Medborgare! Efter 30 år av skuld, skam och förnekelse tog Patrik Sjöberg till slut bladet från munnen och avslöjade att han under sin uppväxt blivit sexuellt utnyttjad av sin tränare och styvfar Viljo Nousiainen. Men det tog lång tid för honom att erkänna för sig själv att det verkligen hade hänt och att han själv inte hade någon som helst skuld till det som skett. Det var först när en annan av Viljo Nousiainens adepter, Christian Skaar Thomassen, ställde Patrik mot väggen och berättade att han blivit sexuellt utnyttjad av Viljo Nousiainen som Patrik riktigt kom till insikt med vad han varit med om under sin uppväxt.Samtidigt insåg Patrik Sjöberg att han inte var ensam, tvärtom hade Viljo Nousianen använt sig av övergreppen mot honom som en modell för att fortsätta ge sig på andra unga pojkar inom friidrottsvärlden. Något som fick Patrik att känna att han svikit alla de yngre killar som drabbats av sexuella övergrepp från Viljo Nousianen efter honom själv. Det var till slut också detta som fick Patrik Sjöberg att ta bladet från munnen och sätta pennan i pappret för att skriva den självbiografiska boken ”Det du inte såg”, där avslöjandet om de sexuella övergreppen slog ner som en bomb i början på veckan.
Med all rätta skapar ett avslöjande som detta också en stor och nödvändig debatt, både om pedofiler generellt och hur man kan skydda barnen inom framför allt föreningslivet. Många ropar reflexmässigt på mer kontroll av de idrottsledare och andra som arbetar nära barn. Att man ska göra utdrag ur brottsregistret för att få vara tränare, fritidsledare, körledare, etc. Men som så många påpekar så hade det knappast hjälpt Patrik Sjöberg och de övriga unga pojkarna i Örgryte IS. Viljo Nousiainen fanns ju inte i brottsregistret!
Det är lätt att efterfråga enkla lösningar och att ”någon annan” ska ta ansvar, men det som verkligen behövs är att barnens föräldrar och andra som finns i barnens närhet tar ansvar. Det som behövs är helt enkelt lite gammeldags social kontroll. Att som vuxen hålla koll på vem det är som tar hand om ens barn på fritiden och vilka de umgås med. Att som vuxen själva vara med på barnens aktiviteter och att bättre lära känna de övriga föräldrarna och ledarna. Att ibland våga ifrågasätta sådant som inte känns eller ser riktigt ut.
En sak kan dock samhället göra, att förlänga preskriptionstiden för sexbrott mot barn. Sedan tidigare har förändringar gjort så att tiden för preskription inte börjar räknas förrän det utsatta barnet fyllt 18 år. Det ger det utsatta barnet mer tid att hinna bearbeta upplevelsen och komma till insikt med att det verkligen var ett brottsligt övergrepp som denne utsattes för.
För det tar ofta tid för barnet att inse att det faktiskt varit med om ett övergrepp. Olof Risberg, psykolog vid Rädda Barnen, säger att en anledning till detta är att det inte är ovanligt att barnet faktiskt känt sexuell njutning och fått ”positiva” känslor i samband med övergreppet. Detta kan i sin tur leda till starka känslor av skam och skuld, som en reaktion på att de upplevt övergreppen på ett ”positivt” sätt istället för någonting hemskt och traumatiskt (som samhället förväntar sig att man ska reagera på övergrepp).
Samma sak beskriver Susan A. Clancy i bok ”The Trauma Myth”, vilket Ingrid Carlqvist också har skrivit om här och här. Tyvärr verkar den här typen av rön alltid möta ett massivt ifrågasättande och negativa reaktioner. Att påstå att det finns offer som faktiskt upplevde en form av njutning och lust under övergreppet samt att de inte blev traumatiserade av själva övergreppet (utan istället av omgivningens förväntningar och reaktioner i efterhand) har vissa väldigt svårt att ta till sig. Att påstå något sådant klassas av vissa som pedofilpropagande eller att man vill förminska förövarens ansvar.
