Medborgare! Ovanligt nog så skriver nu
gammelmedia om en vårdnadstvist som gått så långt att en av föräldrarna kidnappat barnen och nu håller sig gömd undan myndigheterna. Barnen (Amina 7 år och Ali 5 år) försvann igår i samband med ett övervakat umgänge med sin far, Osama Al Hasane, på
Junibacken i Stockholm. Mamma Anna har interimistisk enskild vårdnad om barnen sedan i maj i år. Hon befarar nu att de är på väg utomlands, till Irak eller Libanon. Osama Al Hasane är
häktad i sin frånvaro, rikslarm har utfärdats och han
jagas av poliser i hela Norden. Han och barnen tros dock fortfarande
vara kvar i Sverige.
I natt skrev Osama
ett inlägg på sin blogg om vårdnadstvisten och
bakgrunden till varför han nu kidnappat barnen. Osama beskriver att när han själv anmälde till polisen att mamman fört bort barnen så ville de inte ens ta emot en anmälan. Han fick tjata i två dagar för att få dem att ta emot anmälan och när de väl gjort det så lades ärendet ner efter tio dagar, utan att ens informera honom om beslutet. Osama beskriver också hur Socialtjänsten i Huddinge vägrat träffa honom för att diskutera att mamman förvägrade honom att träffa barnen. De försvarade då mammans bortförande av barnen och beskrev det som att barnen säkert hade det jättekul nu, som att de var på semester!
Medborgarperspektiv har
tidigare uppmärksammat Osama och hans kamp för sina barn. Sedan i somras skriver han
på sin blogg om hur barnen fördes bort av hans före detta fru, hur han kämpat för att få behålla kontakt med dem samt hur han har behandlats av Socialtjänsten i Huddinge i samband med vårdnadstvisten. I vanlig ordning verkar Socialtjänsten och övriga myndigheter ha tagit parti för mamman och gjort det de kan för att förskjuta pappan ur hennes och barnens liv.
Efter att ha varit skild från sina barn i mer än tre månader lyckades till slut Osama få till övervakade umgängen med sina barn en gång i månaden. Man kan förstå hans desperation över den situation som han befinner sig i, men det berättigar inte till att ta lagen i egna händer och kidnappa barnen!
Det är ytterst ovanligt att gammelmedia skriver om vårdnadstvister och om föräldrar som gör sig skyldiga till egenmäktighet med barn. Varför just detta fall uppmärksammas kan man fråga sig. Det gör även Osama i sitt
senaste blogginlägg. Han beskriver hur han själv vid åtskilliga tillfällen försökt få media att skriva om sitt fall, men varje gång fått beskedet att de kan inte hjälpa till eftersom de inte agerar i vårdnadstvist eller privata handlingar. Men nu verkar det plötsligt gå bra!
Ann-Mari Maukonen spekulerar i om det kan bero på att det nu är en pappa som kidnappat sin barn? Hon frågar sig också om gammelmedia kommer att agera likadant nästa gång en mamma kidnappar sina barn? För tvärtom vad man kan få intryck av, så är det faktiskt fler mammor som kidnappar sin barn än pappor som gör det. Med tanke på att det dessutom är betydligt ovanligare att papporna får vårdnaden av sina barn, så är det en mångfalt större risk att en pappa som har vårdnaden om barnen får dem kidnappade av mamman än det omvända.
I våra svenska feministiska media beskrivs dock den här typen av händelser på olika sätt. Pappor kidnappar sina barn, men mammor flyr med sina barn! Skulden läggs konsekvent på mannen i båda fallen. Kvinnor döms heller inte lika ofta för
egenmäktighet med barn, trots att det är vanligare att de kidnappar sina barn. De mammor som döms får heller inte till lika höga straff som pappor. Sådan är statsfeminismen!
Barn har rätt till båda sina föräldrar. Att i samband med en skilsmässa (eller på annat sätt) försöka skilja barnen från den andre föräldern är generellt sett inte i barnens bästa. Även om man inte kommer överens så är det, precis som
Jerry skriver, viktigt att hålla barnen ute ur konflikten och inse att de är en gemensam angelägenhet för resten av livet! Att kidnappa barnen löser verkligen inga problem, snarare tvärtom!