Medborgare! När ska barn börja räknas som människor frågar sig Ingrid Carlqvist. Det kan man verkligen fråga sig efter den senaste veckans domar i ett par uppmärksammade barnkidnappningsfall. Det började med att Lunds Tingsrätt dömde mamman som hållt sina två barn kidnappade i Irak under nästan ett års tid och under tiden även tvingat sin son att omskära sig till det löjligt låga straffet 160 timmars samhällstjänst! Strax därefter meddelade Gotlands Tingsrätt att mamman som stack till fastlandet med barnen och där skaffade sig en skyddad identitet så att pappan inte visste var de befann sig helt slipper straff. Idag kom så Svea Hovrätts dom i fallet Ann-Louise Valette, mamman som kidnappade sina två söner från deras hem hos pappa Georg Pesor i Australien. Hon får sitt straff sänkt från 10 månaders fängelse till 6 månaders fängelse. Kidnappade barn verkar inte stå speciellt högt i värde inom det svenska rättsväsendet, speciellt inte om de kidnappats av sin mamma. Ett barn som heller inte verkar ha stått speciellt högt i kurs är den 8-åriga adoptivpojken som skickades tillbaka till Ryssland efter att hans amerikanska adoptivmamma tröttnat på honom! Hon satte honom då ensam på ett flygplan till Moskva och skickade med honom en lapp där hon skrivit att han var mentalt instabil och att hon inte längre ville ha honom. En bild på lappen kan man se hos Tobias' värld. Pojken har även berättat för ryska myndigheter att adoptivmamman var elak, inte älskade honom och brukade dra honom i håret.
Kan man bli annat än oerhört ledsen och beklämd över vilken grymhet vissa föräldrar riktar mot försvarslösa barn? Hur kan man vara så oerhört egoistisk att man sätter sig själv före sina barn? Att man håller dem kidnappade, tvångsomskär dem eller till och med skickar tillbaka sina adoptivbarn? Är det verkligen så en bra förälder gör? Nej, naturligtvis inte!
Dessa mammor är alla tydliga exempel på att man inte är en lämplig förälder bara för att man är kvinna. Bra respektive dåliga och lämpliga respektive olämpliga föräldrar finns av båda könen, även om det finns de som tror att kvinnor per automatik alltid gör det som är bäst för deras barn...
MER INTRESSANT OM: KIDNAPPNING, BARN, ADOPTION, KVINNOR, FEMINISM
14 kommentarer:
Vilket fruktansvärt öde som drabbade denna ryska pojke. Man lider verkligen med honom. "Mamman" kommer nog dock inte så lindrigt undan får vi hopppas.
Att upphöja kvinnor över lagen gör vi nog bäst här i Sverige. Det ligger liksom i statsfeminismens postulat.
Dacke!
Ja, man kan verkligen förstå att ryska myndigheter är upprörda och vill stoppa all adoption till USA tills dess det finns ett avtal mellan de båda länderna för att skydda barn som adopteras.
Förhoppningsvis är inte amerikanska rättssystemet lika flata mot kvinnor som det svenska och ser till att adoptivmamma Torry Hansen får ett adekvat straff för detta. I Sverige hade hon antagligen inte blivit dömd,. Det hade väl hetat att hon bara gjorde det som var bäst för barnet...
X! Har du inte tagit del av den oändliga visdomen på en annan blogg? Om en förälder "upplever" det som att barnen är i fara så får de göra vad som helst. Varje vettig förälder kidnappar sina barn om de "upplever" det som att de är i fara. Vad ett stort antal utredningar, granskningar och domstolar säger om saken spelar ingen roll - om du är mor och "upplever" det som att ditt barn är i fara så får du begå de grymmaste handlingar.
Jag förstår faktiskt inte hur vissa hjärnor fungerar. Hur får man ihop det faktum att någon fara rent faktiskt inte föreligger och att en person som trots detta, år efter år, säger sig tro att fara föreligger, INTE skulle ha svårt med verklighetsuppfattningen?
Det är ungefär som att säga att den chef som låser in sina anställda för att han fått för sig att de kommer att bli mördade om de går hem från jobbet den dagen, är både frisk och kapabel att sköta firman. Och framförallt, att han har RÄTT att låsa in dem!
Ingrid!
Jo,jag har noterat det. Vet inte om det är ett tecken på postmodern relativism eller konservativ uterism? Vad än så är det inte vackert.
Ingrid,
Jag håller med, det är svårt att förstå hur de tänker. Men i det här läget är de upptagna med "vi hade rätt, hon är frisk! Hon skiljde alltså medvetet barnen från föräldern som hade ensam vårdnad -i 6 månader! Och det skulle minsann jag också ha gjort! Och jag skulle också hotat barnen med att ta livet av mig om de rymde!"
...
Det var alltså värre att säga att hon skulle behöva psykisk vård än att skriva detta:
http://www.sourze.se/Fadern_tog_barnen_utomlands_10451251.asp
samt att kidnappa barnen.
/A
Då jag nu läst New Times version om detta fall, har jag uppfattningen att denna mamma gjorde helt rätt skicka tillbaka denna mentalt störda pojke.
Han hade varit enormt våldsam och hotat mörda hela familjen genom att bränna ned deras hus medans alla andra familjemedlemmar var inne i huset.
Detta framkom inte i SVDs artikel, och då undrar man vad syftet med denna artikel var?