Men på den punkten är både Susan A. Clancy och Olof Risberg tydlig. Det handlar verkligen inte om att förminska det övergrepp som skett och än mindre att bedriva lobbying för pedofiler. Det handlar om att öka förståelsen för hur barn reagerar i samband med övergrepp och hur samhället ska bemöta dem för att de ska våga ta bladet från munnen. Så att det inte ska behöva ta 30 år, som i Patrik Sjöbergs fall.
Så länge bilden av den typiske pedofilen är den fula gubben, som med hot och våld tvingar sig på det lilla barnet, så kommer barnen som inte upplevde äckel, chock och rädsla i samband med övergreppen att förbli tysta. De kommer att fortsätta känna skuld och skam över att de inte passar in i den gängse bilden av ett sexualbrottsoffer. Vissa av dem kommer till och med att förneka att det var ett sexuellt övergrepp de var utsatta för, kanske speciellt då unga pojkar som blivit utnyttjade av kvinnor. Eller som Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi och forskningsledare inom Kriminalvården, berättar:
”Man kan få höra historier om att ”det var ju jättekul när morsans tjejkompis hade sex med mig när jag var 13 år och morsan var på fyllan”. ”För just kvinnliga förövare är kanske de som tjänar mest på att den gängse bilden av pedofilen är den fule gubben som använder våld och hot för att genomföra sina övergrepp. Och just unga pojkar är kanske de som förlorar mest på att den gängse bilden av ett offer är den som traumatiserats till följd av den äckel, chock och rädsla som barnet upplevde i samband med övergreppet.
Många kvinnor reagerar naturligtvis negativt mot att bilden av hur sexbrott mot barn ser ut breddas. När även kvinnors övergrepp mot barn blottläggs så krackelerar också synen på den goda omhändertagande modern, vilken många kvinnor identifierar sig med.
Det finns naturligtvis även politiska krafter som vill bibehålla bilden av pedofilen som den fula gubben som med våld och hot tvingar sig på barnet. Den bilden passa väldigt bra in i feminismens syn på samhället, där män är förövare och kvinnor är offer. Den passar också väl in med den feministiska teorin om könsmaktsordningen. Om det skulle framkomma att även kvinnor begår sexualbrott mot barn och kanske framför allt mot unga pojkar, så skulle en viktig byggsten i teorin försvinna. Därför värjer sig många feminister mot alla nya rön som presenteras när det gäller sexuella övergrepp mot barn.
Det kanske är bra för deras egen självbild, men är det verkligen bra för barnen?
MER INTRESSANT OM: PATRIK SJÖBERG, PEDOFIL, SEXUELLA ÖVERGREPP, FEMINISM
22 kommentarer:
Jättebra inlägg tills du kom till "Så länge bilden av den typiske pedofilen är den fula gubben, som med hot och våld tvingar sig på det lilla barnet....."
Det är inte den gängse bilden att det är en ful gubbe. Folk vet att det vanligaste är att förövaren är ngn du känner som är antingen släkt eller vän till familjen. Vet ingen som försöker hålla fast, om den någonsin funnits, vid fula gubbar. Etc etc..
Det du skriver folk reagerar på att detta belyses. Ja jag kan ju bara tala för mig själv. Jag reagerar INTE på vad Risberg skriver. Jag reagerar på HUR detta presenteras av tex IC och sammanhanget hon gör det i. Om det stämmer att hon inte vill gå i pedofilernas ledspår så är hon för att vara journalist oförlåtligt klumpig. Ditt inlägg, HELA ditt inlägg, och i sammanhangen du skriver det, är 100 gånger tydligare.
Hmm!
En ful gubbe måste inte vara någon okänd. Det kan lika gärna vara någon i familjen eller som på annat sätt finns i närheten av barnet.
Nej en ful gubbe kan också vara förövare.... De kommer i alla skepnader och former det är vi ju ense om. Vad vi inte är ense om är vad folk känner till.
Vad jag lätt går med på är att när ngn blir anklagad som man känner så är första försvarsmekanismen att slå ifrån sig med att, inte den, den är ju så trevlig.
