Signaturen Alexback på Flashback förklarar mycket bra varför ämnet engagerar så många och varför bloggdrevet fortsätter, trots alla försök från makteliten och mediaeliten att lägga locket på. Läs och njut!
Hur gärna man än vill lägga ner Gömdagate, så är det som att stänga dörren hemma och insett man glömt stänga av strykjärnet, spisen och låst sig ute.
Det är något fundamentalt fel, när inte snacket går förbi iscensatta intervjuer, leenden och huvudet-på-sned-och-skratt-utfrågningar på TV. Vad är det för fel på en statsmakt som inte håller sociala, rättsliga, etiska och medmänskliga frågor högt - alla huvudingredienser i Gömdagate. Det är som att se vilken förövare som helst springa omkring med blodiga händer utan att stoppa och säga: vad handlar det här om?
Varken Marklund eller Eriksson kan skryta med några djupgående akademiska insatser. Båda påminner om dem där stökiga i klassen, som hördes, hade sin egen agenda, till och med verkade lite bakom flötet men trots allt, gick det riktigt bra för några av dem fast man inte förstod hur. Dem fann varandra, såg en chans, tog den och under de 15 år som gått, har historien blivit extremt snårig med flera än två bovar. Alla har blivit 15 år äldre, 15 år mer slipade och de övriga som kan hållas till svars eller bekräfta det Antonsson har presenterat, är tysta, på nya jobb eller har ekonomiska intressen att se om. Det är som att hitta flera nergrävda lik i skogen och försöka reda ut vem fan mördaren är eller åtminstone få fram tillräckliga bevis så att man kan sätta dit trolig gärningsman.
Det måste komma en fortsättning på det inslag som visade på TV4 i december. Endast röster från Oxelösund, juridiskt sakkunniga, soc, vänner och föreståndare som var med när det begav sig och tydlig redogörelse av vilken slags domstol Kammarrätten är (och vad sakfrågan handlade om i den numera nationellt kända meningen , ej exakt citerat: ”i fallet torde vara utrett att familjen för att leva ett normalt liv …….”) för att punktera den här ruttna lasagnen. Här på FB har flera redogjort klart och tydligt vad vi har fått sett presenterat i dokumentväg för att ”styrka” (numera) Mias sanna berättelse. Marklund hade tydligen ögonbindel och ber om ursäkt för det. End of story. Kom att tänka på killen som spelar orgel i filmen Eyes Wide Shut.
Vi har hittat liken och nu är det kört att släppa det här. Det handlar om för mycket pengar, för många personer som lidit, principiella demokratiska frågor. Rakryggade och ärliga människor som blir rika och framgångsrika genom hårt arbete och kompetens, är förebilder. Arroganta personer som lurar för att driva något i eget syfte och som förskansar sig en plats i solen genom brutala metoder ska inte ha en plats där helt enkelt. Det förpestar moralen, folks tro på det som är sant och gott, mångas kamp för demokrati och öppenhet.
Det är viktigt att få sätta en bra punkt på det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Medborgarperspektiv tar inget som helst juridiskt ansvar för andras kommentarer. Var och en ansvarar själv för vad de skriver samt hur de uttrycker sig!