27 februari 2010

Att blunda i feminismens namn

Medborgare! Finns det någon som har missat att män kan begå riktigt hemska och våldsamma brott? Brott riktade mot kvinnor och barn! Finns det någon som har missat att läsa om alla de 153 män som under de tio första åren av 2000-talet mördade sina kvinnliga partners? Till exempel Martin Henswold som dödade Frida Stenberg med en slaktmask mitt framför ögonen på deras barn efter att han förlorat vårdnaden om dem! Finns det någon som har missat att den före detta länspolismästaren i Uppsala, Göran Lindberg, sitter häktat misstänkt för grov våldtäkt, sexuellt tvång och koppleri? Han misstänkts ha levt ett dubbelliv där han i sin officiella roll som polischef har rest land och rike runt och föreläst om jämställdhet samtidigt som han tros ha bedrivit koppleriverksamhet och begått grova sexbrott på sin fritid!

Tidningarna är fulla av långa reportage där mäns våld och brott uppmärksammas. Det är heller inte ovanligt att dessa män framställs som usla och ondskefulla personer. Inte heller är det ovanligt att beskylla ”mansrollen” och ”manligheten” som orsaken till dessa brott. Speciellt när det är kvinnor och barn som drabbas. Det ingår nämligen i den radikalfeministiska teorin att kategorisera män som ondskefulla och förtryckande.

Eftersom feminismen haft ett så stort genomslag i det svenska samhället under de senaste årtiondena har även media- och samhällsdebatten styrts och präglats av dess tankar och teorier. En konsekvens av detta är att mäns våld och brottslighet har fått väldigt stort utrymme i gammelmedia. Den bild som sprids präglas av att det är män som begår brott och tar till våld samt att det oftast är kvinnor och barn som är offer.

Men sanningen är att även kvinnor begår mängder av brott. Det får dock inte lika stora rubriker och det beskrivs ofta på ett helt annat sätt i gammelmedia. En kvinna begår inte brott på grund av att hon är usel och ondskefull som en man, utan för att hon tvingats in i situation där enda utvägen var att begå brottet eller att ta till våld. Det finns nästan alltid en god och behjärtansvärd förklaring till varför hon handlat som hon gjort. Det finns en förståelse för hennes agerande. En förståelse som nästan aldrig finns när en man agerar på samma sätt.

Ett exempel är de kvinnor som kidnappar sina barn, som Ann-Louise Valette och Anna Oscarsson. Det framställs ofta att de gör det för att skydda barnen från en våldsam och incestuös pappa. Beskyllningar som de oftast själva är ansvariga för. Trots att utredning efter utredning inte finner någon grund till beskyllningarna håller de fast vid dessa och när rättsväsendet efter många års malande till slut inser att mamman inte är den mest lämpliga vårdnadshavaren och istället tilldömer pappan vårdnaden så griper de det sista halmstråt och kidnappar sina egna barn. Då finns det till och med många som hjälper dessa mammor i sin brottsliga gärning, som släktingar, kvinnojourer och bloggare som startar namninsamlingar.

Att överhuvudtaget nämna att mammor kan vara dåliga och olämpliga vårdnadshavare för sina egna barn är ofta som att svära i kyrkan. Det är helt enkelt en bild som väldigt många har svårt att förlika sig med. Bilden av den goda modern är så stark i samhället. Förenat med feminismens bild av män som ondskefulla och kvinnor som förtryckta offer är det nästan omöjligt att se en mamma som en dålig och olämplig vårdnadshavare för sina egna barn!

Det märks inte minst på all den kritik och ilska som journalisten Ingrid Carlqvist ofta får möta när hon skriver om kvinnor som falskanklagar sina män för sexuella övergrepp, kidnappar sina barn eller på andra sätt försöker avskilja pappan från deras gemensamma barn. Ingrid Carlqvist fick utstå enormt mycket kritik och svartmålning efter att ha släppt boken ”Inte utan mina söner” om Georg Pesor’s kamp för sina söner som kidnappats av deras mamma Ann-Louise Valette samt på grund av sitt bloggande om frågor som denna. Efter en förtalskampanj blev hon till och med av med sitt uppdrag som chefredaktör för Villaliv!

