31 oktober 2009

Ladda Barsebäck igen!

Medborgare! Elpriserna i Sverige har mångdubblats under det senaste årtiondet. Förr var de låga elpriserna en konkurrensfördel för svensk industri. Med hjälp av låga elpriser kunde till exempel svensk skogs- och stålindustri producera till konkurrenskraftiga priser, trots relativt höga lönekostnaderna och långa transportavstånd till kunderna. Efter årtionden av misskött energipolitik har denna konkurrensfördel försvunnit. De två mycket väl fungerande kärnkraftverken i Barsebäck har stängts på grund av politiska beslut. Utbyggnaderna av ersättningskraft har tagit lång tid och skett till höga kostnader.

Ett antal elintensiva företag har under flera års tid uppmanat regeringen att snabbt förbättra möjligheterna att förse industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products har bildat Industrikraft med syfte att själv förse företagen med den energi de behöver. Nu vill man tillsammans med Vattenfall bygga nya kärnkraftverk för att långsiktigt försäkra sig om det produceras den mängd el som de själva behöver i framtiden. En ny kärnkraftsreaktor kan komma att kosta uppåt 60 miljarder kronor att bygga. Trots detta räknar industrin med att denna investering är lönsam och ger betydligt större möjligheter till konkurrenskraftiga energipriser än andra alternativ.

Regeringen har öppnat dörren för att bygga nya kärnkraftverk som ersättning för de tio återstående verken som finns kvar efter nedläggningen av Barsebäck. De återstående verken uppgraderas just nu för att kunna ge högre effekt, men deras återstående livslängd är inte mer än 15-25 år. Den rödgröna oppositionen är dock avvisande till planerna och meddelar att de inte kommer att medverka till att det byggs nya kärnkraftverk i Sverige. Hur industrin ska säkerställas den elenergi som behövs verkar det dock inte finnas några svar på. Kanske vill de att vi ska lägga ner all industri och leva på bidrag istället?

Den socialdemokratiska regeringen visade tecken på både dumhet och feghet när den efter påtryckningar från Danmark gick med på att avveckla Barsebäck. Detta utan någon som helst kompensation från Danmarks sida. Med facit i hand borde man krävt danskarna på två nya kärnkraftverk för att lägga ner Barsebäck, till ett värde av cirka 100 miljarder kronor. Då hade inte den elintensiva industrin varit lika utsatt som idag. Elpriserna hade antagligen varit lägre och det hade inte funnits samma behov att ersätta gammal kärnkraft med ny.

Barsebäck hade knappt utnyttjats till halva sin beräknade livslängd när det lades ner. Verket kan efter viss upprustning leverera energi i många år till. Därför bör regeringen ladda Barsebäck igen och inte stänga av det förrän dess det har nått sin fulla livslängd! Om danskarna har något emot detta är de välkomna att finansiera två nya svenska kärnkraftverk som kompensation för att behålla Barsebäck avstängt!

Ladda Barsebäck igen!

Onda män och oskyldiga kvinnor, eller?

Medborgare! Vad är det som styr vad gammelmedia och deras journalister väljer att skriva om? För snart ett år sedan släppte Monica Antonsson boken Mia - sanningen om Gömda (som nu även finns som pocket), där hon på punkt efter punkt avslöjade att Liza Marklunds bok Gömda var en bluff. Hela den bild av Mia Eriksson och hur hon skulle ha blivit hotat, slagen och jagad av sin före detta man, för att till slut ha fått asyl i USA eftersom Sverige inte kunde skydda henne, krackelerade totalt. Denna bild hade Mia Eriksson själv kommunicerat i diverse intervjuer i tidningar och TV. Samma bild hade Liza Marklund skrivit om i mängder av krönikor och artiklar. Dessutom hade de gemensamt förmedlat denna bild för riksdagsledamöter och andra höga beslutshavare i syfte att sprida sitt radikalfeministiska budskap. Liza Marklund hävdade till och med att hon hade bevis för att allt var sant på sin vind!

När detta politiska projekt avslöjades av Monica Antonsson förhöll sig media ytterst passiva och gjorde allt för att tysta ner avslöjandet. En feministisk "sanningen" var dock på väg att avslöjas när detta diskuterades allt intensivare i bloggosfären. Och ett sådant avslöjande fick absolut inte ske! Därför lät Aftonbladet Mia Eriksson få gråta ut och gå till motangrepp mot Monica Antonsson på helsidesuppslag efter helsidesuppslag, utan att Antonsson själv fick komma till tals. Allt för att skydda Liza Marklund och för att upprätthålla bilden av att historien i Gömda visst var sann.

Samma agerande går igen gång på gång i gammelmedia. Så länge reportagen uppfyller myterna som könsmaktsordningen är uppbyggd kring, att män är skurkar och kvinnor är offer, publiceras artiklarna utan någon större granskning. Men om historien handlar om det omvända riskerar den att ifrågasätta den bild av män och kvinnor som feminismen förmedlar. Då krävs det väldigt mycket för att gammelmedia ska publicera den typen av reportage.

Suzanne Kordon och bokaktuella Ingrid Carlqvist skriver om detta på Newsmill. De pekar på att pappor diskrimineras av journalister när det gäller journalistik om jämställdhetsfrågor som partnermisshandel och vårdnadstvister. Så länge historien bygger på synen att pappor är elaka förövare som misshandlar och våldtar samt att mammor är tappra änglar som gör allt för att skydda sina barn från dessa hemska pappor, så har svenska journalister inga som helst problem att skriva om ämnet. Kordon och Carlqvist pekar på att det skrevs spaltkilometer om lilla Alicia vars pappa kidnappade henne 2007. Ingen redaktion tvekade inför att publicera artiklar om den förtvivlade mamman Maria Elfversson. Kalla Fakta följde till och med mamman till Kambodja där pappan gömde sig.

Men när Ann-Louise Valette kidnappade sina två pojkar förra hösten var det stört omöjlig att få samma journalistera att skriva om ämnet. Då blev det kalla handen inte bara från journalisternas sida, inte ens de svenska myndigheterna la några strån i kors för att söka efter pojkarna. Pappan, Georg Pesor, tvingades själv resa från Australien till Sverige för att på egen hand leta efter pojkarna. Efter att ha varit försvunna i sex månader fann Georg Pesor till slut sina söner, tillsammans med deras mamma, hos pojkarnas morföräldrar. Fem minuters bilfärd från polisstationen i Västerås!

Hela historien om Georg Pesors kamp för sina barn kan man nu läsa i Ingrid Carlqvist nyutkomna bok Inte utan mina söner. En bok som Medborgarperspektiv har läst och verkligen kan rekommendera! Även Jerry, Pelle Billing, GenusMagazinet, Lilla My, Daddy, GenusNytt, Ann-Mari Maukonen, Ann-Helena Rudberg och Vanliga Pappor har skrivit om boken.

Frågan är nu hur gammelmedia kommer att behandla Ingrid Carlqvist och den nyutkomna boken. Även den här boken avlivar en del feministiska myter och avslöjar att den bild som vanligtvis förmedlas i gammelmedia om ondskefulla pappor och oskyldiga mammor inte stämmer. Kommer gammelmedia att försöka osynliggöra och tysta ner även detta avslöjande? Eller kommer det att göras försök att svartmåla henne och boken?

Ingrid Carlqvist har förberett sig på samma sätt som Monica Antonsson, hon har startat en blogg om den nya boken!

