28 februari 2012

Nu är det officiellt - pappor behövs inte!

Medborgare! I Sverige har det från officiellt håll länge talats om att det är viktigt att papporna tar mer ansvar för sina barn och att män i högre utsträckning borde vara hemma med sin barn under småbarnsåren. Idag tar papporna ut ungefär en fjärdedel av föräldraledigheten. Huvuddelen tar alltså mamman ut. Från feministiskt håll har det ofta talats om att föräldraledigheten borde kvoteras. Den underligganden anledningen till att feminister vill ha en kvoterad föräldraförsäkring är dock inte att pappor ska få samma tillgång till sina barn som mammor, utan att kvinnorna ska få en starkare position på arbetsmarknaden och därmed en större möjlighet att göra karriär.

Om feministena verkligen hade velat att män ska ha samma möjligheter till barn och föräldraskap som kvinnor har, så hade fokus istället legat på att förändra lagstiftningen kring föräldraskap och vårdnad om barnen. Som det är idag så saknar nämligen män ett antal viktiga rättigheter på barnområdet som kvinnor redan har.

- Kvinnor behöver aldrig bli förälder till ett oönskat barn. Detta i och med den lovvärda lagen om fri abort.   Någon motsvarande rättighet att i efterhand ångra sig, om ett barn blivit till av misstag eller om man inte längre vill ha barn (i varjefall inte med den kvinnan), har inte män.

- När ett barn väl är fött får alla kvinnor per automatik vårdnad och umgäng om barnet. Detta oavsett om hon är gift eller ogift. Män däremot förutses dels vara pappa till barnet om han är gift med mamman, även om han faktiskt inte är det. Om pappan däremot inte är gift med mamman, så får han inte gemensam vårdnad ens efter att han har erkänt faderskapet. Det enda han få då är skyldigheten att betala underhållsbidrag! För att få gemensam vårdnad måste mamman skriftligen godkänna detta. Mamman har alltså veto på om pappan ska få ta del av vårdnaden och umgänget om barnet. Eftersom föräldraförsäkringen är kopplad till vårdnaden så får heller inte pappan någon möjlighet att vara ledig tillsammans med barnet om inte mamman godkänner att han får gemensam vårdnad. Pappans möjlighet att utöva sitt föräldraskap är alltså juridiskt begränsat av mammans välvilja.

- Barnbidraget går alltid till mamman, oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller ej och oavsett vem av förädrarna som barnet bor med och har störst umgänge med. Mamman ses alltså av samhället som huvudförälder till barnet. Det gör även flera av de remissinstanser som har uttalat sig negativt om införandet av ett delat barnbidrag.

Detta är bara några av de områden kring barn, vårdnad och föräldraskap där samhället inte behandlar män och kvinnor lika, utan helt öppet har både en ojämställd lagstiftning och ett ojämställt bemötande.

Ett annat område där ojämställdheten råder är myndigheternas agerande i samband med vårdnadstvister. Dels ges mammor i betydligt högre grad av fallen enskild vårdnad än det omvända, men det mest slående är den rättsosäkerhet som pappor många gånger har i vårdnadstvister. Inte bara kan pappor bli utsatta för falskanmälningar om misshandel, våld mot barn och sexuella övergrepp. Socialtjänsten tar inte bara mammornas sida vid dessa tillfällen, utan även efter att saken utretts. Även när det framkommit att det faktiskt rör sig om felaktiga eller falska anmälningar så fortsätter socialtjänsten att stå på mammornas sida. Även i fall där mammor kidnappar barnen och håller de gömda för pappan, så belönar rättssystemen den felande föräldern med enskild vårdnad.

Med allt detta i åtanke är det inte underligt att det finns hundratusentals barn som har väldigt liten eller ingen alls kontakt med sin pappa. Något som ofta är en stor sorg inte bara för papporna, utan även för barnen (speciellt när de växer upp och förstår att de blivit aktivt förhindrade att få en kontakt med sin pappa).

Man skulle ju kunna tro att alla de politiker och opinionsbildare som officiellt talar sig varma om jämställdhet  vill förändra detta och se till att män får samma rättigheter som kvinnor när det gäller barn och föräldraskap. Men så är tyvärr inte fallet. Tvärtom har både Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet öppet uttalat att de inte vill ha en jämställd och könsneutral lagstiftning.

Den feministiska vänstern har dessutom länge talat sig varma för ensamstående kvinnor rätt att få inseminera sig och att därmed få barn på egen hand. Många ensamstående kvinnor har under tiden åkt till Danmark för att få barn med en anonym spermadonator. Nu verkar Moderaterna, Folkpartiet och Centern falla den feministiska vänstern till föga och föreslår att lagen ändras så att ensamstående kvinnor får tillgång till assisterad befruktning.

Därmed görs lagen än mer ojämställd när det gäller barn och föräldraskap. Kvinnor får ytterligare rättigheter som inte män har och samhället visar med sin tydlighet att pappor inte behövs. Kvinnors rätt att få egna barn ses som betydligt viktigare än barn rätt till båda sina egna föräldrar. En linje som tyvärr många feminister har drivit länge!

Det är dessutom män som kommer att få betala denna reform, inte bara i form av att ännu fler män inte kommer att få egna barn själva och än mindre få möjlighet att umgår med dem. Även ekonomiskt kommer män (som kollektiv) få stå för kostnaderna. Det är skattebetalarna (som till övervägande del består av män) som kommer att få stå för notan. Inte bara då för själva insemineringen, utan även för kostnaderna för den den ensamstående mammans föräldraledighet (som inte kommer att delas med pappa, för han finns ju inte) och för det underhållsstöd från staten som hon blir berättigad till (eftersom det inte finns någon pappa som hjälper till med varken försörjning eller underhållsbidrag).

