06 september 2010

Där gick Lars Ohly på pumpen

Medborgare! Igår fick Lars Ohly och Vänsterpartiet chans att visa upp sig för hela svenska folket i SVT's partiledarutfrågning. Det var ett gyllene tillfälle att värva röster och framhäva samarbete inom den rödgröna alliansen. Men det framgick med all tydlighet hur oeniga man är inom vänstertrojkan och att det framför allt är Vänsterpartiet som har svårt att dra jämnt. Men mest slående var nog att Lars Ohly så tydligt visade att Vänsterpartiet är ett extremistparti som bygger sin ideologi på hat och förakt. Ett hat och ett förakt som i slutändan drabbar enskilda medborgare.

Tydligast lyste detta förakt mot medborgarna igenom när Lars Ohly blev utfrågad om föräldraförsäkringen. Ett av problemen som kan uppstå vid en individualiserad (delad) föräldraförsäkring, som Vänsterpartiet vill införa, är att barnet inte har slutat amma när det är dags för mamman att börja jobba igen. Det kommer naturligtvis inte att inträffa för alla mammor och deras barn, men för en del av dem. Hur ska de göra, frågade reportrarna Lars Ohly, som då svarade:
"Jag var hemma åtta månader med varje barn. Min dåvarande fru använde bröstpump och det går i dag också."
I sann boljevistisk auktoritär anda framlägger alltså Lars Ohly en enhetslösning för alla medborgare. Lars Ohly och Vänsterpartiet vill bestämma hur länge Sveriges mammor ska amma sina barn och hur de ska lösa amningen när det är dags för mamman att börja jobba igen. Som om bröstpump skulle fungera för alla mammor! Men amningsexperter håller inte med, även mammor är individer! För en del fungerar bröstpump, för andra inte.

Det är i sådana här lägen man förstår vad Göran Hägglund menade med sin kritik mot att det har utvecklats en åsiktselit i samhället under de senaste decenierna och hur denna åsiktselit allt mer har främjat sig från vanlig folk och deras verklighet. Lars Ohly och Vänsterpartiet visar tydliga tecken på att ha främjat sig från verklighetens folk!

Hellre tolerant konservatism än auktoritär kommunism!

04 september 2010

Lata Linda vill att skattebetalarna ska försörja henne

Medborgare! Det märks att det gått grus i maskineriet för de rödgröna. När det nu bara återstår två veckor till valet har Socialdemokraterna tagit sitt partiorgan Aftonbladet till hjälp för att försöka smutskasta Alliansen så mycket som möjligt. Återigen är det förändringarna sjukförsäkringen som man försöker framställa som den ömma punkten för regeringen. Detta genom att lyfta fram ett antal uppmärksammade utförsäkringsfall. Men att detta är en väl koordinerad aktion av Socialdemokraterna märktes inte minst i torsdagens partiledarutfrågning i SVT, då överläkaren Jörg Teichert (som också engagerats av Socialdemokraterna) fick ställa Fredrik Reinfeldt mot väggen. Dagen efter satt han i en presskonferens tillsammans med Mona Sahlin. Trovärdig? Nej!

Aftonbladet fortsätter i samma ohederliga spår. Nu är det ”förlamade” Linda Bjälmén som ska illustrera hur Alliansens ondskefulla sjukförsäkring drabbar de sjukskrivna. Enligt Aftonbladet så måste Linda Bjälmén söka jobb trots att hon är "rullstolsbunden" och snart ska läggas in på sjukhus för rehabilitering. Hon har varit sjukskriven i tio år efter att ha råkat ut för en whiplashskada.

Men vem är egentligen Linda Bjälmén? Redan för sju år sedan skrev Linda Bjälmén brev till dåvarande statsminister Göran Person och krävde att det skulle stiftas en lag som ger alla sjukskrivna människor rätt till rehabilitering, även de som var arbetslösa. Så att de snabbare skulle kunna komma tillbaka i arbete. Göran Person träffade Linda och lovade henne att hon skulle få hjälp. Han lovade att även sjukskrivna som var arbetslösa skulle få hjälp med rehabilitering. Men av det löftet blev intet!

Istället fortsatte Socialdemokraterna att förtidspensionera personer som med lite hjälp skulle kunna återfå arbetsförmågan. Detta för att dölja den allt mer skenande arbetslösheten. Att utansförskapet ökade var däremot inte så noga för Socialdemokraterna!