29 oktober 2009

Inte utan mina söner - historien om en pappas långa kamp för sina barn

Medborgare! Antalet svenska barn som kidnappas av en av sina egna föräldrar ökar dramatiskt. Under de senaste fem åren har antalet fall där svenska barn hålls gömda, antingen i Sverige eller utomlands, fördubblats. Dessutom förväntas ökningen fortsätta i framtiden. I augusti 2009 var 95 barn registrerade som kidnappade hos Polisen. Av dessa hölls 33 gömda i Sverige och 62 i ett annat land. Tvärtemot vad många tror är det faktiskt mammor som står för de flesta kidnappningarna. I hela 60 procent av fallen är det mamman som försvunnit med barnen. Detta är en ytterst hög siffra med tanke på att kvinnor i betydligt högre grad än män tilldöms enskild vårdnad om barnen i samband med en vårdnadstvist!

Ämnet är så kontroversiellt att journalisten Ingrid Carlqvist varit tvungen att stänga ner sin blogg, där hon skrivit om pappor som blivit falskt anklagade för sexuella övergrepp av sina barn och pappor vars barn blivit kidnappade av sina mammor. Carlqvist blev inte bara hotad personligen av ett antal anonyma personer. Hon blev även beskylld för att skydda och sympatisera med pedofiler. När de anonyma näthatarna började skicka brev med denna typen av förtal till chefsredaktören för tidningen Villaliv där hon arbetar och till tidningens annonsörer tvingades hon till slut ge upp. Hennes blogg har nu varit stängd i mer än två månader.

Ett av de fall som Ingrid Carlqvist engagerade sig i på sin blogg är fallet Valette. Efter en flera år lång vårdnadstvist flyttade Georg Pesor tillbaka till Australien med sina två söner Frank och Andre efter att ha tilldelats enskild vårdnad av Tingsrätten. Mamman Ann-Louise Valette hade under hela processen anklagat både Georg Pesor och hans släktingar för att begå sexuella övergrepp på pojkar. Till detta kom anklagelser om att Georg var psykiskt sjuk och att han mordhotat Ann-Louise Valette. Pojkarna blev under en period satta i familjehem av Socialtjänsten under det att utredning pågick. Varken Socialtjänst eller rättssystemet fann dock någon som helst grund till anklagelserna. Efter många års kamp och stora ekonomiska påfrestningar tilldömdes till slut Georg Pesor enskild vårdnad om pojkarna i februari 2004.

Historien med falska anklagelser och trakasserier slutar dock inte där. Efter att pojkarna besökt sin mamma Ann-Louise Valette under sommaren 2004 påbörjas nya anklagelser. Denna gång bland annat med hjälp av kvinnojouren Kobra i Helsingborg. Anonyma brev med nya anklagelser skickas till Polisen i Australien. Under flera år följer utredningar och ovisshet i Australien. Ann-Louise Valette berättar på telefon till pojkarna att hon vill ta dem till Sverige. Trots att Georg lyckas banda ett sådant telefonsamtal beslutar domstolen i Australien att barnen ska skickas till sin mamma i Sverige under sensommaren 2008. Georg har kontakt med barnen per telefon under de inledande veckorna av deras Sverigebesök, men så en dag slutar plötsligt kontakten. Han kan inte nå vare sig pojkarna, Ann-Louise Valette eller hennes föräldrar. När pojkarna inte finns med på det flygplan de har returbiljetter på förstår Georg att barnen är kidnappade.

Svenska media rapporterade i princip inte alls om de kidnappade pojkarna och Georg Pesor försök att hitta sina pojkar igen. I australiensiska tidningen The Age kunde man dock ta del av ärendet i ett par artiklar. Naturligtvis blev den svensk polisen informerad om ärendet via Interpol, men de la inte många strån i kors för att leta efter pojkarna. Istället tvingades till slut Georg Pesor säga upp sig från sitt jobb och ta sina sista sparpengar för att själv söka efter sina söner i Sverige. Efter en lång tids spaningar hittade han till slut Frank och Andre hos morföräldrarna. Sent en natt ringde han upp Polisen och meddelade att han funnit pojkarna. Till slut behagade sig polisen skicka en styrka och fritog barnen. Då hade det gått sex månader sedan de kidnappades av sin mamma!

Ann-Louise Valette åtalades och dömdes till slut för grov egenmäktighet med barn till 10 månaders fängelse av Nyköpings Tingsrätt. Hon dömdes även till att betala skadestånd till både pojkarna och till Georg Pesor, ett skadestånd som är långt mycket lägre än de kostnader som Georg Pesor tvingats lägga ut för att söka efter sina söner! Båda parterna har överklagat domen. Fallet kommer att avgöras igen i Svea Hovrätt i början av nästa år.

Hela historien om Georg Pesors långa kamp för sina söner finns nu att läsa i Ingrid Carlqvist nyutgivna bok Inte utan mina söner som är utgiven på förlaget Blue Publishing. Medborgarperspektiv har redan läst den. Det är en gripande bok som ger en bild av samhället som gammelmedia inte rapporteras om speciellt ofta (ett undantag är engelskspråkiga The Local). En bild som står i bjärt kontrast till den bild om ondskefulla män och oskyldiga kvinnor som feministerna inom makteliten så ofta förmedlar. Läs den!

När tackade ni en skattebetalare senast?

Medborgare! Varje år betalar vi skattebetalare enorma summor i bidrag till de politiska partierna. Ja, inte till de små partierna. För att vara berättigad till staligt partistöd måste ett parti ha fått mer än 2,5 procent av rösterna i Riksdagsvalet. Hur stora belopp som betalas ut varje år regleras av lagen om statligt stöd till politiska partier (SFS 1972:625). Grovt räknat får varje parti som sitter i Riksdagen ett grundstöd (kanslistöd) om knappt 6 miljoner kronor per år. Till det kommer ett mandatbidrag om cirka 333 000 kronor per mandat som partiet har i Riksdagen. Partibidragsnämnden har nu beslutat om följande stöd för bidragsåret 2009/10:

Socialdemokraterna, 52 957 800 kronor
Moderaterna, 37 386 150 kronor
Centerpartiet, 15 609 750 kronor
Folkpartiet, 16 593 300 kronor
Kristdemokraterna, 14 861 400 kronor
Vänsterpartiet, 14 003 700 kronor
Miljöpartiet, 12 597 600 kronor
Sverigedemokraterna, 999 900 kronor

Totalt betalas det alltså ut över 165 miljoner kronor i partistöd! Medborgarperspektiv föreslog för en tid sedan att det är dags att göra 100 Riksdagsledamöter arbetslösa. Detta genom att sänka antalet platser i Riksdagen från dagens 349 till 249. Det skulle spara hundratals miljoner kronor enbart i löner. Det skulle även spara drygt 33 miljoner i partistöd!

När hörde vi någon riksdagspolitiker eller partipamp tacka skattebetalarna för dessa enorma bidrag? Bidrag som leder till att den politiska eliten kan leva ett liv i lyx och i en vardag som inte alls liknar vanligt folks vardag.

28 oktober 2009

Not the sharpest knife in the drawer...

Medborgare! Expressen håller sig med en hel del lustiga medarbetare. Bland krönikörerna finns ett och annat rejält stolpskott. Mest välkänd är antagligen storlögnerskan Liza Marklund. Hon som i vintras avslöjades inför svenska folket att ha ljugit ihop historien bakom "den sanna" boken Gömda. Det visade sig att Marklunds lögner egentligen var ett feministiskt politiskt projekt. Hon har ännu inte bett varken de utsatta eller sina läsare om ursäkt. För att hon inte ska behöva bemöta verklighetens folk har Expressen dessutom sett till att hennes artiklar inte går att kommentera. Till vardags driver hon tillsammans med spionmisstänkte Jan Guillou Piratförlaget. Båda tillhör de den vänsterradikala makteliten.

En annan lustig krönikör är Ann-Charlotte Marteus. Även hon har en feministisk bakgrund och har genom åren gjort sig känd för sitt förakt mot vanligt folk. Bland annat har hon krävt att Ring P1 ska läggas ner, eftersom vanligt folk får göra sin röst hörd där och att Marteus uppfattar att vissa av dessa uttrycker rasistiska åsikter. Hon tillhör även den del av kultureliten som visade sig ha ytterst ömma tår efter att ha blivit kritiserade av Göran Hägglund.