Men om man pratar hypotetiskt så vet de flesta att en förövare oftast nästlat sig in och skapat förtroende hos barnen och ofta även hos de vuxna.
MX:
"Om det skulle framkomma att även kvinnor begår sexualbrott mot barn och kanske framför allt mot unga pojkar, så skulle en viktig byggsten i teorin försvinna. Därför värjer sig många feminister mot alla nya rön som presenteras när det gäller sexuella övergrepp mot barn."
Allt motstånd handlar faktiskt inte om feminism. Det kan bli lite larvigt att dra den parallellen i alla sammanhang! De flesta kloka människor vet även att det finns störda människor oavsett kön.
Jag känner mig tyvärr något tveksam till nyttan av att dra fram barns skamkänslor i samband med pedofili i tre inlägg, för så stora näringsrika frukter tror jag knappast det drar till stacken.
Nu tycks du även vilja få det till att de som protesterar mot, att barn skäms över sin "njutning" kring övergreppen är kvinnliga förövare!?
Jag har kritiserat Ingrid Carlqvist inlägg, men är varken förövare eller feminist.Hmm knepigt.
Glad valborg!
@Lottaonline: Men vad är det du kritiserar? Att man skall få bättre förståelse för övergreppets mekanismer? Att det kan vara ett övergrepp även om frivillighet fanns med i bilden? Är det fel med en sådan insikt? I så fall, varför?
@MX: Kristallklart inlägg! Mycket bra formulerad problemställning.
@Juristen
Nej, självklart ska alla vinklar inom alla områden kunna belysas. Det har Ingrid och Mx helt rätt att påvisa i sina inlägg.
Sedan kan man ju åtminstone höja lite, på ögonbrynen när vissa sekvenser inom områdena ska belysas så starkt. Och övervägande andra möjligheter.
Det finns ju faktiskt barn som inte njuter av skeendena. Dessutom kan man ju verkligen diskutera ”frivilligheten”. Hur frivilligt är det egentligen, av en individ utan färdiga referensramar, utvecklad hjärna och kropp att ha sex med en vuxen? Barn kan både pilla på sig själva och njuta av beröring från tidig ålder. Det ger ju dock absolut inte tillåtelse, för vuxna individer att utnyttja som av pandoras ask.
Jag kan känna att det tangerar lite skumma områden, om vi ska vinkla bilden, så pass mycket att sex med barn nästan ter sig naturligt.
Självklart kan jag både förstå och se nyttan av de barn som sägs vara tysta på grund av en upplevd skam av sin lust. Samtidigt tror jag det kan vara lika skamligt, för barn som inte känt någon lust att tala. Och då faller ju teorin om den oerhörda nyttan av att påvisa just vissa barn som känt lust under processen.
När det även faktiskt förekommer pedofiler, trots att vissa motsäger sig det fenomenet, så känns det lite vågat, att flagga för de här barnens upplevevelser.Ty de kan kännas som att locka med socker framför bin.
Kan även tillägga att jag inte kritiserar Ingrid eller Mx personligen. :-)
När kommer erkännandet om bruk av tillväxthormon? En kompis till mig som sålde gentropin till Skåne berättade att han hört att Patrik köpt av huvudlangaren i Göteborg. Länge sen.
Pedofili är odiskutabelt ett oerhört grovt brott och finns i många nyanser och former. Som i Nousiainens fall med maktroll, föräldrarroll skepnad. Ofta sker utnyttjandet av nära anhörig, ofta också av barn som våldför sig på andra barn. Den fula gubben typ A Eklund är inte vanlig men extrem grov.
Så har då Patrik Sjöberg satt ljus på att sådant förekommer i idrottsrörelsen. Det är bra att medvetandegöra folk och föräldrar att sådant faktiskt förekommer och vi hoppas att debatten får oss att bli mer uppmärksamma utan att för den skull få spärrar eller mobba någon oskyldig.
Såklart vet vi alla att Patrik Sjöberg också är rätt duktig på att utnyttja situationer för sin egen skull men det är ju en helt annan historia.
