder i Göteborg säger en del om vad det handlar om.
Pengarna till Grekland kommer att gå till att betala av alla lån som förfaller. Investerarna har då belönats både med att få en rejält hög ränta och med att få 100% tillbaka. När skall politikerna inse att de som tar risker (bankerna)måste kunna förlora? Varför skall alla dåliga investerare skyddas? I rättvisans namn så skulle alla som någonsin förlorat på investeringar skicka notan till staten? Men det gäller såklart inte småsparare. Bara "fina" investerare med mycket bonus. För dem är det vinst vaje gång !
bloggare på icedaniel.se
De pengar som nu lånas ut till grekland skall lösa nuvarande lån till en lägre lånekostnad är den hittilsvarande. I inget fall har sparbanker eller affärsbanker varit långivare. De ersättningslån som erbjudits Grekland är hårt villkorade institutiella lån förknippade med hårda besparingsåtgärder. Enkelt så avkrävs Grekland att sluta leva över sina tillgångar.
Hela Grekland har levt som de personer vi ser i Tv programmet Lyxfällan. Så det är väl på tiden att också grekiska män börjar att arbeta för levebrödet i stället för att sitta på pitoreska trottoarkaffeer medan kvinnorna sliter för brödfödan.
Traditionella banker ( spar och affärs d:o) är enligt banklagen förbjudna att spekulera med insättarnas pengar.Banklagen kräver att bankerna har realsäkerhet för all utlåning för att inte riskera insättarnas pengar.
Ann Helena!
Jag kan heller inte förstå att medborgarna inte ser att vänsterpolitik syftar till att hålla vanligt folk egendomslösa. Det är som du säger ett omyndigförklarande av medborgarna!
icedaniel och Syndetikon!
Angående Grekland så kan jag verkligen rekommendera följande inlägg av Apelsineld!
Tack Medborgare X
Du är suverän, fortsätt med dina bra skriverier. Hänvisningen till "Apelsineld" var bra.
Budgetansvariga nationer ska inte behöva klä skott för lata nationer som Grekland. Redan vid ingången i valutaunionen visade Grekerna total respektlöshet för den officiella växelkursen vilket medförde att de kände sig omåttligt rika. Prissättningarna på varor och tjänster blev helt befängda.
Sittande kvar under kaffeparasollerna tror männen att det är deras rätt att bara vara åskådare när deras kvinnor släpar ihop livets nödtorft. Om inte Grekerna kan rätta munnen efter matsäcken så varför ska vi i välds-samfundet dela med oss av våra surt förvärvade slantar. Skämms Grekland som dessutom ljög och förfalskade bokföringen.
AHR
Ja vem har gett kommunister och sossar mandatet att vara våra förmyndare vilket de tycks tro?!
Varför är det comme il faut att tycka illa om nasister men inte kommunister till trots för att de historiskt visat sig vara lika goda kålsupare.
Medborgare X - Klockrent skrivet, som alltid!
MEDBORGARE X //
Trots att jag förmodligen ser mig själv som aningen mer vänster än höger politiskt (om än tämligen rörlig från fråga till fråga), kan jag absolut hålla med om att Borg skött sig rätt bra under den här mandatperioden. Har alltså inte mycket att invända mot din sakframställning.
Däremot skulle jag önska att du inte slängde dig med ett uttryck som "Tobleronepolitik", som inte fyller något annat syfte än smutskastning och nedlåtenhet, därtill personspecifikt grundat.
Sahlin förtjänade naturligtvis fett med kritik för Toblerone-incidenten, men att dra paralleller mellan det och att vänsterpolitiken skulle oseriös i samma grad som det agerandet var olämpligt, känns lite off.
"Stureplanspolitik" är i så fall en bra term för Alliansens politik då, eller...?
Oh The Irony
En förtroendevald person som inte kan skilja på sina och andras pengar förtjänar inget annat än förakt. I Monas fall kom det att kallas Tobleroneaffären. Chokladbiten var bara en mycket liten del av allt hon tagit på statens kreditkort. Senare hävdade hon att hon skulle betala tillbaka pengarna. Varför ska vi tro på den efterhandskonstruktionen? Det är riktigt att höja ett varningens finger för det beteende Mona visade upp, kalla det vad man vill.
Vad har Monas oärliga kreditkortshantering med Alliansen och Stureplan att göra.