Nu visar Ann-Charlotte Marteus på nytt upp sitt förakt för Sverige och det svenska folket, när hon frågar sig om det verkligen gör något om den svenska kulturen går under. Istället hyllar hon den arabiska kulturen och jämför den med en urgammal, ofantlig skattkammare. Den svenska kulturen tycker hon är som en etta med kokvrå i jämförelse. Marteus frågas sig varför kultiverade invandrare överhuvudtaget ska anpassa sig till och ta till sig den svenska kulturen och dess värderingar.

Det framgår med all tydlighet att Göran Hägglund hade helt rätt i sin debattartikel. Det finns en klyfta mellan kultureliten och vanligt folk. En klyfta som växer för varje ny artikel som skrivs i gammelmedia av denna vänsteradikala överhet. Att Ann-Charlotte Marteus befinner sig väldigt långt från det vanliga folk som hon så tydligt föraktar framgår med allt tydlighet.

Precis som Johan Ingerö konstaterar så kan knappast Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson be om bättre valarbetare än representanterna för den introverta och politiskt korrekta medieklassen. Varje gång Ann-Charlotte Marteus uttalar sig kan Sverigedemokraterna säkert räkna med ytterligare ett par hundra valsedlar i valurnorna.

27 oktober 2009

Arbeta längre för att ge bibehållen välfärd för de som inte arbetar

Medborgare! Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin hävdar att medborgarna måste jobba mer för att klara välfärden och att finansiera den. I dag etablerar man sig på arbetsmarknaden vid ungefär 28 års ålder i medeltal och pensionsåldern är i praktiken cirka 63 år. Mona Sahlin hävdar dock att 35 arbetade år inte räcker, utan det behövs omkring 38-39 år för att bibehålla en hög välfärd för alla när den stora gruppen av 40-talister går i pension. Därför vill Sahlin höja den faktiska pensionsåldern till 65-66 år, alltså med 3 år mer än idag. Tillfrågade medborgare håller dock inte med och gör tummen ner. Istället tycker de att ungdomarna ska beredas plats på arbetsmarknaden istället för att de äldre klamrar sig fast.

Vad inte Mona Sahlin verkar ta med i beräkningen är att Sverige idag har enormt stora grupper av medborgare som är förtidspensionerade, arbetslösa eller lever på andra typer av bidrag. När Socialdemokraternas styrde Sverige ökade arbetslösheten rejält och detta doldes genom att bland annat förtidspensionera fullt friska ungdomar! Även invandringen sköt i höjden och väldigt många av dessa har aldrig kommit ut på arbetsmarknaden, utan lever istället på olika former av bidrag.

Alla dessa personer finansieras av de medborgarna som varje dag går till jobbet och sliter dagarna i ända. Ju fler dessa bidragstagare blir, desto mindre skattemedel blir kvar till ålderspensionärerna samt till vård, skola och omsorg.

Det är inte de medborgarna som redan idag jobbar och bidrar med skatt som behöver arbeta mer, det är alla de fullt friska medborgarna som idag lever på bidrag! Det ger nämligen en dubbel effekt. När en bidragstagare sätts i arbete sluta dessa att kosta skattepengar och börjar istället att bidra med skattepengar!

Sverige behöver fler som är med och bidrar till välfärden och färre som snyltar på den!

26 oktober 2009

One woman show

Medborgare! Så mycket var Mona Sahlins ord från när hon tog över partiledarskapet efter Göran Person. Göran Person framstod ofta som den som ensam företrädde Socialdemokraterna och den bilden sade sig Mona Sahlin vilja förändra. Därför lovade hon att släppa fram andra personer ur partiet. Det var "laget" som skulle representerat Socialdemokraterna framför "jaget". Med facit på hand efter tre år med Mona Sahlin som partiledare konstatera att det har blivit precis tvärtom! Det är Mona Sahlin som dominerar bilden av Socialdemokraterna!

Svenska Dagbladet har jämfört hur stort utrymme Socialdemokraternas 17 officiella talespersoner får i förhållande till Mona Sahlin i svenska tidningar. Det visar sig att av de drygt 17 000 artiklar som publicerats det senaste året där någon av de högsta företrädarna för partiet uttalar sig eller nämns finns Mona Sahlins namn i över hälften, 59 procent av artiklar.

När Göran Person var partiledare och statsminister för fyra år sedan såg förhållandena helt annorlunda ut. Av alla artiklar där någon av de 22 socialdemokratiska ministrarna uttalade sig eller nämndes året före förra valet figurerade Göran Persson endast i en tredjedel, 31 procent av artiklarna.

Det som var tänkt att bli ett lagarbete har uppenbart blivit en one woman show! Varför skulle en arbetare vilja representeras av en halvdiktatorisk partiledning utan koppling till vanligt folk?

23 oktober 2009

Lurade av Riksbanken och mäklarna

Medborgare! Vid sitt senaste möte beslöt Riksbanken med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen att lämnar sin viktigaste styrränta, reporäntan, oförändrad på den rekordlåga nivån 0,25 procent. Riksbanken beslutade även att erbjuda ett nytt lån om 100 miljarder kronor till bankerna. Lånet ges till fast ränta och får en löptid på ungefär elva månader. Detta reserverade sig dock tre av de sex ledamöterna emot, men riksbankchefens röst avgjorde. Till följd av Riksbankens beslut sjönk marknadsräntorna sjönk och kronan backade. Syftet med att behålla den låga räntan är naturligtvis att försöka stimulera näringslivet att genomföra nya investeringar och att öka efterfrågan bland konsumenterna för att på så sätt motverka finanskrisens inverkningar på sysselsättningen i landet.

Riksbankens räntebesked innebär också att priserna på bostadsmarknaden antagligen kommer fortsätta att stiga. Sverige är unikt när det gäller hur bostadsmarknaden har påverkats av finanskrisen. I de flesta andra länder har priserna sjunkit rejält, i Sverige har dock priserna knappt påverkats och under hösten har de till och med stigit markant. Dels till följd av att fastighetsskatten avskaffades och dels på grund av de oerhört låga bostadsräntorna, som är långt lägre än i många andra Europeiska länder.

Lånefesten är dock snart slut och bostadspriserna befinner sig just nu på en ohållbart hög nivå. Därför varnar analytiker för en stundande bostadsbubbla. Riksbanken räknar inte in ökande bostadspriser i sitt inflationsindex och de höjer inte räntan förrän inflationen ökar. Detta blir ett moment 22 som leder till att konsumenterna uppmuntras att låna allt mer till sitt boende och att bostadspriserna rakar i höjden. När väl ekonomin vänder och räntan höjs igen kommer bostadskostnaderna bli långt högre än många har räknat med samtidigt som bostadspriserna sjunker.

Det är inte bara Riksbanken som eldar på bostadspriserna. Mäklarna gör även sitt till genom att ständigt kommunicera ut en allt för positiv och ensidigt bild av bostadsmarknaden samt genom att värdera bostäderna för högt för att få uppdraget av säljaren. Med hjälp av ett kreativt språkbruk försöker mäklarna dessutom att förvandla nackdelar till fördelar för att få ut så mycket som möjligt för bostäderna de säljer. De har onekligen lyckats, under det tredje kvartalet ökade priserna mer än väntat. Bästa av allt har de lyckats med sina egna inkomster. Många fastighetsmäklare i storstadsregionerna har inkomster i mångmiljonklassen.

Det är inte bara medborgarna som riskeras att luras att betala för mycket för sina bostäder av Riksbanken och mäklarna. Även samhället i stort förlorar på ökande bostadspriser och att medborgarna tar allt högre fastighetslån. Detta är nämligen pengar som binds i bostäder istället för att användas som riskvilligt kapital till forskning, nya företag och investeringar. Med allt mer kapital bundet i privatbostäder riskerar samhället att näringslivet utarmas och att färre nya jobb skapas. Detta medför att lågkonjunkturen förlängs och att Sverige hamnar på efterkälken.