"Att påstå att det finns offer som faktiskt upplevde en form av njutning och lust under övergreppet samt att de inte blev traumatiserade av själva övergreppet (utan istället av omgivningens förväntningar och reaktioner i efterhand)"
Att uppleva en form av njutning och lust under övergreppet är ofta väldigt traumatiserande. Det är ju som en bil som startar när den blir tjuvkopplad. Det är inget fel på bilen i sig (kroppen), men att starta den med tjuvkoppling (övergrepp som ger en del lust och njutning) är oerhört traumatiserande för många barn/ungdomar.
Det är därför Patriks bok är så bra. Den visar på en mycket vanlig form där den vuxna tänjer gränserna utan hot och våld. Den vuxne kan därför oftast inbilla sig att barnet också vill detta .....
Sedan så reagerar oftast omgivningen med att "det var väl inte så farligt".
Du ville ju själv ibland, etc etc. Det är den bristen på respekt för barnets upplevelse av att ha blivit "tjuvkopplad", bestulen på sin lust och egna sexualitet som är traumatiserande med omgivningens reaktioner. Det är alltså det faktum att ett tydligt fördömande av förövaren uteblir som skadar. Det är inte ofta ett offer möts av ett så massivt stöd som Patrik har fått.
Tack Patrik och ni andra som öppet går ut med er historia! Det hjälper många.
Försök att låta bli att bagatellisera stölden av ett barns sexualitet. Och ni som är i vårdnadstvister - anklaga inte den andra föräldern för något som du vet att han/hon inte har gjort! Det skadar bara dina egna barn. Längden och alla de barn som faktiskt är utsatta.
Tack för mig.
En som varit där och gått vidare ...
Hmm!
Visst kan "fula gubben" vara förövare! Det är ju ofta precis det vi menar med uttrycket. Och visst kan "han" komma i olika former och skepnader. Det är ju just därför det är så viktigt att förmedla bilden att "fula gubben" lika gärna kan vara "fina gubben" och faktiskt även "fina gumman"!!
Lotta!
Det är antagligen just unga pojkar som på det mest uppenbara sättet riskerar att se det som de själva "varit med" på övergreppet och "njutit" under övergreppet, just för att det är så påtagligt för en man att få stånd och att ejakulera. Att få stånd och att ejakulera är ju även de yttre tecknen på frivilligt sexuellt umgänge.
Om man då inte tydligare berättar att detta även kan ske i samband med sexuella övergrepp så är det heller inte konstigt att pojkar som blivit sexuellt utnyttjade inte säger något, att de förblir tysta! Som Patrik Sjöberg.
Det ligger tyvärr i feminismens intresse att så få pojkar som möjligt kommer ut som offer och det ligger tyvärr i feminismens intresse att så få kvinnor som möjligt avslöjas som förövare.
Vi ser samma sak på andra områden i samhället. Se t.ex. på synen på pojkar som blir omskurna. Det är inte alls ovanligt att feminister hävdar att det inte alls är något problem, det är ju bara en del av kulturen i vissa länder och religioner. Samma sak gäller egentligen kvinnlig omskärning, men där använder de absolut inte samma argument. Tvärtom så talas då ofta om övergrepp på flickorna och att flickor ska ha rätt till sin egen kropp - något som de uppenbarligen inte tycker att pojkar ska ha rätt till.
Jimmen!
Helt klart är pedofili och sexuella övergrepp på barn ett oerhört grovt brott! Att de kommer i många nyanser och former är som sagt inget som kan nämnas nog! Men vad menar du med "barn som våldför sig på andra barn"?
Anonym 07:57!
Väldigt bra skrivet! Kan bara hålla med! "Tjuvkoppling" är också ett bra uttryck!
MX:
Jag förstår vad du menar. Kan ändå tycka att det blir lite onödigt att dra in könsaspekten inom området. Att som Olof Risberg och mansrörelsen sitta och kasta skit på det andra könet leder till att ämnet tappar seriöst fokus. Det leder till pajkastning.
Trots att ditt och andras syfte troligen är att ”balansera över offer-bilden" mot män och pojkar. Personligen kan jag tycka som inte tillhör något läger, att den aspekten är ytterst oväsentlig inom pedofilidebatten. Varför inte ta upp barn allmänt istället.