Linda Bjälmén kom med tiden in i lunken som ännu en av alla medborgare som var försörjd av skattebetalarna. Det blev med tiden en allt mer bekväm tillvaro. Trots att hon enligt egen uppgift hade domningar i armarna, ständig värk och att hon svimmade (ibland flera gånger per dag) så kunde hon tydligen både knulla, vara gravid och föda barn. Inte bara en gång, utan flera!

När det efter Alliansens valseger åter blev aktuellt med nya sjukförsäkringsregler vaknade Linda Bjälmén åter till liv igen. Hon befarade att de nya hårda reglerna skulle komma att drabba henne hårt när sjukskrivningsperioden var över och att hon riskerade att bli utförsäkrad. Hon säger i samband med detta att hon inget hellre vill än att komma tillbaka till arbetslivet, men är rädd att ingen törs anställa henne. Därför tror hon att risken är stor att hon hamnar hos Socialen istället.

Har vi inte hört samma klagosång tidigare? Låter det inte väldigt likt bluffen Alexandra Johansson? Även hon grät ut i tidningarna och sa sig så gärna vilja börja jobba igen, men vill i praktiken bara fortsätta att leva ett bekvämt hemmafruliv tillsammans med sina barn. Allt betalt av skattebetalarna!

Både Alexandra Johansson och Linda Bjälmén lever aktiva liv och kan uppenbarligen både föda barn och ta hand om dessa. Dessutom har de båda visat att de klarar av att engagera sig politiskt och kan skriva brev till ministrar och media. Då borde man i rimlighetens namn även kunna jobba!

Linda Bjälmén ska ju dessutom nu tydligen få den rehabilitering som hon redan för sju år sedan efterfrågade i sitt brev till Göran Persson! Denna rehabilitering får hon tack vare Alliansregeringens nya sjukförsäkringsregler. Sjukförsäkringsregler som syftar just till att få ut fler långtidssjukskrivna i arbetslivet igen. Men numera verkar Linda Bjälmén mest intresserad av att få lyfta bidrag och leva på skattebetalarnas bekostnad!

Förr lämnades alla sjukskrivna och förtidspensionärer helt åt sitt öde. På så vis fick Sverige världens största utanförskap, trots att Sverige har en av världens högsta medellivslängder, en av världens bästa arbetsmiljöer och, enligt Socialdemokraterna, världens bästa sjukvård! Hur är det rimligt?

Det har Alliansregeringen försökt åtgärda genom att införa stationer under vägen, där de som hamnat i utanförskap tas om hand igen för en ny utredning. Detta för att alla ska få en ny chans att komma tillbaka i samhällsgemenskapen. Få en ny chans att försörja sig själva igen och att bidra till välfärden, istället för att enbart utnyttja den. Alla de som i samband med detta visar sig vara för sjuka för att kunna återvända till arbetslivet får då automatiskt en ny sjukskrivningsperiod och de som blivit bättre tas om hand för rehabilitering och inslussning i arbetslivet, i den mån och den takt deras hälsa tillåter det.

Alliansens politik syftar alltså till att ta hand om de sjuka och inte, som Socialdemokraterna gjorde, sätta dem i permanent utanförskap. Frågan är om personer som Alexandra Johansson och Linda Bjälmén verkligen vill arbeta eller om de blivit så lata och bekväma att de hellre vill bli permanent försörjda av skattebetalarna. Om det är det senare så är det verkligen dags att tänka om!

För att ha rätt till välfärd så har man också en skyldighet att bidra efter egen förmåga!

03 september 2010

Valfuskaren och välfärdsförstöraren Mona Sahlin

Medborgare! Valkampen börjar gå in på slutskedet. Det är snart bara två veckor kvar till valdagen och de rödgröna börjar bli allt mer desperata för att ta in de Alliansens försprång. Under gårdagens partiledarutfrågning med statsminister Fredrik Reinfeldt hade Socialdemokraterna preparerat SVT med en deltidssjukskriven läkare. Han fick i direktsändning ställa Fredrik Reinfeldt mot väggen med sin situation, samtidigt som han dagen efter (idag) planerat att delta i en kampanj tillsammans med Mona Sahlin. Nu är ju inte detta speciellt konstigt eftersom journalisterna på SVT är kända för sina vänstersympatier. De planerade antagligen allt i nära samarbete med Socialdemokraternas partiledning. Makteliten och mediaeliten på vänsterkanten har under alla tider gått sida vid sida.