Medborgarperspektiv kan bara hoppas att Riksbanken snart börjar höja räntan rejält och att regeringen istället stimulerar ökat bostadsbyggande för att öka utbudet.


Fjuttiga straff för massmord, livstids straff för pappor som skiljs från sina barn

Medborgare! En av världens värsta krigsförbrytare, Biljana Plavsic, flyttades i går från kvinnofängelset Hinseberg till Kronobergshäktet i väntan på att bli frigiven den 27 oktober. Då har hon har avtjänat två tredjedelar av sitt 11-åriga straff för brott mot mänskligheten. Biljana Plavsic var president i den bosnienserbiska utbrytarrepubliken Republika Srpska och var en drivande kraft inom partiet SDS. Hon medverkade aktivt för organiserad etnisk rensning av muslimer och kroater under kriget 1992–1995. Totalt krävde kriget omkring 200 000 dödsoffer.

Ett fängelsestraff på 11 år är onekligen förhållandevis kort. Massmord är ju onekligen ett par steg värre än vanliga mord, som i många fall ger livstids fängelse.

Många pappor, som Daddy, blir i samband med skilsmässor och efterföljande vårdnadstvister skilda från sina barn på livstid. Ofta som en följd av falska anklagelser om misshandel eller sexuella övergrepp. De kan vara helt frikända av rättsväsendet, men Socialtjänsten står alltid till mammornas tjänst och kan på egen hand sätta sig över de juridiska domarna och skilja barnen från sin far på livstid.

Massmord ger knappt 8 år i fängelse, falska anklagelser ger livstids straff! Hur rimligt och rättssäkert är det?

22 oktober 2009

Makteliten och verklighetens folk - vem är vem?

Medborgare! I samband med att Göran Hägglund skrev sin numera välkända debattartikel i Dagens Nyheter var det många inom det etablerade kulturetablissemanget, gammelmedia, statsfeminismen och den vänsternradikala politiska eliten som ifrågasatte vad som menades med begreppet verklighetens folk. Detta efter att Hägglund hade pekar på att vänstereliten sitter på höga hästar och föraktar vanligt folk samt att det finns en växande klyfta mellan dem. Något som Hägglund ser som ett allt större demokratiproblem.

Så vem är vem i samhället? Vilka ingår i makteliten och hur ser verklighetens folk ut? Robsten har på ett väldigt bra sätt sammanfattat vilka som ingår i den samhällsklass som denna elit tillhör och konstaterar att det finns tre olika eliter. Den kulturella eliten, den mediala eliten och den politiska eliten. Det som skiljer dessa grupper från övriga grupper i vårt samhälle är inte i första hand inkomsten eller släktträdet utan yrket och åsikter, därför stämmer begreppet eliter egentligen betydligt bättre än samhällsklass.

Dagens yrkespolitiker har blivit en politisk elit som inte längre kämpar för en ideologi eller för att representera de väljare man blivit vald av, istället fokuserar de på att bibehålla makten och komma i besittning av de eftersträvade högsta positionerna. Demokratin har för dagens yrkespolitiker blivit mer av ett medel än ett mål i sig. För att uppnå detta gäller det att hålla sig till den politiskt korrekta åsikterna.

Den mediala eliten förmedlar de politiskt korrekta åsikterna och härskar genom att diktera implicita regler och normer till hel samhället. Det råder en stor homogenitet bland de åsikter som den mediala eliten står för. Allt detta medför också att det är svårare att få grepp om den mediala eliten än den politiska eliten. Däremot märks makten och styrkan hos den mediala eliten nästan mer än hos den politiska eliten.

Den kulturella eliten är den svåraste gruppen att få grepp om och banden med de övriga eliterna komplicerade. Den kulturella eliten bor ofta där den mediala eliten bor, den tycker ofta som vänsterblocket av det politiska etablissemanget, aldrig som systemkritikerna. Den vurmar för HBT-rörelsen, feminism och det multikulturella samhället.

Trygve Bång ger en beskrivning av kultureliten på Newsmill. Han har personlig erfarenhet av kultursvängen och dess märkliga sfär av människor. Han beskriver hur vänstersympatisörerna helt har tagit över makten inom kulturvärlden och dessutom skaffat sig en oerhörd makt inom delar av massmedia.

Dessa eliter talar om tolerans, men uppvisar själva ofta en påfallande intolerans när någon står upp för åsikter som de inte gillar eller agerar på ett sätt som de inte gillar! De talar om demokrati fast de själva ofta beter sig ytterst odemokratiskt så fort någon på allvar tycker annorlunda. De uppvisar ofta ett uppenbart förakt mot vanligt folk och deras livsval.

Finns det något verklighetens folk och hur uppfattar de då det ständiga flödet av pekpinnar från makteliten? Är de mottagliga för överhetens budskap, eller lockas de av ett mer "populistiskt" budskapet? Läs Johan Ingerös fantastiska inlägg om Sven E. Banangren!

Det är nog ingen slump att debatten efter Göran Hägglunds debattartikel har engagerat så många på gräsrotsnivå! Vanligt folk är helt enkelt jävligt trötta på makteliten och dess världsfrånvända politiskt korrekta åsikter. Välkommen till verkligheten!

Död av Pandemrix?

Medborgare! Samtidigt som en 40-årig man från Skåne vårdas för svininfluensa en i konstgjord lunga på Universitetssjukhuset i Lund kommer uppgifter om att två personer har avlidit strax efter att de fått vaccinet Pandemrix. Både personerna var i medelåldern och var redan sjuka i andra sjukdomar sedan tidigare. Samtidigt har, som Medborgarperspektiv tidigare rapporterat, många av dem som vaccinerats drabbats av kraftiga biverkningar. Så pass kraftiga att man fått sjukskriva sig och vara hemma från jobbet. Nu spekuleras det i om svininfluensavaccinet kan vara för starkt. Läkemedelsverket utreder därför nu om det kan krävas nya rekommendationer som avråder speciellt äldre och sjuka att vaccinera sig.

Visserligen har det gjorts kliniska tester av Pandemrix och det är godkänt av European Medical Agency (EMEA), men det är begränsat att användas endast om WHO eller EU har deklarerat att det pågår en H1N1 pandemi. I samband med kliniska tester är det framför allt yngre friska människor som läkemedlen prövas på. Frågan är om detta verkligen är helt representativt förmånga av de grupper som nu står i tur att vaccineras.

De kommande veckorna kommer att bli avgörande om statens planer på en massvaccination blir en succé eller ett riktigt fiasko, ett fiasko som kanske till och med kräver ett antal medborgares liv!

Dags att ta lite ansvar föräldrar, igen!

Medborgare! Expressen visar tydliga tecken på trygghetsnarkomani och offermentalitet när startar en ny artikelserie om "svensk fattigdom". Inte heller denna gång handlar det om hemlösa, utförsäkrade eller missbrukande människor. Nej, istället är Expressens hemska fienden denna gång de små extrautgifter som skolan ber föräldrarna att betala i samband med utflykter, klassresor och miniräknare. Det handlar om ett par hundralappar upp till någon tusenlapp per termin. Trots detta rapporterar Expressen om föräldrar som tvingas ha två jobb för att klara av utgifterna och om elever som tvingas stanna hemma från klassresan!

Mest pinsam är väl dock den ensamstående fyrbarnsmamman och bloggaren Fatou Touray som säger sig ha tvingas pantsätta guldsmyckena för att betala för barnens (varav två är myndiga) friluftsdagar och museibesök. Så vansinnigt fattig kan hon knappast vara och så betungande kan knappast extraavgifterna vara eftersom hon just planerar en resa för familjen till Gambia! Någon som Expressen inte alls verkar vilja veta av när Johan Ingerö ställer reportern mot väggen.