New York Times är en av världens mest respekterade tidning, och enligt denna hade dessutom kvinnan (med danskt efternamn by the way) gjort allt hon kunde för att pojken skulle ha en komfortabel resa tillbaka till Ryssland och dessutom betalat $200 till någon i Ryssland for att ta hand om pojken då han anlände där.
John Olsson:
Vi diskuterar en liten pojke, inte ett felleverat paket! Det är högst olämplig att skicka ett så ungt barn ENSAM till ett annat land, oavsett hur mycket godis han fick. Det är inte alls konstig att stackars pojke hade vrede utbrott eftersom han plötslig hade en ny familj i ett nytt land med ett nytt språk. Dom borde ha respekterat hans NAMN iallafall och inte döpt om honom. Vid 7 års ålder har barn redan utvecklat en hel del av sitt per sonalitet och han troligen upplevde omdöptningen som kränkande och ett försök att radera hans tidigare liv. Jag har väldigt svart att tro att en sjuåring kan vara en fara mot VUXNA människor. Hursomhelst borde familjen ha sökte hjälp av en psycholog mm.
När dammet har lagt sig inser nog många att allt inte är så som indignerade ryska medier skriker om.
1. Pojken adopterades när han var 7 år. Hans mamma var gravt alkoholiserad. Han levde i en miljö som vi knappt kan föreställa. Hamnade på barnhemmet sen. Alla som är lite insatta i ryska förhållanden vet vad det betyder: tuffa tag, tidig kriminalitet, de grymmaste överlever. Inte pojkens fel men med ett sådant bakgrund var han naturligtvis i överkant vad en vanlig västerländsk familj kan vänta sig att klara av. Adoptivmamman fick inte reda på NÅGONTING. Barnhemmet intygade at enda problemet var ett låg fotvalv (Ploskostopie).
Pojken var våldsam och hotade att bränna ner huset, att skada familjen medan de sov mm. Hur många vanliga människor, ej psykologutbildade, vet vad man ska göra då? Kasta då inte första stenen. (Uppgifterna om barnet är fr ryska medier som citerar myndigheterna).
2. I ryska (och nu även i svenska) medier görs ett stort nummer av att pojken skickades som ett paket med flyg. Men vad hände? Adoptivmamman betalade flygbolaget för att ta hand om pojken(tusentals barn skickas så runt om i världen av egna föräldrar, någon lämnar och någon annan tar emot). Hon ordnade även en engelskspråkig rysk personal att möta pojken i Moskva och ta till barnhemmet. Det var BARNHEMMET som vägrade ta emot pojken så mötande mannen var tvungen att vända sig till myndigheter.
Hon gjorde fel i att skicka honom utan att först fixa annulleringen av adoptionen - men kalla det "slänga ut, skicka som paket" osv -är att ta i. Vet vi hur desperat hon var? Skrämd? Jag har träffat ryska barn med sådan bakgrund (alkoholistfamiljer) - jag lovar, det ÄR skrämmande. Man måste ha erfarenhet som psykvårdare och mkt is i magen. Dessa barn säger och GÖR saker som inte ens alla vuxna förbrytare i Sverige gör.
Jag fick tillfälligt ta hand om ett liknande fall ( pojke 9 år) några sommarveckor (kollo): han sparkade andra pojkar och flickor i skrevet och skrek grova könsord även pga småsaker, som att någon råkade trampa på hans badlakan. Han exploderade i omotiverad ilska som naturligtvis hade orsaker och rötter i hans förflutna men faktum är att han skrämde alla i sin omgivning.
Det är så lätt att vara indignerad men verkligheten är inte svart o vit. I ryssland missar media aldrig tillfälle att sparka på USA, antiamerikansk propaganda är något som statsledningen uppmuntrar. Det är så trist att svenska medier gör samma sak. Handen på hjärtat, om en finsk eller ungersk mamma gjorde samma sak - skulle våra vänstertokiga medier gapa lika högt???
PS: Är inte fr USA och har aldrig varit där. Jag är helt enkelt en som vill se sans och balans, och lite rättvisa i denna värld.
Mia
Tack Anonym:
Mycket väl skrivet!
@Mia, annullera adoption? Sedan när kan man annullera sitt föreäldraskap?
Göran
John och Mia!
Jag betvivlar inte ett ögonblick att pojken var både aggressiv och våldsam. Han må ha haft hur många problem som helst, men som förälder kan man knappast avsäga sig sitt frivilligt påtagna föräldraskap. När man valt att skaffa barn finns risken att det visar sig att barnet har allvarliga sjukdomar eller andra typer av problem. Det gäller även när man adopterar barn. Precis som man inte kan lämna tillbaka sitt biologiska barn till BB kan man heller inte lämna tillbaka sitt adoptivbarn till det land det kom ifrån. Har man frivilligt tagit på sig ansvaret att uppfostra ett barn så får man faktiskt också se till att slutföra det uppdraget!
Är det inte ganska irellevant om barnet visat aggression och våldsamma tendenser eller ej? Vad jag förvånas över är att någon adopterar ett barn och sen inte ger sitt allt för att detta barn, som de ju tagit till sig som sitt eget, ska få en bra uppväxt. Det finns faktiskt professionell hjälp att få för det är ju inte precis som om USA inte har någon sorts motsvarighet till BUP eller annan psykiatrisk vård.
Finns det något i lagen som säger att man kan annullera adoption av någon som är vuxen och inte alls har någon kontakt längre med sin adoptivfar?
Hej,
jag undrar om ett adoptivbarn kan annullera en adoptivförälder och hur gör man i ett sånt fall.
annalisa
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!