Jag skulle vilja ha en grundlig redogörelse för Tobleroneaffären. Det som är klarlagt är att Mona Sahlin handlade på tjänstekreditkortet, bl.a. Toblerone. Jag har hört att summan det gällde ska ha uppgått till 52 000 kr. Det förstår var och en att hon inte kan ha köpt bara Toblerone för de pengarna, men genom att nämna Toblerone hamnade fokus där och ingen annan stans. En medveten strategi? Jag moraliserar inte så mycket över att Sahlin använde kortet för privata inköp, ibland har nöden ingen lag. Om Mona verkligen har betalt tillbaka allt är väl saken ur världen? Det som är mer intressant är hur saken kom till allmänhetens kännedom och varför? Och hur har det gått med felparkeringsböterna och de andra skulderna från tiden som egen företagare? Vem har betalat dem? Det sägs att Mona ur ekonomiskt hänseende var snövit när hon tillträdde som partiledare, antagligen ett krav. Vem ser till att hon sköter sig nu?
Maria
Nöden har ingen lag säger Du. Så om man är i nöd är det tillåtet använda andras betalningsmedel enligt dig. Något förvånande måste jag säga. Skulle Johan af Donner bara betalat tillbaka till RK hade saken varit ur världen då?
Mona affären avslöjades troligen av någon tjänsteman på regeringskansliet som hintade pressen om att Mona hyrde bilar för privat bruk åkte taxi utom tjänsten m.m. Chokladbiten fick bara ge namn åt "affären" Tidningarna började gräva och fann att förutom självsvåldigt hanterande av kreditkortet så avslöjades massor av P böter var av en del låg hos kronofogden. Svartavlönad dagmamma obetald TV licens och vad det mer vad. Glöm inte att Mona var vice statsminister när detta hände.
Och så till din häpnadsväckande fråga: vem ser till att hon sköter sig nu? En statsministerkandidat som man måste övervaka för att inte vederbörande ska återgå till ett levene på andras krediter vill vi hederliga medborgare i alla fall inte ha att göra med.
Jag har nu läst på lite mer om Tobleroneaffären och kan bl.a. rekommendera läsning av Monas eget tal:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article412481.ab
Tja, har man ett kreditkort så är det väl bekvämt att använda sig av det. Är det utställt i ditt namn så ser jag det inte som andras betalningsmedel. Reglerna för användningen av kortet var inte glasklara, det fanns t.o.m. instruktioner om hur man skulle göra om man hade gjort privata inköp, medan andra regler sa att man inte fick använda det för privat bruk. Nej, jag tror faktiskt inte att Mona var ohederlig, hon hade nog för avsikt att betala tillbaka allt även om det tog sin lilla tid. Hon lämnade också in kvitton på sina inköp. Förundersökningen friade henne också. Man får hoppas att Mona själv har kontroll över sin situation nu.
Jämförelsen med af Donner tycker jag inte är helt korrekt. Den mannen levde helt klart över sina tillgångar med för dyr bostad, lyxsemestrar osv. Han har ju förfarit bedrägligt med bluffakturor och har väl ingen chans att betala tillbaka allt, även om en del är säkrat med Östermalmsvåningen och Torekovshuset.
Maria
Man har inte ett kreditkort bara tja. Det var arbetsgivarens kreditkort avsett för dennes kosnader inget annat. Det ska inte behövas några som helst instruktioner för att förstå att det inte falskeligen ska användas för privata utlägg. Mona levde uppenbarligen också över sina tillgångar då hon använde statens kreditvärdighet i eget privatekonomiskt syfte. Kortet Är utställt i arbetsgivarens namn med tillåtelse att brukas för kostnader förknippade med den tjänsteutövning som kortinnehavaren behöver betala.
Om Du inte ser kortet som andras betalningsmedel än Monas så kan jag bara beklaga din usla moraluppfattning. Med ditt synsätt skulle en inbrottstjuv kunna försvara sig med att låset var för dåligt och kräva bättre sådana i framtiden. En vise statsminister som inte kan skilja på sina och medborgarnas pengar förtjänar intet annat än förakt.
SYNDETIKON //
Kan absolut hålla med dig om att Mona borde varit mer restriktiv med kortanvändningen, då det hur man än vänder och vrider på det var skattepengar hon rörde sig med. Samtidigt var reglerna kring kortets användning (som Maria påpekar) inte glasklara, varför ett medvetet bedrägligt beteende inte kan förutsättas utan vidare. Tycker dock ändå att kritiken mot henne då var befogad.
Grejen är bara att det inte är sakfrågan här. Frågan är huruvida man tycker att kritik mot ett politiskt parti / en sammanslutning av sådana kan rättfärdigas genom att man slänger sig med en tom floskel som "Tobleronepolitik", eller om man kan kräva av kritikerna att de skall definiera innehållet i sin kritik.