Expressens artikelserie spär ytterligare på offermentaliteten och ansvarslösheten i Sverige. Den förstärker bilden av att staten ska ta hand om allt och alla, istället för att tydliggöra att individerna själva är ansvariga för sina liv. Föräldrar måste börja inse att de faktiskt är ansvariga för sina barn och barnen bör så tidigt som möjligt börja hjälpa till att betala för sig.

Istället för att föräldrarna bara betalar in till klasskassan kan barnen själva arbeta ihop de småutgifter som behövs för de aktiviteterna som ligger utöver skolans ansvar. Man kan klippa gräsmattor hos grannarna, anordna loppis, tvätta fönster - endast deras egen fantasi sätter begränsningarna för hur de själva kan arbeta ihop de pengar som behövs!

Föräldrar, det är återigen dags att ta lite ansvar för de barn ni satt till världen, istället för att gråta ut i Expressen!

Sjukare av vaccinet än av svininfluenan?

Medborgare! För två månader sedan var tidningarna fulla av svarta rubriker i trygghetsnarkomanernas land. Svininfluensan förutspåddes spridas blixtsnabbt. Enligt WHO's uppgifter skulle svininfluensan spridas fyra gånger snabbare än andra virus och de meddelade dessutom att A(H1N1) var den vanligaste förekommande formen av influensa. Från flera håll ställdes krav på att vaccinet skulle utvecklas och kvalificeras snabbare. Ett par fall med dödlig utgång hade konstaterats i Sverige. Sedan tog det plötsligt slut. Svininfluensan försvann lika fort som den kom. Nu är dock vaccinet klart och man har påbörjat vaccinering över hela landet.

I takt med att allt fler medborgare vaccinerar sig strömmar dock rapporterna om biverkningar in till Läkemedelsverket. De ber dessutom om hjälp att samla in alla ovanliga biverkningar. Omkring 190 fall har rapporterats in hittills. Uppenbarligen har svininfluensavaccinet Pandemrix mer och kraftigare biverkningar än vanligt influensavaccin

Jennely, Rebecka, Lotta, Maria och Carina fick alla kraftiga biverkningar. De blev trötta och orkeslösa samt fick hög feber och ont i kroppen av vaccinet. Några av dem var tvungna att sjukskriva sig från jobbet i ett par dagar.

Medborgarperspektiv är ytterst tveksam till massvaccineringen och betvivlar att den verkligen är samhällsekonomiskt motiverad. Bara inköpskostnaden för själva vaccinet är cirka en miljard kronor. Till det kommer sjukvårdssystemets kostnaden för att arrangera själva vaccinringen. Slutligen medför biverkningarna ytterligare kostnader för samhället, i form av bortfallen produktion och sjukersättningar som arbetsgivarna måste betala.

Tyvärr framstår det allt mer som att det främst är läkemedelsföretag som GlaxoSmithKline som är den stora vinnaren på detta spektakel!

21 oktober 2009

11 enkla regler för skolan att lära sina elever

Medborgare! Som Medborgarperspektiv tidigare har rapporterat vill Folkpartiet och dess ledare Jan Björklund att staten återtar ansvaret för skolväsendet. I början av 90-talet övergick den svenska skolan från statligt till kommunalt huvudmannaskap. Dåvarande skolministern Göran Persson ansåg att detta skulle lösa många problem. Resurserna skulle fördelas bättre, lokal kännedom om skilda förhållanden förväntades höja resultaten. Med facit på hand kan man nu, två årtionden senare, konstatera att resultaten inte blev bättre – tvärtom, de blev sämre. Kunskapsresultaten har sjunkit rejält sedan början av 90-talet i många viktiga ämnen. Eleverna presterar allt sämre.

I dag skiljer satsningarna på skolan stort mellan kommunerna. Detta medför också att kunskapsnivån och prestationerna skiljer sig över landet. Detta är ytterligare ett skäl för att låta staten bli huvudman. Skollagen kräver ju att alla barn har en likvärdig rätt till utbildning. Lärarfacket stödjer Folkpartiet i denna frågan och applåderar deras utspel.

Skolan har under de senaste åren dessutom haft stora problem att ge pojkar den utbildning och det stöd de behöver. De har systematiskt fått lägre betyg än flickor, trots att de visar bättre resultat i högskoleproven. Nivån på lärarna har sänkts rejält och lärarnas ställning har reducerats. Förväntningarna på eleverna har sänkts och lärarnas möjligheter att ställa krav på eleverna reducerats. Detta leder till att eleverna inte bara är sämre rustade för högre studier, utan även för livet utanför skolan! Detta är ytterst olyckligt och efter 20 år med kommunal skola kan man konstatera att snällism inte ger välutbildade medborgare.

Att ställa krav är att bry sig och det utvecklar individen. Bill Gates har ställt upp 11 goda råd som alla elever i den svenska skolan borde lära sig!
Regel nr 1: Livet är inte rättvist - vänj dig vid det.

Regel nr 2: Världen är inte intresserad av ditt goda självförtroende. Världen förväntar sig att du uträttar något INNAN du är nöjd med dig själv.

Regel nr 3: Du kommer inte att tjäna 400 000 om året direkt efter slutad skolgång. Du kommer inte att bli VD med betald mobiltelefon förrän du har gjort dig förtjänt av bådadera.

Regel nr 4: Om du tycker att dina lärare är hårda, vänta tills du får en chef. Hans anställningstrygghet är beroende av resultatet.

Regel nr 5: Att vända hamburgare är inte under din värdighet. Dina far- och morföräldrar hade ett annat uttryck för att vända hamburgare - det kallades "en möjlighet" (opportunity).

Regel nr 6: Om du strular till det så är det inte dina föräldrars fel. Gnäll inte över dina misstag utan lär av dem.

Regel nr 7: Innan du var född var inte dina föräldrar så tråkiga som de är nu. Dom har blivit sådana genom att betala dina räkningar, tvätta dina kläder och lyssnat till dina tirader om hur cool du är. Så innan du försöker rädda regnskogarna från parasiterna i dina föräldrars generation, börja med att avlusa garderoben i ditt eget rum.

Regel nr 8: Skolan kanske har förbjudit snacket om vinnare och förlorare men det har inte verkligheten. På vissa håll i skolan har man tagit bort beteckningen underkänd och det ger dig upprepade chanser att komma med rätt svar. Detta har INGEN som helst likhet med det verkliga livet.

Regel nr 9: Livet är inte indelat i lov och ledigheter. Du får inga lediga somrar och mycket få arbetsgivare är intresserade av att hjälpa dig att hitta dig själv. Gör det på din lediga tid.

Regel nr 10: Det som visas på TV är inte det verkliga livet. I verkliga livet måste människor gå till jobbet om dagarna.

Regel nr 11: Var snäll mot nördarna. Det finns stora möjligheter att det slutar med att du är anställd hos en
Fler elever borde nog lyssna på Bill Gates än på Alice Cooper...


100 arbetslösa riksdagsledamöter

Medborgare! Arbetslösenheten ökar dramatiskt i spåren av finanskrisen. Prognoserna tyder på att arbetslösheten kommer att närma sig 12 procent under valåret 2010. Bland ungdomar förväntas upp till en tredjedel vara arbetslösa. En siffra som är bland de allra högsta i hela Europa. Samtidigt har vi riksdagsledamöter som systematiskt kvitterar ut sig från voteringarna i Riksdagen och som håller dig med extraknäck vid sidan av sitt förtroendeuppdrag i Riksdagen.

Thomas Bodström tillhör dem som har högst frånvaro från Riksdagen och som håller sig med lukrativa extrajobb vis sidan av. Han har under de senaste knappa två åren fakturerat 1,7 miljoner i advokatarvoden, han har hunnit med att skriva ett par deckare, han är ordförande i Ecpat, han sitter sedan en tid tillbaka i det privata förskolan Pysslingens styrelse och senast blev han invald i kyrkofullmäktige i Boo församling.