Makten framför allt har alltid varit Socialdemokraternas motto. Arbetarna skiter man fullständigt i. Trots att man kallar sig ett arbetarparti! Det har blivit än mer tydligt under årets valrörelse. Istället för att värna om de som arbetar och betalar skatt till välfärdssamhället så har man börjat förakta dem. Kanske beror det på att väldigt få av höjdarna inom Socialdemokraterna själva aldrig har jobbat på riktigt. De flesta är politiska broilers som sedan barnsben har levt på skattepengar.

Under de senaste fyra åren har Sveriges arbetare fått mer pengar kvar i plånboken. Alliansregeringens politik har lett till att även de som har små arbetsinkomster fått det bättre, trots att världen samtidigt har upplevt den värsta finanskrisen sedan andra världskriget. Arbetslinjen är en framgång och de som beklagar sig är, precis som Jerry skriver, framför allt de som år efter år fortsätter att leva på bidrag utan motprestation. De som, precis som de rödgröna, förespråkar bidragslinjen.

Under valrörelsen har de rödgröna fortsatt att propagera "mer åt alla, utan att betala". Gratis må vara gott, men det fungerar inte i längden! Problemet är att Mona Sahlin inte förstår vad det är som skapar välfärd. Välfärd skapas av arbete och välstånd, inte av bidrag!

Men istället för att uppmuntra arbeta och företagande motarbetar Mona Sahlin just detta. Hon och de rödgröna vill istället uppmuntra medborgarna sluta arbeta, genom att höja bidrag och ersättningar för de som inte arbetar, samtidigt som hon vill höja skatterna för arbetarna. En rent arbetarfientlig politik. En politik som motverkar god välfärd. Men den gynnar antagligen henne och hennes likar.

För att införa denna destruktiva politik tar Socialdemokraterna och Mona Sahlin dessutom till rent valfusk. Det är tyvärr inte första gången och i årets valrörelse tar det sig formen av att de försöker värva röster i förorten genom att hålla "demokratiskolor". Det hela går ut på att få aningslösa medborgare att lägga en socialdemokratisk röstsedel i valurnan.

Inte bara vill Mona Sahlin förstöra välfärden. Hon vill göra det genom valfusk!

01 september 2010

Ett rättssystem som uppmuntrar lögner och politiskt manipulation

Medborgare! Medborgarperspektiv förutspådde för en dryg vecka sedan att rättsväsendets prestige till slut skulle kunna komma att fälla Julian Assange. Det verkar nu vara på väg att bli sannspått. Idag kom ett nytt beslut i fallet av ännu en i raden av kvinnlig åklagare, i detta fall överåklagare Marianne Ny. Hon har nu beslutat att ta upp den nedlagda förundersökningen mot Julian Assange och därmed är han återigen misstänkt för våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande mot sina två one-night-stand, Anna Ardin och Sofia Wilén.

Vad för ny uppgifter som har tillkommit i utredningen vill inte överåklagare Marianne Ny berätta, men trots att Julian Assange förhördes i måndags så berörde inte samtalet då någon form av sexbrottsanklagelser. Vad det då är för nya uppgifter som kan ha tillkommit är svårt att förstå, om det nu inte är nya uppgifter som inkommit från Anna Ardin och Sofia Wilén. De har ju nu haft ytterligare tid på sig att tala ihop sig och dessutom hunnit få coachning av Claes Borgström.

Det är överåklagare Marianne Ny som själv kommer att leda förundersökningen mot Julian Assange. Till sin hjälp kommer hon även ha åklagare Erika Lejnefors. De vill ännu inte avslöja om de avser anhålla Julian Assange och därmed hålla honom frihetsberövad utan kontakt med omvärlden.

I och med att överåklagare Marianne Ny nu har beslutat att återuppta förundersökningen mot Julian Assange så innebär det även att hon har ökat prestigen ytterligare i fallet samt att hon har tagit tydligt parti för målsägande. Det vore en enorm prestigeförlust, för den redan internationellt skamfilade Åklagarmyndigheten, att avskriva ärendet en gång till. Detta medför att Marianne Ny kommer att göra allt i sin makt för att få Julian Assange fälld för våldtäkt. Dessutom finns det starka politiska krafter som inte vill att det avslöjas att det förekommer att kvinnor falskanmäler män för våldtäkt.

Detta medför med största sannolikhet att Julian Assange snart blir satt bakom lås och bom samt att polisutredningen kommer att hemligstämplas. Under tiden kan överåklagare Marianne Ny, tillsammans med målsägandesidan, i detalj producera en förundersökning som stödjer alla anklagelser mot Julian Assange och samtidigt gömma undan allt som talar till hans fördel i den så kallade ”slasken”.