Jag är övertygad om att pojkar som ytligt kan visa njutning även kan känna äckel över det efteråt, som vid en "tjuvkoppling", som anonym ovan uttryckte det hela.
Barn är barn oavsett kön. Och de kan bli lika utnyttjade och på samma sätt. Trots att de synliga fysiska attributen är mer eller mindre synliga på pojkar och flickor. Jag tror även att det finns barn med många olika upplevelser trots Susan A Clancys studie om, att det finns några som känt njutning. På samma sätt finns med högsta sannolikhet många som haft stora obehagsupplevelser.
Kan det vara så att gruppen som påstår, att det är en överdrift av pedofiler i samhället. Och en överdrift kring barns lidande själva växt upp i en skyddad verkstad? Samma vuxna människor kanske blivit curlade, omhuldade, lyfta och burna trots att de redan lärt sig att gå långt upp i vuxen ålder. Och nu ska en del sitta och bli ”rebeller” mot kanske upplevda moraliska kvinnor och män. Trots att många troligen aldrig sett verkligheten ute från tidig ålder. Jag med syskon som blev ”självständigt uppfostrade” hann nog tyvärr både uppleva och se en del pedofiler.
Lotta!
På vilket sätt menar du att Olof Risberg kastar skit på det andra könet när han uppmärksammar unga pojkars utsatthet i samband med sexuella övergrepp? Vi har i årtionden debatterat flickor och kvinnors utsatthet, varför kan vi då inte också få uppmärksamma pojkars problem?
Visst finns det barn med väldigt olika upplevelser i samband med sexuella övergrepp, det är ju just det Susan Clancy säger i sin bok! Det är det hon vill uppmärksamma, så att samhället blir betydligt bättre förberett på att ta till sig de utsatta barnens berättelser och bättre på att bemöta dem. Så att även de som inte uppfyller dagens förväntningar vågar tala.
Om det är en överdrift hur många pedofiler som finns har jag ingen aning om. En sak kan vi dock vara säkra på. Det är att de pedofiler som låter sin drift ta över och ger sig på barn ofta inte nöjer sig med ett offer. Se bara på Viljo Nousiainen. Det är med största sannolikhet fler pojkar än Patrik Sjöberg och de övriga som hittills trätt fram som är drabbade. Därför är det viktigt att samhället är så väl förberett som möjligt på att låta alla typer av offer träda fram, inte bara de som uppfyller dagens förväntningar på hur ett offer ska se ut.
Sedan får man heller inte glömma att det finns föräldrar och andra skrupellösa personer som inte drar sig för att falskanmäla människor för sexbrott. Det måste också kunna diskuteras öppet i samhället och fördömas lika hårt som de som utför sexbrott. Dessa falskanmälare förstör inte bara för den som anklagas, utan även för alla riktiga offer.
Till Medborgare X: Man är väl barn till man är 15 år. Det förekommer ju att barn blir sexuellt våldförda av andra barn, fast det inte ingår i pedofili. Det förekommer ju mobbing bland barn som kan vara skadligt för resten av livet så jag kan tänka mig att det förekommer skadliga effekter av sexuella övergrepp också.
Sedan i just fallet Nousiainen är det läskigt att han drogat barnen (Sjöberg och Tregaro) för att utnyttja dem sexuellt. Tregaro sa att han trodde att Nousiainen dog för att han mådde så dåligt efter det han gjort. Det var förstås för väl att inte barnen han våldförde sig på inte mådde så dåligt då.
Självklart tycker jag att det är alldeles utmärkt att man sätter fokus på och uppmärksammar problemet pedofili.
Men lite tänker jag att Patrik Sjöberg vill utnyttja situationen för egen vinning skull och har ändå svårt att förstå hans tvära vändning i sin syn på den tidigare hyllade tränaren.
@Mx
”På vilket sätt menar du att Olof Risberg kastar skit på det andra könet när han uppmärksammar unga pojkars utsatthet i samband med sexuella övergrepp? Vi har i årtionden debatterat flickor och kvinnors utsatthet, varför kan vi då inte också få uppmärksamma pojkars problem?”