Trots att arbetslösheten ökar bland medborgarna behöver inte våra riksdagledamöter oroas på samma sätt. Antalet riksdagsplatser är och förblir 349 stycken. Så har det sett ut i Riksdagen sedan 1976.

Men behöver vi verkligen 349 riksdagsledamöter? Speciellt som de verkar ha gott om tid för att hålla sig med lukrativa extraknäck vid sidan av. I Danmark består Folketinget av 179 ledamöter. I Norge består Stortinget av 169 ledamöter. I Finland består Riksdagen av 200 ledamöter. Även i andra Europeiska länder är parlamenten betydligt mer slimmade än i Sverige.

Medborgarperspektiv anser att vi borde göra 100 riksdagsledamöter arbetslösa! Minska snarast antalet platser i Riksdagen till 249 stycken. Det skulle skapa besparingar på hundratals miljoner kronor per år enbart i lönekostnader. Pengar som skulle komma samhället väl till handa i finanskrisens spår.

Byt ut "muslimer" mot "män" och läs!

Medborgare! Dagens Nyheters kulturchef Maria Schottenius skriver om Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Hon menar att normalt sett skulle en artikel av detta slag inte ha publicerats under rådande trycklagstiftning, eftersom den klart innehåller hets mot folkgrupp. Hon pekar på att Åkesson i texten gör en exempellös attack på muslimer som grupp och i en sörja av fördomsfulla anklagelser och iakttagelser vädjar Åkesson till väljarkåren om stöd för en politik där muslimerna ska bekämpas. Schottenius finner det groteskt att läsa Jimmie Åkesson och menar att texten påminner om propaganda från nazisterna under andra världskriget: hur man definierar och misstänkliggör människor i kollektiv, hur man piskar upp en hotfull stämning där man gör en folkgrupp till syndabock. Schottenius uppmanar läsarna att byta ut ordet "muslimer" mot "judar" och läsa om Åkessons artikel.

Medborgarperspektiv tycker att ett minst lika intressant experiment är att byta ut ordet "muslimer" mot "män" istället. Plötsligt framstår Jimmie Åkessons debattartikel som en typisk debattartikel skriven av en typisk radikalfeministisk företrädare. Där görs också fördomsfulla anklagelser. Där definierar och misstänkliggör man också människor i kollektiv och man piskar upp en hotfull stämning mot dessa. Där vädjar man också till att en grupp människor ska bekämpas.

Varför visar inte Maria Schottenius och hennes kollegor inom mediaeliten och kultureliten samma intresse att granska och fördöma de feminister som propagerar med samma typ av retorik som Jimmie Åkesson?

20 oktober 2009

Har verkligen Jimmie Åkesson fel Aftonbladet?

Medborgare! Under det senaste dygnet har Sverigedemokraterna fått mer uppmärksamhet än någonsin tidigare. Detta efter att partiledaren Jimmie Åkesson publicerade sin omtalade debattartikel i Aftonbladet i går, en artikel som han står fast vid trots massivt bemötande från många håll. I sin debattartikel gick Åkesson till generalangrepp mot muslimska invandrare och islam som religion. Redan igår uppmanade Jerry att de som är kritiska till Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna skulle gå i polemik med dem och smula sönder deras argumenten istället för att förlöjliga och bedöma dem som clowner. Att ta Sverigedemokraterna på allvar och inte gör dem till någon form av martyrer.

I dagens pappers-Aftonbladet presenteras en lista på 21 av Jimmie Åkessons påståenden från hans debattartikel. Dessa har Aftonbladet försökt bemöta på punkt efter punkt för att undersöka om de stämmer eller ej. Aftonbladets slutsats är att av de 21 påståenden är tio felaktiga eller saknar vetenskaplig grund och ytterligare fyra bedöms som kraftigt överdrivna eller ytterst ovanligt förekommande.

Tyvärr gör Aftonbladet ett ytterst dåligt jobb när det gäller att argumentera varför Jimmie Åkesson skulle ha fel. Till stor del hänvisar enbart Aftonbladet till auktoriteter (främst Jan Hjärpe och Aje Carlbom), utan några som helst hänvisningar till vetenskapliga källor som bekräftar det dessa två herrar hävdar. Detta samtidigt som Aftonbladet själva dömer ut vissa av Åkessons påståenden just för faktabrister och att han inte har några vetenskapliga bevis som stärker det han säger!

Stefan Stenudd har i detalj gått igenom alla 21 påstående och konstaterar att Åkesson inte är så lätt att avfärda. Stenudd beskriver på ett mycket bra och balanserat vis hur Aftonbladet på många punkter misslyckas med att överbevisa Jimmie Åkessons påståenden och hur samhället på många punkter mörklägger viktiga fakta om invandringen och dess följder. Genom att inte undersöka, publicera och öppet diskutera hur det ser ut med invandringen i samhället öppnar man för just den typen av spekulationer och påståenden som Jimmie Åkesson bygger sin artikel på.

Även Solguru har gjort motsvarande genomgång av de 21 påstående, med samma nedslående resultat för Aftonbladets del.

Tyvärr bidrar inte Aftonbladets genomgång av Jimmie Åkessons påståenden att övertyga att Sverigedemokraternas argumentation bygger på felaktigheter. Om man verkligen vill argumentera mot Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna så måste detta göras på ett betydligt mer trovärdigt och faktabaserat sätt än vad Aftonbladet gör. Man måste tydligt visa upp alla de fakta och belägg som man hävdar att Åkesson själv inte har. Man måste föregå med gott exempel helt enkelt. Det lyckas tyvärr inte Aftonbladet med.

Tyvärr riskerar Aftonbladets usla argumentation istället att stärka Sverigedemokraterna.

Statligt huvudmannaskap för skolan

Medborgare! Idag meddelar Folkpartiets partiledare Jan Björklund i en debattartikel i DN att man vill återinföra ett statligt huvudmannaskap för skolväsendet. Detta efter att kunskapsresultatet för eleverna sjunkit drastiskt under de senaste 20 åren, då skolan stått under kommunalt huvudmannaskap. Eleverna presterar idag lång sämre än tidigare, något som många universitet vittnat om efter att ha noterat att de nyintagnas kunskaper blir allt sämre. Dessutom skiljer sig kvaliteten i skolan dramatiskt mellan olika kommuner. Folkpartiets styrelse kommer att driva denna linje på partiets landsmöte i höst. Efter att ha fått detta godkänt återstår att övertyga kollegorna inom Alliansen.

Medborgarperspektiv anser att Jan Björklund har helt rätt och gör tummen upp. Skolväsendet behöver en enhetligt styrning. Detta innebär dock inte att alla skolor behöver drivas av staten eller enligt exakt samma organisation. De enskilda skolorna kan drivas i olika former. Det viktiga är att eleverna uppnår kunskapsmålen och är väl förberedda för arbetslivet eller för fortsatta studier på universitet.

19 oktober 2009

Börja se människorna Jimmie Åkesson!

Medborgare! Sverigedemokratenas partiledare Jimmie Åkesson går till generalangrepp mot "muslimerna" i en debattartikel i Aftonbladet. Med den största av borstar målar han upp en bild över hur islam skiljer sig från kristendom och hur "muslimer" tänker och agerar. Han beskriver hur brottsligheten ökat, att antalet våldtäkter ökar, hur könssegregering införs på badhus, hur små gossebarn omskärs, hur terrorverksamhet frodas inom Sveriges gränser och sätter ett likhetstecken mellan detta och hur "muslimer" är. Åkesson avslutar debattartikeln med att han ser "muslimerna" som det största utländska hotet sedan andra världskriget och lovar att göra allt som står i hans makt för att vända trenden i samband med nästa års val.