Vad är det som man de facto vänder sig emot? "Tobleronepolitiken"? Vad f*n innebär det? Du frågar vad Monas kortköpsvanor har med Stureplan och Alliansen att göra? Svar = ingenting alls, precis som du fiskar efter. Vad har frasen "Tobleronepolitik" för värde som "bevis" för en bristfällig rödgrön politik nu 2010? Svar = ingenting alls. Det är bara en praktisk floskel att gömma sig bakom!
Jag säger inte att det inte kan finnas saker värda att kritisera i den rödgröna politiken - bara att jag tycker man kan kräva mer konstruktiv kritik än floskelmobbing.
Som avslutning kan jag (lite på samma tema) konstatera att väldigt få människor förtjänar "intet annat än förakt". Det skulle möjligen vara de som dömer ut andra människors moraluppfattning samtidigt som deras egen bildningsnivå inte räcker för att de skall kunna stava till VICE statsminister... ;-)
Oh the Irony
Hon föreslog att de infrastrukturella satsningarna skulle tas på kredit till att börja med för att befolkningen senare skulle ta betalningen för hela kalaset. Kreditkort nu betala sedan.
Jag glömde l för vilse.
SYNDETIKON //
Du ser, nu när jag ställer lite krav på dig utvecklar du ju faktiskt ett resonemang värt att lyssna på! Då är jag inte omöjlig; det var som sagt just användandet av en TOM floskel jag inte köpte.
"Jag glömde L för vilse" = :-) *garv*
SYNDETIKON //
PS. Befolkningen tar ALLTID hela notan för statsfinansierade satsningar; that's what tax money does... Vilket av nu eller sedan som är lämpligast kan möjligen diskuteras (det är klart att direktfinansiering generellt brukar vara bättre än lån), men det är ju inte som om något av Alliansens initiativ är företagssponsrade och inte skattefinansierade... :-)
Oh The Irony
Du behöver inte använda stora bokstäver i samtalet med mig. Vi har nog i grunden någorlunda lika åsikter i botten om vad man ska förvänta sig av en folkvald politiker i ämnet tadel, handel och vandel. Roligt att Du uppskattade L et i vise. Men Du hade rätt. Fingrarna skrev ett s i stället för c.
Säger en som varit vice VD i nio år av karriären
Oh The Irony
Jag glömde att en gammal barndomsvän till mig som är biodlare använder titeln "Vise President" på sitt visitkort. :-)
SYNDETIKON //
Vi har säkert (som många som gillar att debattera) fler likheter än skillnader, ja. Så är det väl som regel med folk, när man väl lär känna dem.
De stora bokstäverna är inte menade att motsvara en höjd röst, utan bara en alternativ understrykning istället för kursivering.
Att jag var lite uppkäftig angående din felstavning beror på A) min natur som allmänt hopplös, samt B) att jag tyckte du var lite väl hätsk mot Maria och bjöd tillbaka med samma ton. Inte menat som något allvarligt påhopp, alltså; kanske lika bra att förtydliga det...
Trevlig kväll på dig! :-)
On The Irony
Trevlig kväll själv.
Visst är titeln "Vise President" kul för en biodlare.
Har jag en usel moraluppfattning? Ja, kanske det. Jag har dock inget till övers för inbrottstjuvar och jag jämställer inte kreditkortsanvändare med sådana. Allt finns ju registrerat och kommer att krävas tillbaka, förr eller senare. Det var naturligtvis inte idealiskt att använda tjänstekreditkortet för privata ändamål, men inte brottsligt eller olagligt. Därför har jag lite svårt att bli upprörd över detta. Summan det gällde var ett större problem för Mona själv än för skattebetalarna. Detta är inget direkt försvar för Monas beteende och jag har i övrigt inga särskilda sympatier för henne eller hennes parti. Anna Lindh var den socialdemokrat som jag kunde respektera och jag beklagar hennes bortgång djupt.
Jag tycker att det är allvarligare när politikerna missköter landets ekonomi som i Greklands fall. Hu vilket scenario och vilka följdverkningar det kan få för hela EU. Sådan misskötsel borde granskas mer, men det är väl svårare för journalisterna att greppa än en enskild politikers kontokortsköp.
Maria
Det finns ingen koppling mellan kreditkortsanvändare och tjuvar. De flesta av oss har ett betalkort och de som inte har råd att direktinvestera i sin konsumtion har också ett EGET kreditkort.
Mona hade inte råd uppenbarligen så hon använde sin arbetsgivares betalningsmedel i stället. Det förtjänar den klander hon har utsatts för. En ertapad inbrottstjuv kan ju knappast hävda att det monetära vädet blev ett större problem, för förrövaren än för den bestulne, som förmildrande omständighet.
Nej det är inte svårare för våra journalister att granska ruttna politiker i Grekland än det är annorstädes.
Vad i jesta friden har Anna Lind med detta att göra?
