Därför skyddas Liza Marklund

Medborgare! Många av Monica Antonssons kritiker har ondgjort sig över att Monica Antonsson låter Osama Awad få komma till tals i hennes bok Mia - sanningen om Gömda, trots att han faktiskt är dömd för misshandel av Mia Eriksson. Det ses i mångas ögon som att Antonsson legitimerar misshandel och våld mot kvinnor. Under de senaste tio åren har "mäns våld mot kvinnor" varit ett dominerande inslag i samhällsdebatten. Det påpekats ofta att det är viktigt att alltid lyssna på och tro på vad kvinnor som blivit misshandlade säger. Det har även pekats på att ett ifrågasättande av vad de säger och deras berättelser är som ett ytterligare övergrepp mot dem. Detta är en syn som med tiden kommit att genomsyra stora delar av vårt samhälle och som varit speciellt markant inom den svenska feminismen, den förra regeringen och även stora delar av gammelmedia. Att då, som Monica Antonsson, låta en för kvinnomisshandel dömd man komma till tals och att dessutom ifrågasätta den misshandlade kvinnans berättelse, skapar en frustration hos väldigt många av dem som anammat detta synsätt.

Liza Marklund har själv varit en av dem inom journalistkåren som hårdast drivit frågan om misshandlade kvinnor. Hon har dessutom sagt att Gömda var en del av ett politiskt projekt. När boken skrevs var det helt enkelt ytterligare en väg för Marklund att komma till tals för att få föra ut sin syn på kvinnomisshandel. Hon hade innan dess skrivit flera tidningsartiklar i ämnet. Det har hon även fortsatt att göra efter att Gömda publicerades och det är ett ständigt återkommande tema i hennes krönikor i Expressen.

Med åren har Liza Marklund byggt upp ett allt större nätverk inom både media och den politiska världen. Hon har med tiden funnit flera bundsförvanter som delar hennes samhällssyn och som sympatiserat med hennes politiska projekt. Boken Gömda och Mia Eriksson har från det att boken publicerades används av Liza Marklund för att föra ut sitt budskap och för att bilda opinion angående "mäns våld mot kvinnor". Mia Eriksson har även används för att berätta historien från Gömda för både veckotidningar och riksdagsledamöter. Boken Gömda har med tiden kommit att ses ett bevis för hur situationen se ut för kvinnor som utsätts för våld, misshandel och förföljelse.

Flera kända riksdagsledamöter, som Inger Segelström, Mona Sahlin, Margareta Winberg, Thomas Bodström och Ulla Hoffman, har varit i kontakt med Liza Marklund och sympatiserat med hennes politiska projekt. En del av dem har inför Sveriges Riksdag och i media uttalat sig om kvinnovåld med utgångspunkt i boken Gömda. Mia Erikssons situation har beskrivits som ett typfall för kvinnovåld.

Sedan ett tiotal år tillbaka har feminismen och den så kallade könsmaktsordningen fått ett mycket starkt fäste i det svenska samhället. Dagens ungdomar, och då speciellt många yngre kvinnor, har identifierat sig med synen att kvinnor är underställda män och att det är det så kallade patriarkatet som är orsaken till detta.

Många kvinnor har identifierat sig därför med Mia Eriksson och har tagit till sig mycket av den samhällssyn som Liza Marklund har förmedlat. När Monica Antonsson då plötsligt släpper en bok som motsäger den bild av Mia Eriksson som Liza Marklund har förmedlat, så är det samtidigt en slag mot dessa personers grundläggande samhällssyn. Det är därför inte speciellt konstigt att det skapar en väldig frustration hos dem och att de reagerar med ilska, vilket bland annat resulterar i näthat.

På samma sätt riskerar Monica Antonssons avslöjande att påverka den grundläggande samhällssyn som många personer inom makteliten och medieeliten står för. Därför är det inte heller konstigt att gammelmedia aktivt medverkar till att skydda Liza Marklund och undviker att granskade fallet Gömda.

Det är inte bara Mia Eriksson och Liza Marklund som Monica Antonsson har ifrågasatt med boken Mia - Sanningen om Gömda, det är den rådande samhällssynen bland en stor del av samhällets styrande skikt.

Liza Marklund, Monica Antonsson, Gömdaskandalen, Gömda, kvinnomisshandel, misshandel, våld, näthat, Mona Sahlin, Inger Segelström, Thomas Bodström, könsmaktsordningen, Intressant?