Många tycker att hans artikel är hets mot folkgrupp och går så långt att de polisanmäler Aftonbladet. Andra studerar Jimmie Åkessons fakta lite noggrannare och kommer till slutsatsen att många av påståendena saknar riktig grund.

För Sverigedemokraterna innebär dock de starka reaktionerna och debatten som uppstår i spåren av Jimmie Åkessons uttalanden just den extra uppmärksamheten som partiet eftersträvar. Ju mer buller och bång desto säkrare blir deras potentiella väljargrupp på att det här är partiet för dem.

Även om Sverigedemokraterna är ett starkt värdekonservativt parti består deras främsta väljargrupp av besvikna före detta Socialdemokratiska väljare. Vanligt folk som helt har förlorat förtroendet för de traditionella arbetarpartierna och som sett välfärden smulats i småbitar under de senaste årtiondena. Samtidigt har deras livsstil och livsval kritiserats och hånats öppet av den vänsterradikala kultureliten. Parallellt med detta har denna elit i samma andetag hyllat just invandringen och det mångkulturella samhället. Att dessa besvikna medborgare då söker sig till Sverigedemokraterna är faktiskt inte speciellt förvånande!

Det är intressant att notera att den vänsterradikala kultureliten dessutom har hyllat feminismen och dess aggressiva argumentationsteknik gentemot gruppen "män". Hur många debattartiklar på samma tema som Jimmie Åkessons har inte diverse feministiska företrädare skrivit under de senaste tio åren? Debattartiklar där "män" pekas ut som kollektivt skyldiga till krig, ökad brottslighet, ökat antal våldtäkter, hustrumisshandel och för att förse sig ekonomiskt på kvinnors bekostnad. Dessa artiklar har många gånger haft precis samma språkbruk och retorik som Jimmie Åkesson använder sig av i sin artikel i Aftonbladet.

Vad både Jimmie Åkesson och dessa feminister gör sig skyldiga till är att de inte ser till människorna. Till de enskilda individerna. Istället buntar de ihop individerna till abstrakta grupper och associerar dessa med diverse negativa egenskaper. Dessa grupper beskrivs sedan kollektivt som ondheten själva och som skyldiga till allt elände i samhället.

Men så ser inte världen ut. Vi är alla människor. Enskilda individer. Som sådana förtjänar vi att bli bemötta i alla sammanhang. Både då vi gjort något bra och då vi gjort något mindre bra. Det gäller både "muslimer" och "män", och alla andra.

Jimmie Åkesson, börja att se människorna istället för "muslimerna"!

Frihet som ledord

Medborgare! Göran Hägglund konkretiserar idag Kristdemokraterna nya politiska vision om ökad frihet och ansvar för den enskilde medborgarna. Hägglund är självkritiskt och väl medveten om att hans eget parti har en lång historia av detaljregleringar och förbudspolitik. Detta ska nu förändras! Istället ska subsidiaritetsprincipen gälla i framtiden, vilket i korthet innebär att beslut ska fattas så nära människor det är praktiskt möjligt. Det vi ser nu är att Kristdemokraterna konkretiserar sin kritik mot den radikala vänsterelitens och deras vilja att detaljreglera vanligt folks vardag. Göran Hägglund har ju vid ett antal tillfällen utmanat kultureliten och den övriga vänstereliten för deras föraktfulla syn på vanligt folk och hur de väljer att leva sitt liv.

Det är positivt att Göran Hägglund nu visar var kompassen ska peka i framtiden för Kristdemokraterna och att Kristdemokraterna vill öka medborgarnas frihet. Att låta enskilda individer ta ansvar för sitt eget liv, istället för att få sina liv styrda av en repressiv elit med föraktful syn på vanligt folk, är ett väldigt viktig steg mot ett friare och mänskligare Sverige!

17 oktober 2009

Socialdemokraterna - var är arbetarna?

Medborgare! Om en dryg vecka ska Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin leda partikongressen som är tänkt att bana väg för en rödgrön valseger 2010. Sällan har väl dock en s-ledare varit så ifrågasatt som Mona Sahlin är just nu. I en intervju i Sydsvenskan i somras beskyllde Aftonbladets ledarskribent Katrine Kielos Socialdemokraternas ledningen för att sitta fast i ”folkhemsnostalgi” och tala till folk som om de vore dumma i huvudet. Dessutom verkar Socialdemokraterna ha rejäla interna problem, något som både Lotta Gröning och Pär Nuder nyligen har gett uttryck för i sina böcker.

Samtidigt blåser det rejält kring partiets lilla gunstling Thomas Bodström. Han har tidigare fått fria tyglar av partiledare Sahlin och använder merparten av sin tid för att stoppa fickorna fulla med pengar i sin roll som advokat, samtidigt som han tar ut full lön som riksdagledamot. Under de senaste knappa två åren har han fakturerat över 1,7 miljoner kronor som advokat. Pengar som vi skattebetalare får hosta upp, utöver hans lön som riksdagsman! Detta har nu fått Socialdemokraterna att se över sina regler för riksdagsledamöternas extraknäck. I sin roll som politiker har han istället drivit på ökad övervakning av medborgarna och kriminalisering av medborgarnas fria sexualitet.

Thomas Bodström är en pojke uppfödd med silversked i munnen. Hans far, Lennart Bodström, var en del av den Socialdemokratiska nomenklaturan. Thomas Bodström har aldrig gjort ett ärligt handtag i hela sitt liv och har levt ett liv helt utan koppling till vanligt folks vardag. Vad det innebär att vara arbetare har Thomas Bodström väldigt liten insikt i och erfarenhet av.

Vid en närmare betraktelse av Socialdemokraternas ledande skikt är det svårt att identifiera någon riktig arbetare. Partistyrelsen består av i princip idel parasiterande politisk elit. Personer som får sin försörjning av skattemedel och som inte sett ett verkstadsgolv annat än på studiebesök i verkligheten. Partiledare Mona Sahlin har till exempel inte haft ett riktigt jobb de senaste 30 åren och kan glatt kassera in 1,4 miljoner om året, trots att hon inte deltagit i en enda votering i Riksdagen under 2009!

Situationen ser tyvärr inte mycket bättre ut för merparten av de Socialdemokratisk politikerna på riksdags, landstings och kommunal nivå. Merparten är parasiterande personer som inte bidrar med skatt till samhället, utan istället lever på skattemedel!

Riktiga arbetare genererar ett skatteöverskott till samhället och ser till att sjuka och gamla kan få ett lite bättre. Några riktiga arbetare är dock svårt att finna i Socialdemokraternas politiska elit. Få har ens riktig arbetarbakgrund och än färre vet vad det innebär att vara arbetare.

Varför ska en riktig arbetare överhuvudtaget överväga att låta sig representeras i riksdag, landsting och kommun av Socialdemokraterna, när deras representanter inte själva är riktiga arbetare och bidrar med skatt till samhället? Var tog arbetarna vägen i Arbetarpartiet Socialdemokraterna?

Uppdaterad 2009-10-19 kl. 22.20 efter kommentar från Tristan.

16 oktober 2009

Snart skottpengar på Bodström

Medborgare! Nu kommer nya avslöjanden om den hycklande girigbuken Thomas Bodström. När Kalla Fakta avslöjade att han är en av de riksdagsledamöter som har lägst närvaro vid voteringarna i Riksdagen och att han istället ägnar sin tid åt att skriva böcker och arbeta som advokat gick Bodström till motangrepp. På sin blogg skrev han redan innan programmet sändes att han skrev fler motioner än i medeltal för alla riksdagsledamöter, att han interpelerade mer, att han ställde fler skriftliga frågor, att han hade 100 procentigt närvaro i sitt utskott, m.m. Efter programmet går han till ytterligare angrepp och tycker att Kalla Fakta ger en skev bild av verkligheten.