När väl målet kommer upp i tingsätten sitter där nämndemän som alla är politiskt utnämnda. En av dem är med största sannolikhet socialdemokrat och som antagligen kommer att hålla med sin partikamrat, Anna Ardin, vad som än kommer fram under huvudförhandlingen. En annan är kanske feminist och kommer antagligen att fälla Julian Assange för att han är man, och därmed per automatik en förövare. Ytterligare någon eller några av nämndemännen är kvinnor, som därmed kommer att identifiera sig med Anna Ardin och Sofia Wilén, speciellt om de gråter lite under huvudförhandlingen.

Julian Assange säger i en intervju att han har haft bättre veckor och att han oroas av utvecklingen. Han säger även att det hela verkar vara någon slags rättslig cirkus och att han nu har börjat tvivla på Sveriges rättssystem.

Tyvärr har han bara sett början än! Han har ännu inte insett att Sverige är ett paradis för falskanmälare. Att i Sverige så hjälper samhället de som falskanklagar att slänga oskyldiga i fängelset. Att i Sverige så är rättssäkerhet inte så viktigt, speciellt inte i sexmål.

För Sverige har ett rättssystem som uppmuntrar lögner och politisk manipulation!

30 augusti 2010

Anna Ardin, Julian Assange och rättssäkerheten

Medborgare! Expressens Britta Svensson och Ann-Charlotte Marteus upprör sig över att de två kvinnorna som (falsk)anmälde Julian Assange för våldtäkt blir ifrågasätta och granskade på nätet. Enligt Ann-Charlotte Marteus utgör bloggosfären ett akut hot mot jämställdheten och hon frågar sig om någon enda kvinna ska våga anmäla en våldtäkt i framtiden efter detta. Men hon verkar då inte alls ha tagit till sig uppgifterna om hur anmälan har gått till och vad den verkligen handlar om, vilket bland annat Daily Mail har publicerat. Där framgår med all tydlighet att det inte alls är frågan om någon våldtäkt, utan snarare två unga damer som är missnöjda med hur deras respektive relation med Julian Assange utvecklade sig. Att de inte var mer än ännu ett one-night-stand för honom.

Att det inte var frågan om någon våldtäkt visste vi redan när chefsåklagare Eva Finné avskrev misstankarna och hävde anhållan mot Julian Assange dagen efter att anmälan gjorts. Med tanke på händelseutvecklingen i fallet Julian Assange så borde media diskutera rättssäkerheten i fall som dessa just nu. För hur står det till med rättssäkerheten när en man så snabbt och enkelt kan bli misstänkt och anhållen för ett allvarligt brott enbart baserat på en kvinnas ord? Detta utan att först ha konstaterat att det verkligen skett ett brott och utan att först ha hört den utpekade mannen!

Tyvärr förs ingen sådan diskussion överhuvudtaget i svensk gammelmedia. Det sker ingen granskning av rättsystemet och hur dess representanter har agerat i fallet Julian Assange. Än mindre sker någon granskning av de två kvinnorna och hur de har agerat när de falskanklagade Julian Assange.

Tyvärr är inte Julian Assange ensam om att drabbas av den här typen av hemska anklagelser från hämndlyssna kvinnor och rättsvidriga agerande från myndigheterna sida. De flesta har då en betydligt svårare situation än Julian Assange. Så snart åklagaren tagit beslut att anhålla den utpekade mannen, baserad enbart på den anmälande kvinnans berättelse, slutar också åklagaren att vara en objektiv myndighetsutövare. I detta ögonblick tar åklagaren parti för målsägande och blir därmed en part i målet. Det blir då en prestigesak att fälla den utpekade, trots att det ännu inte ens är klarlagt att ett brott verkligen har skett och trots att den utpekade ännu inte har fått säga ett ord.

Detta leder också till mängder av integritetskränkande åtgärder gentemot den utpekade mannen, vilket Oscar Swartz redogör för i en artikel på Newsmill. Det leder dessutom ofta till att mannen frihetsberövas med restriktioner och därmed hålls inspärrad utan att få ha någon som helst kontakt med omvärlden. Samtidigt kan målsägande fortsätta att tala ihop sig med vittnen och smutskasta den utpekade mannen i vänskapskretsen, eller i media och på nätet, vilket Anna Ardin och hennes socialdemokratiska vänner har gjort med Julian Assange.