Senast skriver Ingrid Carlqvist om mammor som hellre dödar sina barn än att dela vårdnaden med pappan. Hon berättar om ett fall i Kanada där en mamma dränkt sina två små pojkar och sedan försökt ta sitt eget liv. Detta efter att en domstol interimistiskt hindrat henne från att flytta med barnen till andra sidan jorden, efter att hon själv begärt enskild vårdnad och pappan yrkat på gemensam vårdnad i samband med deras skilsmässa. Hellre än att dela vårdnaden med pappan väljer hon alltså att ta livet av sina barn. Precis som Daddys skrivet så är nu både hennes och pappans liv slagna i spillror och barnen har fått betala med sina liv. Även för detta inlägg har Ingrid (och Joakim) fått utstå kritik.

Det är helt enkelt inte den bild som vanligtvis förmedlas om kvinnor. Precis som det heller inte är vanligt att förmedla bilden av en osund mamma som kidnappat sina barn och som i rätten inte ger ett speciellt psykiskt friskt intryck. Det är nämligen den bild som framkommer efter att Ann-Mari Maukonen (del 1, 2 och 3) och Ingrid Carlqvist (del 1, 2 och 3) har suttit med vid rättegången mot Ann-Louise Vallette i Svea Hovrätt.

Gammelmedia väljer systematiskt att undvika att skriva om sådant som kan upplevas som allt för negativt om kvinnor och deras roll som mamma. Därför blir också kritiken så mycket större när detta uppmärksammas och förmedlas i bloggosfären eller på annat sätt. Monica Antonsson fick ju utstå enorm mycket kritik när hon publicerade sin bok ”Mia: sanningen om Gömda”. Även där framkom en kritisk bild av en kvinna, en kvinna som tidigare framställts som ett oskyldigt offer för ondskefulla män.

När den här typen av kritiska bilder av kvinnor förmedlas, så finns det naturligtvis många som känner sig hotade. Hotade av att deras världsbild är på väg att krackelera och falla i bitar. Det kan vara feminister som inte vill ta till sig att även kvinnor kan vara usla och ondskefulla samt att män och barn kan vara deras offer. Det går nämligen inte ihop med deras bild av patriarkatet och könsmaktsordningen. Men det kan även vara helt vanliga kvinnor, som själva identifierar sig starkt med rollen som den goda modern, som känner sig hotade av att denna bild inte alltid stämmer. Vissa av dem kanske till och med vet med sig att de själva har agerat på ett liknande sätt och vill för allt i världen inte att det ska uppmärksammas.

Precis som Medborgarperspektiv tidigare uppmärksammat så kan även kvinnor begå hemska brott och ta till våld mot både män och barn. Eftersom inte gammelmedia belyser detta på samma sätt som när män begår brott är det viktigt att påpeka och påminna om detta gång på gång. Även om det må göra ont hos en del! Samhället blir inte bättre för att man blundar i feminismens namn, tvärtom!

MER INTRESSANT OM: , , , ,

8 kommentarer:

Anonym sa...

Bra och viktigt skrivet!
Att gammelmedia är hårt styrda och vinklade i sina artiklar framgår inte minst när kommentarerna till "vissa" artiklar är hårt censurerade. Mer än en gång har jag fått se mina rader raderas efter några minuter trots att jag håller mig till ämnet och reglerna. Och nu kan man även se att till vissa artiklar har de helt tagit bort kommentatorsfunktionen och vi läsare ska förväntas sluka all smörja med hull och hår. Vi är helt enkelt inte betrodda med ett eget tänkande och tyckande.
Men trots allt, mycket försiktigt har nu en del tidningar börjar skriva om feminismens skuggsida och enkelspårighet, så det går sakta framåt.
Vi är trots allt alla människor.
Att även kvinnor kan vara onda/manipulativa och ljugande individer för att skaffa sig fördelar är inget nytt, men det har bedrivits hårda kampanjer från feminister för att det finns en anledning till att kvinnor gör som de gör - MÄN.
Män som tvingar kvinnor (offer)?
Efter att ha arbetat med sjuka/utsatta människor i snart trettio år så kan jag bara konstatera att vi lika goda/onda oavsett kön.
/Sara

Medborgare X sa...