Nu replikerar dock reportrarna Björn Häger och Ann Tiberg från redaktionen på Kalla Fakta. De skriver på Newsmill att det finns en rad slående felaktigheter i Thomas Bodströms försvarstal. Med hjälp av Riksdagens Utredningstjänst har de försökt belägga de påståenden som Bodström ger på sin blogg. Men resultatet blir pinsamt för Bodström. Det visar sig att han har jämfört äpplen med päron i sitt försvarstal. När han säger sig ha skrivit fler motioner än vad riksdagsledamöterna gjort i medeltal, visar det sig att han har räknat alla de där hans eget namn ingår som om han vore ensam författare, men för alla andra räknar han bara den andel de skrivit. Har det varit fem författare så räknar han det som en femtedels motion.

Inte heller har han någon 100 procentig närvaro i utskottet. Det framgår tydligt av utskottets protokoll. Under mandatperioden har han varit frånvarande från totalt 13 utskottsmöten, vilket motsvarar en frånvarofrekvens på 13,5 procent.

Thomas Bodström hävdar att han missat en tredjedel av voteringarna i Riksdagen och att bara en liten del beror på att han arbetat som advokat och befunnit sig på rättegångar. Även detta är fel. Statistiken visar att hans frånvaron är 53 procent. Det vanligaste skälet till frånvaron under våren 2009 var just att han arbetat som advokat! Bodström har fakturerat 91 632 kronor för det advokatjobb han gjort under de dagar han varit frånvarande från voteringarna i Riksdagen under våren.

Han har dessutom lyckats med konststycker att fakturera för 26 timmars arbete för datumet 090116! Detta valde Kalla Fakta att inte ta upp i programmet, men de tyckte att det var intressant att få utrett, bl.a. därför att domaren som godkänt utbetalningen studsade till och sa "märkligt, det går ju inte 26 timmar på ett dygn". Vid datumet det gällde, var Bodström dessutom på resa med Justitieutskottet till Australien. Resan kombinerade han med semester till Thailand med familjen!

Vad ska man säga om Thomas Bodströms moral och etik? Som Ramona Fransson noterat så verkar Thomas Bodström ha ungefär samma förhållande till sanningen som sin kompis Liza Marklund. Båda två verkar vara giriga personer som tar väldigt lätt på sanningen och som gärna ljuger för att sätta sig själva i en bättre position eller få sin vilja igenom.

Socialdemokraterna har redan förlorat både Olof Palme och Anna Lindh. Mona Sahlin har tvingats till time out för sitt fiffel med skattepengar och lögnaktiga beteende. Nu är det Thomas Bodströms tur att visar upp en sällan skådan arrogans för väljarna och skattebetalarna. Har de inte lärt sig än? Bli inte förvånade om det snart utlyses skottpengar på Thomas Bodström!

Uppdaterad 2009-10-16 kl. 15:00.

MER INTRESSANT OM: , , , ,

15 oktober 2009

När tillåter gammelmedia sina läsare att kommentera eller inte

Medborgare! Av någon anledning går det inte att kommentera alla artiklarna som gammelmedia publicerar på sina websajter, utan enbart er urval av artiklarna. Dessutom länkar heller inte gammelmedia alltid tillbaka till de bloggar som skriver om artiklarna. Vad är det som avgör om gammelmedia tillåter sina läsare att kommentera en artikel eller inte? Finns det några politiska eller ideologiska hänsyn som gammelmedia gör när de tar beslut om de ska tillåta kommentering och/eller publicera länkar till bloggar? Det kan egentligen bara gammelmedia själva svara på, men det kan vara intressant att se om det finns några trender.

För att ge ett par exempel kan man börja med att titta på Aftonbladet idag. Av någon anledning kan man inte skriva några kommentarer till artikeln om synskadade Vera Rastenberger som föll ner på tunnelbanespåret vid Gullmarsplan och räddades av två okända män som blixtsnabbt hoppade ner till hennes undsättning. Hon hann aldrig tacka de två okända hjältarna som hjälpte henne och stannade kvar vid hennes sida till dess ambulansen kom. Inte heller länkar Aftonbladet tillbaka till de bloggar som skriver om denna positiva nyhet. Varför kan man ju onekligen fråga sig. Kan det bero på att det är män som gjort en god gärning?

Däremot kan man både kommentera och länka till artiklarna om TV-läkaren Dr Phil som blivit anklagad för sexuella trakasserier av två kvinnor. Han kallas för en pervers bedragare och beskrivs i allmänt negativa ordalag i Aftonbladets artikeln. En kändis kan man alltid sparka på, speciellt om han är vit hetrosexuell medelålders man. Det ligger i linje med vad som är politiskt korrekt.

Om det däremot är en kvinna som beter sig underligt och som med flit blir gravid 15 gånger, för att sedan göra abort lika många gånger, då finns det plötsligt ingen möjlighet att kommentera längre. Är Aftonbladet rädda för att det ska skrivas kritiska kommentarer om en kvinna? Eller för att få kommentarer om att aborträtten missbrukas? Det vore onekligen negativt för det statsfeministiska budskap som Aftonbladet är bärare av.

Däremot kan man kommentera artikeln om modellen Filippa Hamilton som var för tjock och fick sparken från Ralph Lauren. Hon tycker nu Ralph Lauren är skyldiga de amerikanska kvinnorna en stor ursäkt. En kvinna som är offer för 'utseendeidealet' och som blir sparkad av ett 'manligt' företag är naturligvis något som Aftonbladet visar sympati med och som man önskar att det skrivs och talas om bland folk. Då är det naturligt att både tillåta kommentarer och att man publicerar länkar till bloggar.

Likaså då Statens Fastighetsverk har renoverat bastun på Harpsund för 1,9 miljoner kronor. Då kan man ju alltid försöka vinkla nyheten som om det är statsminister Fredrik Reinfeldt som beställt uppdraget för egen vinnings skull. Det börjar ju stunda mot valtiden och då är det ju dags att svartmåla de borgerliga och hetsa folket i rätt riktning. Vad kan väl då vara bättre än hundratals uppretade kommentarer?

På Expressen kan man studera vilka krönikörer som tillåter kommentarer eller ej. Marcus Birros krönikor går utmärkt att kommentera. Anna Bäsén medicin- och hälsokrönikor går att kommentera. Lotta Grönings krönikor går att kommentera och länka till. Ja, alla Expressens 28 olika krönikörer kan man kommentera - utom en! Den numera avslöjade lögnaren och feministen Liza Marklund tillåter inte att läsarna kommenterar det hon skriver i sina krönikor, inte heller länkar Expressen till de bloggar som kommenterar hennes krönikor. Krönikor som väldigt ofta handlar om just feminism och hur dumma män är mot kvinnor. Sådant får inte medborgarna kritisera eller säga emot!

Medborgarperspektiv är övertygad om det finns en hel del tanke bakom gammelmedias val av när de tillåter kommentering eller ej. Dessutom censureras det friskt bland de kommentarer som skrivs. Det verkar helt enkelt vara så att den vänsterradikala maktelit som styr media uppmuntrar sådant som ligger i linje med deras åsiktspaket och försöker tysta all kritik som skulle kunne uppstå i kommentarsfält. Att svartmåla vita hetrosexuella män uppmuntras, men alla former av kritik mot feminism och kvinnor som beter sig dåligt försöker man tysta.

Gammelmedia verkar använda kommentarsfunktionerna så att det gynnar maktelitens politiska intressen. Tillfällen då det kan komma fram för mycket negativ kritik avstår man helt från att ens ge möjligheten att kommentera. När tillfället ges att kommentera så censureras de mest kritiska inläggen bort. Vanligt folk med åsikter som inte är politiskt korrekta tystas.

Så mycket är demokratin värd i gammelmedias och maktelitens värld.

MER INTRESSANT OM: , , , ,