När det gäller just våldtäktsmål verkar det inte finnas någon hejd på vilka integritetskränkande metoder man kan tänka sig att ta till för att finna och fälla gärningsmannen. Men att diskutera rättssäkerheten och att det även förekommer att kvinnor falskanmäler män för våldtäkt är inte möjligt i det statsfeministiska Sverige. Då blundar politiker och journalister i kapp.

Att även kvinnor som anmäler våldtäkt blir ifrågasatta och granskade borde inte vara något problem. Tvärtom borde det ligga i rättsväsendets intresse att vilja utreda vad som verkligen har hänt och om det verkligen har begåtts något brott.

Det är knappast heller ifrågasättande och granskande som får kvinnor att avstå från att anmäla verkliga våldtäkter. Det är bara de som falskanmäler som har något att förlora på en bättre rättssäkerhet i samband med våldtäktsmål!

25 augusti 2010

Anna Ardin falskanklagade Julian Assange för att ha begått våldtäkt

Medborgare! Så har då äntligen chefsåklagare Eva Finné lämnat besked i fallet Julian Assange, som i fredagskväll blev anhållen i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande. Detta efter att den socialdemokratiska feministen Anna Ardin och en ännu oidentifierad ung kvinna hade anmält detta till polisen i Stockholm. Det var jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand som då omedelbart beslutade att anhålla Julian Assange för våldtäkt enbart baserat på de två kvinnornas uppgifter. Ett beslut som dock ändrades dagen efter då chefsåklagare Eva Finné tog över ärendet. Skadan var dock redan skedd, speciellt med tanke på att nyheten om att Julian Assange var på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt då spritts i hela världen.

När chefsåklagare Eva Finné idag presenterade sitt beslut visade det sig att hon helt har avskrivit misstankarna om våldtäkt och sexuellt ofredande mot den yngre kvinnan. Hon säger att de uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger, vilket redan var känt då Eva Finné redan på lördagen avkrev detta. Hon har även studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men säger att så inte är fallet.

Chefsåklagare Eva Finné har därför beslutat att lägga ner förundersökningen avser anmälan från den yngre kvinnan eftersom det inte föreligger någon misstanke om brott. Hon har dock beslutat fortsätta förundersökningen avseende den anmälan som gäller Anna Ardin. Misstanken gäller dock enbart ofredande, vilket i lagen definieras som:
"Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år."
Som ofredande räknas också telefon- och brevterror. Även mobbning har under senare tid räknats som ofredande. Ofredande faller under allmänt åtal. Sker närgånget sexuellt beteende räknas detta dock som sexuellt ofredande, vilket Julian Assange alltså inte är misstänkt för! Till team Socialdemokraternas förtret.

De två kvinnornas målsägandebiträde Claes Borgström är starkt kritisk till åklagarens beslut att lägga ner den ena förundersökningen och han är också missnöjd med att det andra ärendet klassas som ofredande istället för sexuellt ofredande. Han säger att han imorgon kommer att begära prövning för att överklaga beslutet.

Av de mycket grova anklagelserna som Anna Ardin och den yngre kvinnan gjorde mot Julian Assange i fredags återstår alltså enbart ett småärende för polisen att ytterligare utreda. Ett ärende som dessutom inte bedöms vara av någon som helst sexuell natur och som normalt leder till bötesstraff.

Det framgår allt tydligare att Anna Ardin och den yngre kvinnan har falskanklagat Julian Assange för våldtäkt!

MER INTRESSANT OM: , , ,

24 augusti 2010

Socialdemokraterna mot Julian Assange

Medborgare! Hela det svenska rättsväsendets prestige står på spel i och med den negativa uppmärksamhet som Åklagaremyndighetens agerande i fallet Julian Assange har fått runt om i världen. Jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand beslutade på stående fot att anhålla Julian Assange i sin frånvaro efter att två kvinnor anklagat honom för våldtäkt. Att tala med Julian Assange och få höra vad han hade att säga om saken var inte nödvändigt. Det är nämligen praxis i Sverige att blint tro på allt som en kvinna säger. Mannens version är totalt ointressant. Den kan han eventuellt få berätta när han väl sitter bakom lås och bom.