Sara!

Ja, tänka att det ska vara så kontroversiellt att det finns både män och kvinnor som kan vara onda och manipulativa. Att det egentligen inte är någon större skillnad mellan könen. Det är rent skrämmande att en ideologi som feminismen har kunnat växa sig så stark i ett så pass fritt och upplyst land som Sverige.

Att det finns en styrning och vinkling av vilket budskap som ska förmedlas via gammelmedia blir ganska tydligt när man ser på hur kommentatorsfunktionen används på redaktionerna. Som du säger censureras det friskt. Dessutom väljer de noga vilka artiklar som de öppnar upp möjligheten att kommentera till och vilka som inte får kommenteras! Har tidigare skrivit om det här.

Anonym sa...

Dokumentären "Bowling for Columbine", hade som slutsats att orsaken till vapen-industrins fantastiska framgångar berodde på att det politiska etablissemanget i USA skrämde upp allmänheten och spelade vapen-lobbyn i händerna. Är detta i grund och botten inte samma fenomen?

Man ska inte underskatta rädslan som medel att nå framgång i sina politiska mål. Med rubriker som gång på gång ställs upp i media, om "mäns verkliga natur" är det inte konstigt att det på marginalen finns sjuka kvinnor som begår brott (kidnappning och mord). Dessa utnyttjas skamlöst av feministmobben, i början som bevis för att de har rätt, och när avslöjade som slagträ mot dem som försöker få reda på sanningen, och hela tiden för att fortsätta sprida skräck. Och media spelar dem i händerna - skräck säljer bättre än sanningen.

Cuben sa...

En mycket klokt och välskrivet inlägg.

Daddy sa...

Håller med. Lysande sammanfattning av problemet. Hur många fler barn skall offras på radikalfeministernas altare innan sanningen får komma fram? Det är för mig en gåta att vi har en hel yrkeskår som får betalt för att ge oss sanningen, men som tiger trots att dom måste veta om detta...

Politikt korrekt krimjournalstik kallas det visst enligt en vän till mig som tidigare jobbade på en kvällstidning.

Nina sa...

Både kvinnor och män gör brott. Men könsrollen kvinnlighet är oförenlig med brott. Skillnaden är att för män står inte ett brottsligt beteende i motsättning till manligheten. Tvärtom kan det i vissa fall tom förstärka den manliga identiteten. Kvinnor kan aldrig hävda sig genomn att göra brott, vilket män kan. Jag menar att KÖNSROLLERNA är problemet. Och därför hatar jag dessa förlegade roller. Jag hatar inte män. Jag hatar den manliga könsrollen för att dåligt bettende som våldsbrott förstärker den.

Medborgare X sa...

Nina!

I vilka fall menar du att ett brottsligt beteende skulle förstärka den manliga identiteten? Är det någon form av subkulturer inom samhället du tänker på? Jag har dock svårt att de att så skulle vara fallet för samhället i stort. Skulle skidskytten Björn Ferry ses som manligare och få mer respekt om han började råna banker? Eller skulle Volvo's VD Leif Johansson upplevas som manligare och få större respekt i samhället om det kommer fram att han har för vara att spöa upp frun?

Anonym sa...

Nina är bara en stackars oupplyst, nersölad av nazifeministisk propaganda om "vad den manliga könet egentligen är".

Läs på nina, hem och gör om.

Skicka en kommentar

Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!