Risberg fick sig en skopa ovett han med. I samband med att jag nämnde mansrörelsen.De inlägg som synts på Genusnytt ibland i samklang med Pelle Billings har ju de facto velat belysa kvinnors brott och alla möjliga dåliga sidor hos kvinnor och av kvinnor.
Visst ska kvinnors negativa sidor belysas i media. Till saken hör ju dock att kvinnors brott redan syns och hörs i media! Det är alltså inga hemligheter eller nyheter!
Det kan därför ibland ses som tjatigt att det som redan tagits upp i media ska slängas fram på era bloggar ännu en gång under samklang och glädje. Det kan uppfattas som att alla kvinnor ska straffas för att vissa haft problem med kvinnor.
”Sedan får man heller inte glömma att det finns föräldrar och andra skrupellösa personer som inte drar sig för att falskanmäla människor för sexbrott. Det måste också kunna diskuteras öppet i samhället och fördömas lika hårt som de som utför sexbrott. Dessa falskanmälare förstör inte bara för den som anklagas, utan även för alla riktiga offer”
Det håller jag med om.
Om detta ämne har jag just fört en litet annorlunda dialog om - i kommentarsfältet HÄR.
"Det ligger tyvärr i feminismens intresse att så få pojkar som möjligt kommer ut som offer och det ligger tyvärr i feminismens intresse att så få kvinnor som möjligt avslöjas som förövare."
Källa på det?
"Vi ser samma sak på andra områden i samhället. Se t.ex. på synen på pojkar som blir omskurna. Det är inte alls ovanligt att feminister hävdar att det inte alls är något problem, det är ju bara en del av kulturen i vissa länder och religioner. Samma sak gäller egentligen kvinnlig omskärning, men där använder de absolut inte samma argument. Tvärtom så talas då ofta om övergrepp på flickorna och att flickor ska ha rätt till sin egen kropp - något som de uppenbarligen inte tycker att pojkar ska ha rätt till."
Källa på det?
Lotta!
Det är ju tråkigt om du uppfattar det som alla kvinnor ska straffas för att vissa haft problem med kvinnor. Det kanske kan uppfattas så. Visst kan man läsa om kvinnor som begått brott och betett sig ohederligt även i media, men tyvärr uppmärksammas det inte i samma utsträckning som när man gör det och framför allt beskrivs det inte på samma sätt.
Istället för att pekas ut som förövare så ursäktas ofta kvinnornas beteende och agerande. Det är inte heller ovanligt att skylla kvinnors beteende och agerande på andra, ofta män. Att hon, trots att hon begått ett brott eller en usel handling, är ett offer för andras (oftast mäns) onda influenser.
Det talas mycket om jämställdhet och att alla ska behandlas lika oberoende av kön, men tyvärr gör samhället ofta precis tvärtom. Man ger kvinnor en gräddfil och gör att för att försvåra för män.
Anonym 11:39!
Källa på det första har du i inlägget. Det ligger i teorin om könsmaktsordningen att inte framställa pojkar/män som offer, utan enbart framställa det som att kvinnor är offer. Samma sak med rollen som förövare. Om även kvinnor börjar ses som förövare så fallet teorin.
Det finns många feminister som försvarat att det är fortsatt tillåtet att omskära män. Ett par exempel är Johanna Nylander och Birgitta Ohlsson. Du kan även läsa på det feministiska forumet Feminetik där många (speciellt radikalfeminister) försvarar att det är tillåtet att omskära små pojkar.
Ja, Sjöberg har säkerligen sina skäl, de flesta som skriver en bok har nog egennyttiga orsaker till det. Men är det så farligt? Hoppas det kan leda till större vaksamhet bland föräldrar och ungdomar.
När det gäller omskärelse, tycker jag att det är grovt okunnigt att blanda ihop judisk och muslimsk omskärelse av pojkar med könsstympning av flickor. Kalla inte könsstympningen för omskärelse alls!
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!