Det här fallet fick dock snabbt en sådan uppmärksamhet att Åklagarmyndigheten inte längre kunde köra på i sina vanliga hjulspår. Plötsligt hade de hela världens blickar på sig. Media från hela världen rapporterade att Julian Assange var misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande av två svenska kvinnor. Chefsåklagare Eva Finné insåg dock att det inte fanns något objektivt som styrkte våldtäktsanklagelsen och hävde därför anhållan ett knappt dygn senare. Till hela världens förundran. Fanns det inte mer bakom misstankarna?

För att inte helt tappa ansiktet inför omvärlden fortsätter utredningen om sexuellt ofredande, men trots att det nu har gått fyra dygn sedan anmälan har varken Åklagarmyndigheten eller Polisen ännu bytt ett enda ord med den anklagade! I Sverige räcker det som sagt med en kvinnas ord för att utreda sexbrott!

Nu har det också kommit fram att det med största sannolikhet är den socialdemokratiska feministen och pressekreteraren för Broderskapsrörelsen, Anna Ardin, som är den drivande parten bakom anklagelserna. Hon är uttalad radikalfeminist och har tidigare erfarenhet av att anklaga män för sexbrott. Anna Ardin har dessutom på sin blogg diskuterat hur man bäst hämnas på folk och har tagit fram ett sjustegsprogram för hämnd.

Nu har de två kvinnorna begärt att få Socialdemokraternas talesperson i jämställdhetsfrågor, advokat Claes Borgström, som målsägarbiträde. Det är dock fortfarande oklart om brottsmisstankarna mot Julian Assange verkligen kommer att leda till en förundersökning eller avskrivas. Claes Borgström är dock kritisk till att Julian Assange inte har hörts än. Han säger att "i vanliga fall skulle man både häkta och anhålla en person från ett annat land för att undvika att personen i fråga lämnade Sverige". Speciellt som det, enligt Claes Borgström, inte råder någon tvekan om att de två handlingarna bör rubriceras som sexuellt ofredande eller någon ännu allvarligare i det ena fallet.

Samtidigt har Leif Silbersky utsett som försvarsadvokat till Julian Assange. Leif Silbersky skräder inte orden när han beskriver ärendet och Åklagarmyndighetens agerande. Han säger att det hela är en bisarr historia samt att "det här är rättsröta och bland det värsta jag varit med om". Varken han eller hans klient har ännu fått ta del av vad det är Julian Assange är anklagad för.

Leif Silbersky berättad även att han aldrig haft så många utländska medier som ringer till honom. De utländska medierna förstår inte hur det har gått till och de ifrågasätter hela det svenska rättssystem! Det kan man verkligen förstå, speciellt med tanke på Åklagarmyndighetens agerande samt att någon omedelbart läckt hela historien till Expressen. Vem kan man fråga sig? Kan det ha varit samma person som tagit fram ett sjustegsprogram för hämd?

Det artar sig allt mer som en organiserad attack från Socialdemokraternas radikalfeminister mot Julian Assange! Med Åklagarmyndigheten som en jävig domare i mitten.

23 augusti 2010

Kommer rättsväsendets prestige att fälla Julian Assange till slut?

Medborgare! Hela världens blickar är just nu riktade mot det svenska Åklagarmyndigheten och speciellt på chefsåklagaren Eva Finné. Samtidigt förundras utländska journalister och reportrar hur rättssystemet fungerar i Sverige, när en åklagare direkt kan anhålla Julian Assange i sin frånvaro enbart baserat på muntliga anklagelser om våldtäkt från två kvinnor. Än mer stiger deras förundran när de inser att detta är vedertagen praxis inom det svenska rättsväsendet. Jouråklagaren Maria Häljebo Kjellstrand, som tog det ursprungliga beslutet att anhålla Julian Assange, säger själv till Expressen att det brukar räcka med en kvinnas muntliga uppgifter för att anhålla och frihetsberöva en utpekad man för våldtäkt.

Samma sak bekräftar Åklagarmyndighetens talesperson Karin Rosander i en intervju med en mycket förvånad och förundrad reporter från nyhetskanalen Al Jazeera. Hon hävdar att det inte alls var något misstag att anhålla en man som anklagas för våldtäkt, utan att överhuvudtaget ha talat med honom först. Att enbart lita på en kvinnas ord är "normal procedure" för svenska åklagare.


Även om själva våldtäktsmisstankarna har avskrivits av chefsåklagare Eva Finné och anhållan har hävts, så kvarstår fortfarande misstankarna om sexuellt ofredande. Utredningen kommer därmed att fortsätta och Eva Finné räknar med att den kan slutföras under denna vecka, kanske redan i morgon. Men hon har ännu inte talat med den anklagade, Julian Assange, och har inte ens beslutat om hon kommer att göra det!