Om de röd-gröna får som de vill så slår vi in på den linje som leder åt Greklands håll "lev nu betala sedan". Eller varför inte gå tillbaka till den glada tiden då räntan var till 100 % avdragsgill och inflationen amorterade lånen(50,60 och 70 talet). Ebberöds bank som leder till Grekland eller...var så god och välj.
För mig gäller i alla fall pengar först och utgifterna sedan.
Maria, Oh The Irony! och Syndetikon!
Kul att se att nu byter åsikter med varandra. Det är ni alltid varmt välkomna att göra på bloggen. Trogna läsare som ni alla tre är!
Jag kan förstå att Oh The Irony! och många andra kan uppfatta uttryck som Tobleronepolitik som provocerande. Visserligen tycker jag att det finns en vass poäng bakom uttrycker och det är långt ifrån enbart Mats Odell som tar till den här typen av retoriska knep. Vem minns inte uttrycket stupstock till exempel? Tyvärr har den politiska debatten blivit hårdare med åren.
Samtidigt kan man undra hur Mona Sahlin kan sitta som pertiledare för Socialdemokraterna och vara första kandidat för statsministerposten när hon inte bara använt regeringens kontokort på tvivelaktigt sätt. Hon har även haft svart dagmamma och inte betalat TV-avgiften. Precis samma sak fick Maria Borelius att bli utkastad från den borgerliga regeringen. Mona har dessutom mängder av p-böter och har kört med obesiktigad bil. Varför låter man då henne vara statsministerkandidat? Dubbelmoral tycker jag!
MEDBORGARE X //
Vill bara förtydliga det då att det inte är kritiken mot Sahlin som sådan jag vänder mig emot. Så länge det finns ett innehåll (dvs att man konkret pekar på vad det är för något i hennes agerande / politik man har issues med) i kritiken är allt bara prima. Det är ju ett fritt land och våra politiker ska hållas under lupp!
Det jag "bannade" (nåja...) var bara att många slänger sig med termen utan att förtydliga något alls, ungefär som om ordet i sig skulle säga allt som krävs. Den nivån känns lite andefattig och inkonstruktiv, that's all.
Oh The Irony!
Jag håller med dig i grunden. Men som jag skrev tidigare har den politiska debatten blivit hårdare med åren och mycket handlar om att hitta retoriska poänger som gör sig fint i media. Som Tobleronepolitik och stupstock. Visst borde dock betydligt bättre att sig på en saklig nivå. Jag lovar bot och bättring på den punkten!
Medborgare x
Betr. ditt meddelande till: Oh The Irony.
Du behöver inte lova vare sig bot eller bättring för att Du i likhet med mig är uppdaterad på Monas förehavanden innan hon välförtjänt åkte ut i kylan.
Den som är det minsta påläst om Monas handlande borde inte ondgöra sig över att hon gett namn till vad vi då och nu kallar Tobleroneaffären.
MX, jag noterade också att Mona hade en svart dagmamma och obetalda tv-licensavgifter på sitt samvete och att detta tydligen inte legat henne till last på samma sätt som kreditkortsanvändningen. Samma synder vet vi ju vad det ledde till för borgerliga kvinnliga ministrar! Dock är även detta fjuttiga försyndelser i ett internationellt perspektiv (mina kompisar fattar inte att ministrar i Sverige ska behöva avgå för något som detta).
Även om det naturligtvis inte var bra att Mona använde sig av tjänstekreditkortet för privat bruk så verkar allting vara reglerat sedan länge. Det skulle vara intressant att veta hur det hela redde upp sig, men det lär man väl inte få veta.
Tobleronepolitik tycker jag är ett fyndigt uttryck eftersom alla förstår vad det handlar om, att köpa något på kredit. Men det är inte helt rättvisande att förklara det med att man skickar notan till skattebetalarna. I Mona Sahlins fall är ju notan betald av henne själv (med någons hjälp?).
Trots att jag har ett visst överseende med Monas kreditkortsanvändning i motsats till många moraliserande svenskar (och ja, jag håller verkligen med om att det är för väl att inte alla har samma inställning som jag) så är jag också förvånad över att hon kunde väljas till partiledare efter denna affär. Jag tolkar det som att partiet ville ha en kvinnlig partiledare till varje pris, efter den bufflige Göran Persson. Jag är dock övertygad om att Mona inte hade haft en chans att bli vald om Anna Lindh varit i livet. Även om jag inte hade röstat på Anna Lindh heller så hade jag inte haft något emot henne som statsminister, hon var verkligen en extraordinär person med stora kvaliteter, kvaliteter som jag inte ser hos Mona Sahlin. Det var så Anna Lindh kom in här i debatten.
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!