Till det kommer att barn till ensamstående mammor inte har två föräldrar som bidrar med skatt till deras sjukvård, dagis och skola. När det bara finns en förälder så måste skattebetalarna står för en större del av kostnaderna. Återigen är det män (som kollektiv) som får betalar för de ensamstående kvinnornas rättigheter! Men några motsvarande rättigheter till män erbjuds inte!

Så nu är det officiellt, enligt det statsfeministiska samhället så behövs inte pappor. Allt män behövs till är att arbeta och betala skatt. Sådan ser den feministiska "jämställdheten" ut för män.

Arbeta, betala, håll käft och sedan dö!

Uppdaterat: Men det finns en jämställd lösning, läs här!

AB1 DN1 GP1 SR1 SR2 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5
MER INTRESSANT OM: , , , ,

16 kommentarer:

Anonym sa...

Ironiskt nog är det endast Kristdemokraterna som är motståndare till att tillåta jungfrufödsel.

/Backlash

Anonym sa...

Håller med till 100%.
Undrar om staten nu kommer att erbjuda ensamstående män som vill bli pappor surrrogatmödrar?

BG sa...

Problemet är...
...att många mammor inseminerats med okänd donator så att barnet senare i livet inte kan ta reda på sitt hela ursprung.

Anonym sa...

Barn som kommit till genom artificiell insemination har rätt att få reda på vem som är deras biologiske far. Borde inte alla barn ha denna rättighet? Idag har många barn en man som är registrerad som far och en biologisk far som de inte känner till. Alla barn borde få rätt till faderskapsundersökningar!

amroland sa...

Bra rutet! Var finns jämställdhetsaspekten i det nya förslaget från M, C och Fp? Principen i förslaget handlar om "Rätten att bli biologisk förälder" och det är outgrundligt hur man kan tänka sig att lagstifta om denna rätt för kvinnor men inte för män.

OldWolf sa...

Två fel gör inte ett rätt. Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det finns tillräckligt många barn redan, som saknar en förälder i sitt liv,oftast pappan. varför skall staten bidra till att flera barn hamnar i denna situation
http://oldwolf-vindenviskarmittnamn.blogspot.com/2012/02/alla-barn-har-ratt-till-en-narvarande.html

Medborgare X sa...

Backlash!

Ja, det kan ju se lite ironiskt ut! Men de är också det enda partiet som försvarar barnets rätt till båda sina föräldrar.

De övriga partierna säljer glatt ut barnets rättigheter för att ge kvinnor ytterligare rättigheter. De sätter alltså kvinnors rätt före både barnens rätt och mäns rätt.

Men så ser det ju ofta ut i Sverige. Rangordningen när det gäller rättigheter brukar vara:

1) Kvinnor
2) Barn
3) Djur
4) Män

Medborgare X sa...

Anonym 14:34!

Varken de tre regeringspartiernas förslag eller tidigare förslag från den feministiska vänstern har innehållit några erbjudanden om fri tillgång till surrogatmödrar till ensamstående män som önskar barn.

Män har alltid haft sämre rättigheter än kvinnor när det gäller barn och föräldraskap. Tydligen anser merparten av partierna att den ojämställdheten inte bara ska bestå, utan också utökas.

Medborgarperspektiv har dock ett förslag hur man både kan erbjuda ensamstående kvinnor och ensamstående män möjligheten att skaffa barn. Detta samtidigt som barnen får rätten till båda sina föräldrar.

Kort sagt kopplas rättigheter till korresponderande skyldigheter - först en surrogatmamma, sedan en donatorpappa!

Medborgare X sa...

Anonym 14:59!

Absolut borde alla barn borde få rätt till faderskapsundersökningar. Alla barn borde DNA-testas redan vid förlossningen så att rätt pappa kan fastställas.

Medborgare X sa...

OldWolf!

Väldigt bra berättelse från det egna livet på din blogg! Den visar hur oerhört viktigt det är med även en pappa i barnens liv.

Anonym sa...

Jag säger ju det!
Valerie Solanas och hennes smutsiga hantlangare är närmare att lyckas än ni tror!! Läs och begrunda! Och ta er en funderare på hur skrämmande långt de igentligen har kommit i sin strävan:

http://www.fajaf.com/lokalt/solanas.html

Anonym sa...

Eeeeh kan det vara så att en surrogatmamma eventuellt måste bära på ett barn i 9 månader som sedan inte är hennes? Är det eventuellt lite skillnad på 9 månader och på att runka till sig lite sperma? Dessutom finns det surrogatmammor i andra delar av världen, men huruvida det är moraliskt försvarsbart är en annan fråga.

Jan E sa...

Kan inte Medborgare X inse att det inte går att jämställa en spermadonators oerhört enkla och riskfria uppgift att leverera lite sperma med en surrogatmoders obekväma, tidskrävande och riskfyllda uppgift att leverera en färdig produkt. Snälla, tänk lite!

Anonym sa...

Man kan ju undra om en kvinna som är psykologiskt oförmögen att leva i ett parförhållande är lämplig som mor. Det är ju en form av parförhållande det med, där barnet dessutom är i en potentiellt utsatt situation.

Samuel Sandberg sa...

Tänkte bara förtydliga en sak i din text, barnbidraget går till kvinnan, om inte de kommer överrens om något annat. Man kan numera välja vem som ska få det eller dela det lika mellan vårdnadshavarna.

Medborgare X sa...

Samuel!

Nej, "man" kan inte välja vem som ska få barnbidraget. Kvinnan (mamman) kan välja vem som ska få barnbidraget!

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!