Utredningen är alltså snart inne på sin fjärde dag och den anklagade har ännu inte fått komma till tals och än mindre fått veta vad det är han anklagas för!

Till skillnad från de flesta andra fall, där en man anklagas för våldtäkt av en kvinna, så har åklagaren och de övriga rättsvårdande myndigheterna ögonen på sig i fallet Julian Assange. Här iaktar och granskar hela världen varje ny uppgift som kommer fram. Det gör att samma typ av schablonmnässiga agerande som vanligtvis görs från polis, åklagare och domstolar inte är möjligt i detta fallet. Det borde rimligen innebära att det kommer krävas riktiga bevis för att fälla Julian Assange och inte enbart en "trovärdig berättelse" från ett kvinnligt "offer", vilket vanligtvis räcker.

Samtidigt har en hel del politisk prestige nu börjat byggas upp i fallet Julian Assange. Det vore en enorm pinsamhet för hela Sveriges rättsväsende om det till slut visar sig att man anhållit honom på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt respektive ofredande och att det sedan visar sig inte finnas någon som helst riktig grund för det. Att allt är baserat på två kvinnor som talat ihop sig och som sedan gjort en falsk anmälan mot honom, av motiv som vi idag inte känner till.

I Sverige gäller dock den feministiska doktrinen att man inte får ifrågasätta en kvinnas berättelse. Detta gör det svårare för åklagare Eva Finné att avskriva hela ärendet, ty då återstår fortfarande en hel världs frågor om vad det var som låg till grund för kvinnornas (falska) anmälan och varför de gjorde den. Då skulle de två kvinnorna plötsligt behöva stå till svars och behöva ta ansvar för sina handlingar. Det är vi inte alls vana vid i Sverige. Istället låter vi anklagade män bli dömda enbart baserat på en kvinnas ord. För en kvinna ljuger ju inte om något så hemskt och traumatiskt som en våldtäkt eller andra sexuella övergrepp! Det säger den statsfeministiska ideologin.

Så frågan är om inte rättsväsendets presige till slut kommer att tvinga chefsåklagare Eva Finné att åtala och göra allt för att fälla Julian Assange på åtminstone någon punkt? Annars måste ju de två kvinnorna förklara sig inför hela världen och ta offentligt ansvar för sitt agerande!


För den som vill ta del av hela händelseförloppet i Assange-gate rekommenderar Medborgarperspektiv att kronologiskt läs följande inlägg på Aktivarum:

Det blev lite svettigt när Thomas Bodström skulle drogtesta sig

Medborgare! Både vår nuvarande justitieminister, Beatrice Ask, och Socialdemokraternas kandidat till justitieministerposten, Thomas Bodström, har tidigare uttalat sig positivt om att drogtesta barn i skolan. När radioprogrammet P3 Nyheter spelade in ett reportage om frivilliga drogtester av skolelever så tillfrågade de Thomas Bodström (som också är ordförande i Justitieutskottet) om han ville ställer upp på ett sådant test. Initialt svarade Thomas Bodström ja på frågan, men när han förstår att det faktiskt ska ske på en gång och när den medföljande sjuksköterskan börjar räkna upp vilka typer av droger som testet ger utslag påbackar Thomas Bodström snabbt ur och avböjer drogtestet!

Thomas Bodström skyller då på att han känner sig allt för svettig! Man kan ju verkligen undra varför det plötsligt blev så svettigt för Thomas Bodström...

22 augusti 2010

Samhället hjälper de som falskanklagar att slänga oskyldiga i fängelset

Medborgare! Julian Assange är idag kritisk mot åklagaren som anhöll honom i hans frånvaro för våldtäkt, utan att ens ha bytt ett enda ord med honom innan beslutet togs. Det är lätt att förstå Julian Assanges reaktion mot åklagarens agerande, men i det feministiska Sverige behövs tyvärr inte mycket för att få en man anhållen eller häktas och därmed frihetsberövad under flera veckors tid. Det är nämligen precis vad som sker i de flesta fall där en kvinna anklagar en man för våldtäkt eller andra former av hemska brott.

Polisen som tar emot anmälan har som regel att aldrig ifrågasätta en kvinnas historia och åklagarna har för vana att snabbt anhålla eller häkta den anklagade med restriktioner. Detta innebär att den anklagade får sitta bakom lås och bom utan att ha någon kontakt med omvärlden. Utan att få läsa tidningar eller se på TV. Utan att få träffa sina släktingar eller sina vänner. Den enda som den anklagad får träffa är sin utsedda advokat. En advokat som oftast inte ens är det minsta intresserad av att verkligen göra det som krävs för att försvara sin klient. Ofta måste den anklagade betala sin försvarsadvokat med egna pengar.

Motivet till att hålla den anklagade häktad med restriktioner sägs ofta vara att denna inte ska ha någon möjlighet att påverka utredningen. Men målsäganden får däremot fritt tala med vem den vill och prata ihop sig med andra eventuella vittnet eller sprida sin version till media. Även de två kvinnorna som anklagat Julian Assange hade ju talat ihop sig innan de gick till polisen. Och efter anmälan kan de fritt fortsätta att tala ihop sig och anpassa sina historier till varandra eller tala med media för att sprida sin version, vilket naturligtvis kommer att påverka utredningen!

Denna typ av samordning av vittnesmål sker tyvärr allt oftare än man kan tro. När till exempel Tito Beltran blev anklagad för att ha våldtagit skådespelaren Maria Lundqvists 18-åriga barnflicka samordnade den före detta polisen Monica Dahlström-Lannes vad de olika vittnena skulle säga och hur barnflickan skulle uttrycka sig i rätten. Tito Beltran hade själv inga som helst möjligheter att tala med någon utomstående. Han satt inspärrad bakom lås och bom, för att han inte skulle påverka utredningen. Men för målsägarsidan var det fritt fram att påverka både utredningen och förbereda sig tillsammans inför rättegången.

I många fall är det kvinnojourer eller socialtjänsten som hjälper de anklagande kvinnorna att formulera sig innan de gör anmälan till polisen. Detta så att de ska vara väl förberedda och ha preparerat sin historia på bästa sätt innan den slutgiltiga anmälan görs till polisen. Inför rättegången får de samma hjälp och dessutom ett målsägarbidräde som hjälper de med det juridiska. Allt betalt med skattepengar.

Man kan fråga sig varför enbart den anklagade ska spärras in med restriktioner under förundersökningen. Varför låser man inte in målsägande också? Om man nu verkligen vill att utredningen inte ska kunna påverkas.

Man kan också fråga sig vad som hade hänt med Julian Assange om han inte var en kändis och om inte media hade uppmärksammat att han så snabbt blev anhållen i sin frånvaro, enbart baserat på anklagelser från två kvinnor? För åklagaren agerade som åklagare alltid brukar agera i den här typen av fall. Det säger ju jouråklagaren Maria Häljebo Kjellstrand själv till Expressen och hon ångrar inte sitt agerande.

Den stora skillnaden i det här fallet, jämfört med de flesta fall där män anklagas för hemska brott av kvinnor, var att det ledde till en enorm uppmärksamhet i hela världens media samt enorma reaktioner i bloggosfären och i sociala media.

Om det var detta som fick chefsåklagare Eva Finné att till slut dra tillbaka anhållningsbeslutet och avskriva misstankarna om våldtäkt lär vi aldrig få veta. Underligt är det i varje fall, både att det är så oerhört lätt att anklaga någon för våldtäkt och få denne anhållen, men också att åklagarna så lättvindigt först anhåller den anklagade och sedan avskriver anhållan utan att ens ha talat med den anklagade. Det bidrar nu till att Sverige framstår som ett rättsligt moras även i internationella ögon.

Att det står illa till med den svenska rättssäkerheten vet många svenska män redan idag. Den feministiska samhällssynen, där kvinnor är offer och män är förrövare, har under de senaste årtiondena lett till att män döms enbart på en kvinnas ord. Ett ord som det dessutom är kutym att aldrig ifrågasätta. För kvinnor ljuger inte om så allvarliga saker som våldtäkter, misshandel eller övergrepp på barn. Det har både politiker, media, rättsväsende och de sociala myndigheterna fått lära sig.

Det är just detta som lett till att Sverige numera har blivit ett paradis för falskanmälare. Genom att samhället inte vågar ifrågasätta feminismen och dess ideologiska fundament har rättssäkerheten satts ur spel, vilket utnyttjas av mindre nogräknade kvinnor som vill få sin vilja igenom till vilket pris som helst.

Det är dags att öppna ögonen och göra upp med statsfeminismen! Inte bara för alla falskanklagade och oskyldigt dömda mäns skull, utan för alla medborgares och för jämställdhetens skull!